Östpreussen – historisk provins delad efter 1945 (Königsberg/Kaliningrad)
Östpreussen: historia om Königsberg/Kaliningrad, provinsens uppdelning efter 1945, folkfördrivningar och gränsförändringar — djup historisk översikt
Östpreussen (tyska: Ostpreußen; polska: Prusy Wschodnie; litauiska: Rytų Prūsija; latin: Borussia orientalis; ryska: Восточная Пруссия, Vostochnaya Prussiya) var en historisk region och provins i norra Centraleuropa. Som administrativ provins ingick området i kungariket Preussen från 1773 fram till 1829 och återigen som provins efter 1878. Under 1871–1918 var det en del av tyska kejsardömet och från 1918 till 1945 ingick det i Weimarrepublikens fria stat Preussen. Dess huvudstad var Königsberg, en viktig handels- och kulturstad vid Östersjökusten.
Geografi och befolkning
Östpreussen låg vid sydöstra Östersjökusten, med kuststräckor, laguner och insjöar (bland annat Masuriska sjöarna) och stora skogsområden. Regionens landskap varierade från bördiga slätter i söder till kuperade skogar och sjöar i Masurien. Större städer utöver Königsberg var bland andra Allenstein (nuvarande Olsztyn), Tilsit (Sovetsk), Insterburg (Chernyakhovsk) och det historiska hamnområdet Memel (Klaipėda).
Före 1945 dominerades befolkningen av tysktalande grupper, men det fanns också betydande minoriteter: polsktalande i södra delar och litauiska grupper i norr (ofta kallat Litauiska Prussia eller Lietuvių Mažoji), liksom judiska och andra lokala grupper. Ekonomin byggde på jordbruk, skogsbruk, fiske, hantverk, handel och viss industri i stadskärnorna.
Historia i korthet
Områdets historia går tillbaka till medeltiden då det kontrollerades av Tyska orden och senare utvecklades till Hertigdömet Preussen. Genom dynastiska förbindelser kom det att ingå i Brandenburg–Preussens växande statsmakt, och efter 1701 i Kungariket Preussen. Under 1800- och tidigt 1900-tal var regionen ett kulturellt centrum i de östpreussiska provinserna, med universitetet i Königsberg som en viktig lärdomsplats (där filosofer som Immanuel Kant verkade).
Andra världskriget och följderna efter 1945
Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget delades området upp genom beslut fattade av de allierade makterna. Enligt gränsdragningarna efter kriget kom stora delar av Östpreussen att övergå till den Sovjetunionen (delvis till Ryska SFSR, delvis till Litauiska SSR) och södra delar till Polen (Warmian-Masurian Voivodeship). Königsberg döptes om till Kaliningrad 1946. Den tyska civila befolkningen flydde under krigets slutskede eller fördrevs i de massiva folkomflyttningarna som följde.
En följd av dessa händelser var omfattande demografiska förändringar: områden som hamnade under sovjetisk kontroll kolonisades med flyttade sovjetmedborgare från olika delar av unionen, medan de polska delarna befolkades av polacker, bland annat de som tvångsförflyttats från östra Polen. Många historiska tyska byggnader förstördes under striderna eller förföll senare, samtidigt som vissa monument bevarats eller återuppbyggts.
Kaliningrad Oblast och dagens situation
Delen som tilldelades Sovjetunionen bildade senare Kaliningrad oblast i Ryska federationen. Kaliningrad är ett ryskt enklavområde mellan Polen och Litauen utan landförbindelse till övriga Ryssland. Under sovjettiden var regionen starkt militariserad och delvis avstängd för utländska besökare; efter Sovjetunionens fall kvarstår områdets strategiska betydelse för Ryssland. I Kaliningrad pågår både industrialisering och modernisering, samtidigt som frågor om bevarande av kulturarv och den tyska historien möter politiska och praktiska utmaningar.
Kulturarv och minne
Östpreussen har lämnat ett rikt kulturarv som fortfarande syns i stadsmiljöer, kyrkor, slott och i litteratur och forskningsarbete. I Polen och Litauen finns många bevarade byggnader och kyrkliga monument i de tidigare östpreussiska landskapen, och i Kaliningrad har man på senare år restaurerat delar av Königsberg, till exempel Königsbergs domkyrka där Immanuel Kant är begravd. Samtidigt präglas minnet av trauman: folkförflyttningar, fördrivningar och förändrade gränser är centrala teman i regional historia och i relationerna mellan Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland.
Turism och natur
Det gamla Östpreussen lockar idag turister för sina landskap – särskilt Masuriens sjöar och skogar – samt för kulturhistoriska sevärdheter. I polska delen, Warmian-Masurian Voivodeship, är natur- och kulturresor viktiga inslag i lokal ekonomi, medan Kaliningrad är känt för bärnsten (amber) och sin speciella historia som rysk enklav vid Östersjön.
Regionens komplexa historia gör Östpreussen till ett exempel på hur Europas karta och befolkning förändrats under 1900-talet, och hur kulturarv, nationella identiteter och minnen fortsätter att påverka nutida politiska och sociala relationer.
Relaterade sidor
- Förteckning över städer i Östpreussen
Frågor och svar
F: Vad är Östpreussen?
S: Östpreussen var en provins i kungariket Preussen från 1773 till 1829.
F: När var Östpreussen en del av det tyska riket?
S: Från 1878 till 1918 var Östpreussen en del av det tyska imperiet.
F: Vad var huvudstaden i Östpreussen?
S: Östpreussens huvudstad var Königsberg.
Fråga: Vad hände med Östpreussen efter andra världskriget?
Svar: Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget delades området upp i Sovjetunionen (Ryska SFSR och Litauiska SSR) och Polen (Warmian-Masurian Voivodeship).
Fråga: Vad döptes Königsberg om till efter kriget?
Svar: Königsberg döptes om till Kaliningrad 1946.
Fråga: Vad hände med den tyska befolkningen i Östpreussen efter kriget?
Svar: Den tyska befolkningen evakuerades eller fördrevs.
F: Vilka är de olika namnen på Östpreussen på andra språk?
S: Östpreussen kallas Ostpreußen på tyska, Prusy Wschodnie på polska, Rytų Prūsija på litauiska, Borussia orientalis på latin och Восточная Пруссия (Vostochnaya Prussiya) på ryska.
Sök