Utskrift
Tryckning innebär att ord och bilder sätts på papper på mekanisk väg. Böcker och tidningar framställs genom tryckning. Vanligtvis bildas bilderna med hjälp av bläck. Bläcket läggs på papper i maskiner som kallas tryckpressar.
Utskrift är en av de tekniker som har förändrat världen. Det är ett effektivt sätt att mångfaldiga skrift, så att kopior kan göras tillgängliga för alla människor. Tryckning är alltså en mekanisk fortsättning på skrivandet.
Kopparplåt från 1215-1216: papperspengar med tio rörliga typer i brons.
Jikji, "Selected Teachings of Buddhist Sages and Son Masters" från Korea, den tidigaste kända boken tryckt med rörliga metalltyper, 1377. Bibliothèque Nationale de France, Paris
Replica av Gutenbergpressen på International Printing Museum i Carson, Kalifornien.
Den europeiska produktionen av böcker tryckta med rörliga typer från ca 1450 till 1800.
Mappen för tidningsbanor i offsetpress
Historia
Skriften uppstod efter att människorna hade bosatt sig i permanenta bostäder. Den är daterad från 3 300 f.Kr., vilket är över 5 000 år sedan. En mängd olika skriftsystem uppfanns långt innan pappret uppfanns. Lera, papyrus, trä, skiffer och pergament (preparerade djurhudar) har alla använts. Kinesernas uppfinning av papper var ett steg framåt.
Tidig tryckning
Den tidigaste tryckningen som man kände till fanns i Kina och Korea på 700-talet. Man använde hela sidor som var utskurna på platta träblock. De täcktes med ett kolbaserat bläck och pressades på pappersark.
Det andra steget var att använda separata karaktärer genom träsnideri eller gjutning. Detta gjordes i Kina och Korea på 1000-talet. Det lyckades inte riktigt på grund av strukturen i det kinesiska skriftspråket, som vid den tiden delades med Korea, som hade tusentals tecken. På grund av detta var metoden inte nämnvärt bättre än kopiering av skrivare.
Tryckeriet uppfanns på nytt i 1400-talets Europa. Utvecklingen gick långsamt tills Johannes Gutenberg gjorde flera förbättringar. Under det följande århundradet blev trycket det viktigaste kommunikationsmedlet mellan människor som ville registrera kunskap. Med ett alfabetiskt skriftsystem var tryck mycket mer ekonomiskt än kopiering och gjorde det möjligt för läsarna att få tillgång till många gånger fler kopior. Denna revolution inom informationstekniken hjälpte alla aspekter av livet i Europa, vid en tidpunkt då Europa höll på att bli den dominerande regionen i världen.
Förutom en teknik för att skriva ut ord fanns det olika sätt att skriva ut grafik. Fram till omkring år 1800 användes snideri på träblock och gravering på koppar. Därefter kom en mängd uppfinningar, bland annat litografi och sätt att skriva ut fotografier.
Maskiner för snabbare tryckning, billigare papper, automatiska sömmar och bindningar kom till på 1800-talet under den industriella revolutionen. Det som en gång hade gjorts för hand av några få män gjordes nu av aktiebolag på enorma maskiner. Resultatet blev mycket lägre priser och en mycket bredare läsekrets.
Tryck och social förändring
Följderna av trycket har varit betydande. Det ledde till kunskapsspridning, men hade också många bieffekter. Framför allt tog den kontrollen från en liten klass av tjänstemän (skrivare och munkar) och lade den i händerna på en nyutbildad läsekrets. Många av de första böckerna var på latin, en del på grekiska. Senare trycktes nästan alla böcker på folkspråket, dvs. det språk som vanliga människor talade. Bibeln var en av de första böckerna som trycktes och en av de första som översattes till folkspråket, mot starkt motstånd från kyrkan. Vetenskapen fick ett stort uppsving genom tryckeriet, och vetenskapliga idéer publiceras fortfarande oftast först i tryck. Flera forskare har ansett att trycket till och med förändrade människors sätt att tänka.
Relaterade sidor
