Skrivbordsutgivning

Historia

Desktop publishing började 1985 med MacPublisher, det första WYSIWYG-layoutprogrammet, som kördes på den ursprungliga 128K Macintosh-datorn. DTP-marknaden exploderade 1985 när Apple LaserWriter-skrivaren lanserades i januari och senare i juli när PageMaker-programmet från Aldus lanserades, vilket snabbt blev DTP-branschens standardprogram.

Före desktop publishing var det enda alternativet för de flesta personer att producera maskinskrivna (i motsats till handskrivna) dokument en skrivmaskin, som endast erbjöd en handfull typsnitt (vanligtvis med fast bredd) och en eller två teckenstorlekar. En populär bok om desktop publishing hade faktiskt titeln The Mac is not a typewriter. Möjligheten att skapa WYSIWYG-sidlayouter på skärmen och sedan skriva ut sidor med text och grafiska element i en skarp 300 dpi-upplösning var revolutionerande för både sättningsindustrin och persondatorindustrin. Tidningar och andra tryckta publikationer övergick till DTP-baserade program från äldre layoutsystem på 1980-talet.

Termen "desktop publishing" tillskrivs Aldus Corporations grundare Paul Brainerd, som sökte ett slagord för marknadsföring för att beskriva programvarans ringa storlek och relativa överkomlighet i jämförelse med den tidens dyra kommersiella fotosättningsutrustning.

Teknik bakom kulisserna som utvecklats av Adobe Systems utgör grunden för professionella desktop publishing-program. Även om Macintosh-baserade system skulle fortsätta att dominera marknaden introducerades 1986 det GEM-baserade Ventura Publisher för MS-DOS-datorer. Medan PageMakers pastabordmetafor nära simulerade processen att skapa layouter manuellt, automatiserade Ventura Publisher layoutprocessen genom användningen av formatmallar. Programvaran genererade automatiskt index och andra delar av innehållet. Detta gjorde den lämplig för handböcker och andra dokument i långa format.

Under de första åren fick desktop publishing ett dåligt rykte på grund av otränade användare som skapade dåligt organiserade layouter - liknande kritik skulle återigen riktas mot de första webbpublicisterna ett decennium senare. Vissa kunde dock åstadkomma verkligt professionella resultat.

Terminologi

Det finns två typer av sidor i desktop publishing, elektroniska sidor och virtuella papperssidor som skrivs ut på papper. Alla datoriserade dokument är tekniskt sett elektroniska och begränsas i storlek endast av datorminne eller datalagringsutrymme.

De virtuella papperssidorna kommer i slutändan att skrivas ut och kräver därför pappersparametrar som överensstämmer med internationella standardstorlekar för fysiskt papper, t.ex. A4, Letter osv. Vissa program för desktop publishing tillåter anpassade storlekar för utskrifter i stort format som används för affischer, skyltar och mässor. En virtuell sida för utskrift har en förutbestämd storlek på det virtuella utskriftsmaterialet och kan visas på en bildskärm i WYSIWYG-format. Varje utskriftssida har trimstorlekar (papperskant) och ett utskrivbart område om det inte är möjligt att skriva ut med utfall, vilket är fallet med de flesta skrivbordsskrivare.

En webbsida är ett exempel på en elektronisk sida som inte begränsas av parametrar för virtuellt papper. De flesta elektroniska sidor kan dynamiskt ändras i storlek, vilket antingen gör att innehållet skalas i storlek med sidan eller att innehållet flödar om.

Huvudsidor är mallar som används för att automatiskt kopiera eller länka element och grafiska stilar till några eller alla sidor i ett flersidigt dokument. Länkade element kan ändras utan att man behöver ändra varje instans av ett element på de sidor som använder samma element. Huvudsidor kan också användas för att tillämpa grafiska formgivningsstilar på automatisk sidnumrering.

Sidlayout är den process genom vilken elementen placeras på sidan på ett ordnat, estetiskt och exakt sätt. De viktigaste typerna av komponenter som ska läggas ut på en sida är text, länkade bilder som endast kan ändras som en extern källa och inbäddade bilder som kan ändras med hjälp av programvaran för layout. Vissa inbäddade bilder återges i programvaran, medan andra kan placeras från en extern källbildsfil. Texten kan läggas in i layouten, placeras eller (med program för databaspublicering) länkas till en extern textkälla, vilket gör det möjligt för flera redaktörer att utveckla ett dokument samtidigt.

Grafiska stilar som färg, transparens och filter kan också tillämpas på layoutelement. Typografiska stilar kan tillämpas på text automatiskt med hjälp av formatmallar. Vissa layoutprogram innehåller formatmallar för bilder utöver text. Grafiska stilar för bilder kan vara ramformer, färger, transparens, filter och en parameter som anger hur texten flyter runt objektet och som kallas "wraparound" eller "runaround".

Jämförelser

Med ordbehandling

Även om programvara för desktop publishing fortfarande har omfattande funktioner som behövs för tryckning, har moderna ordbehandlare nu publiceringsmöjligheter som är större än många äldre DTP-program, vilket gör att gränsen mellan ordbehandling och desktop publishing suddas ut.

I början av de grafiska användargränssnitten var DTP-programvara i en klass för sig jämfört med de ganska spartanska ordbehandlingsprogrammen på den tiden. Program som WordPerfect och WordStar var fortfarande huvudsakligen textbaserade och erbjöd inte mycket till sidlayout, förutom kanske marginaler och radavstånd. Å andra sidan var ordbehandlingsprogrammen nödvändiga för funktioner som indexering och stavningskontroll, funktioner som är vanliga i många program i dag.

I takt med att datorer och operativsystem har blivit allt kraftfullare har leverantörerna försökt att förse användarna med en enda applikationsplattform som kan uppfylla alla behov.

Med andra programvaror för elektronisk layout

Den viktigaste skillnaden mellan elektronisk sättningsprogramvara och DTP-programvara är att DTP-programvara i allmänhet är interaktiv och WYSIWYG-anpassad, medan annan elektronisk sättningsprogramvara kräver att användaren går in i behandlingsprogrammets märkspråk utan att den färdiga produkten omedelbart kan ses. Denna typ av arbetsflöde är mindre användarvänligt än WYSIWYG, men lämpar sig bättre för konferensrapporter och vetenskapliga artiklar samt företags nyhetsbrev eller andra tillämpningar där en konsekvent, automatiserad layout är viktig.

En av de tidiga och omfattande referensböckerna om Desktop Publishing är Desktop Publishing For Everyone av K.S.V. Menon. Denna publikation behandlar praktiskt taget alla aspekter av publicering och nästan alla verktyg som fanns tillgängliga vid tidpunkten för publiceringen av denna bok år 2000. Den är för närvarande slut.

Det finns en viss överlappning mellan desktop publishing och det som kallas hypermedia-publicering (dvs. webbdesign, kiosk, cd-rom). Många grafiska HTML-redigerare som Microsoft FrontPage och Adobe Dreamweaver använder en layoutmotor som liknar ett DTP-program. Vissa webbdesigners föredrar dock fortfarande att skriva HTML utan hjälp av en WYSIWYG-redigerare, för att få bättre kontroll och för att dessa redaktörer ofta leder till att koden blir för omfattande.

DTP-tillämpningar

• Adobe FrameMaker
• Adobe PageMaker
• Adobe HomePublisher
• Corel Ventura
• iStudio Förläggare
• Microsoft Office Publisher
• OpenOffice.org
• QuarkXPress
• Redo, redo, redo, redo

Relaterade sidor

• Sidlayout
• Typografi
• Grafisk design
• E-bok