Erik H. Erikson (1902–1994) – psykologen bakom psykosocial utveckling

Läs om Erik H. Erikson (1902–1994) — utvecklingspsykologen bakom teorin om psykosocial utveckling och begreppet identitetskris. Biografi och verk.

Erik Homburger Erikson (15 juni 1902 - 12 maj 1994) var en tyskfödd amerikansk utvecklingspsykolog och psykoanalytiker. Erikson är känd för sin teori om människans psykosociala utveckling. Erikson är också känd för att ha myntat uttrycket identitetskris. Hans son är Kai T. Erikson, som är sociolog.

År 1970 vann Erikson Pulitzerpriset i allmän sakprosa och vann U.S. National Book Award i kategorin filosofi och religion, båda för Gandhis sanning.

Erikson dog på Rosewood Manor Nursing Home i Harwich, Massachusetts den 12 maj 1994.

Kort om bakgrund och karriär

Erikson föddes i Tyskland och kom som vuxen att verka i USA, där han kom att påverka främst utvecklingspsykologi, psykoanalys och idéer om identitet över livsspannet. Han utbildade sig och arbetade inom psykoanalytiska kretsar, var verksam i kliniska miljöer och undervisade vid flera amerikanska institutioner. Hans skrivande förenade psykoanalytiska idéer med sociologiska och historiska perspektiv.

Teorin om psykosocial utveckling

Eriksons mest inflytelserika bidrag är teorin om psykosocial utveckling, som betonar att personligheten formas i samspel med sociala och kulturella faktorer under hela livet — inte bara under barndomen. Han beskrev utvecklingen som en serie av åtta stadier, där varje stadium präglas av en central konflikt eller "psykosocial kris" som individen måste hantera för att utveckla en funktionell identitet och ego. Begrepp som ego-identity och identitetskris är centrala i hans tänkande.

De åtta stadierna (översikt)

• 1. Tillit kontra misstro (spädbarnstiden) – grundläggande trygghet utvecklas genom konsekvent omvårdnad.
• 2. Självständighet kontra skam och tvivel (tidig barndom) – barnet lär sig färdigheter och självkontroll.
• 3. Initiativ kontra skuld (lekåldern) – barnet utvecklar initiativförmåga och målinriktat handlande.
• 4. Flit/arbete kontra underlägsenhet (skolåldern) – känsla av kompetens genom arbete, skola och socialt samspel.
• 5. Identitet kontra rollförvirring (ungdomen) – sökande efter personlig identitet och riktning i livet.
• 6. Närhet kontra isolation (ung vuxenålder) – utveckling av förmåga till kärleksfulla relationer och engagemang.
• 7. Generativitet kontra stagnation (medelåldern) – vilja att bidra till kommande generationer genom arbete, familj eller samhällsengagemang.
• 8. Jagintegritet kontra förtvivlan (ålderdomen) – reflektion över livet och acceptans av det egna livets helhet.

Viktiga verk

Erikson skrev flera böcker som blivit klassiska inom psykologi och humaniora. Bland de mest kända finns Childhood and Society (1950), där han presenterar stora delar av sin teori, Identity: Youth and Crisis (1968) om identitetens problem i ungdomen, och Gandhi's Truth (publicerad i slutet av 1960-talet), verket som belönades med Pulitzerpriset och National Book Award.

Påverkan och kritik

Eriksons modell har haft stort inflytande på pedagogik, klinisk praktik, socialt arbete och studier av identitet. Den bidrog till att vidga synen på utveckling till att omfatta hela livet och sociala faktorer. Samtidigt har teorin kritiserats för att i vissa delar vara svår att mäta empiriskt, för en viss västerländsk och könsneutral snedvridning i tolkningar samt för att vara mer teoretisk än experimentellt verifierad.

Eftermäle

Erik H. Erikson betraktas idag som en av 1900-talets viktigaste teoretiker inom utvecklingspsykologi. Hans begrepp om identitet och de psykosociala stadierna används fortfarande i undervisning, forskning och klinisk verksamhet för att förstå hur individer formas i mötet mellan inre konflikter och yttre behov och förväntningar.

Frågor och svar

F: Vem var Erik Erikson?

F: Vad är Erikson känd för att ha myntat?

F: Vem är Eriksons son?

F: Har Erikson vunnit några priser?

F: När gick Erikson bort?

F: Var avled Erikson?

F: Vad är Eriksons teori inriktad på?

Sök med bokstav