Hoppa till innehållet
Hem

Konståkning – översikt, discipliner och särdrag

Konståkning är en kombination av konstnärligt uttryck och idrott på is. Artikeln beskriver discipliner, teknik, bedömning, historik, användningsområden och viktiga skillnader mellan formerna.

Översikt

Konståkning är en vintersport som förenar koreografi, tekniska element och musikalitet på skridskor. Utövarna framför program till musik och bedöms för både konstnärlig tolkning och svårigheten i hopp, snurrar och fotarbete. Sporten kan ses som både konstnärligt uttryck och idrottslig tävlingsform, där träning kräver styrka, balans och kroppskontroll på is.

Bildgalleri

10 Bilder

Discipliner

De huvudsakliga disciplinerna är:

  • Singelåkning – individuell tävling med hopp, landningar och piruetter.
  • Paråkning – två åkare (man och kvinna) som gör samordnade hopp, lyft och dörrar.
  • Isdans – fokus på stegteknik, rytm och partnerns samspel; lyft är begränsade och hopp är ovanliga; se även isdans.
  • Synkroniserad skridskoåkning – större lag utför synkroniserade mönster och formationer.

Teknik, element och bedömning

Typiska tekniska element är olika typer av hopp (till exempel singel, dubbel, trippel och fyrfaldiga rotationer), piruetter och komplexa fotsekvenser. Domare bedömer två huvuddelar: teknisk utförande (hur väl ett element genomförs) och programkomponenter (musikalitet, övergångar, koreografi och helhetsintryck). Modern bedömning använder ett poängsystem som poängsätter varje element och ger separata poäng för konstnärlig kvalitet.

Historia och utveckling

Konståkning har rötter i både praktiska skridskoaktiviteter och systematisk uppvisningskonst. Över tid formaliserades rörelser till figurer och tävlingsprogram; sporten utvecklades från lokala uppvisningar till internationella tävlingar och ingår i de olympiska vinterspelen samt egna världsmästerskap. Tekniken har förändrats i takt med bättre skridskor, isunderlag och träningsmetoder, vilket möjliggjort mer komplexa hopp och koreografier.

Användning, betydelse och exempel

Konståkning är populär både som tävlingsidrott och motionsform. Den visas ofta i tv-sända tävlingar, isshower och konstevenemang där kombinationen av atletik och estetik uppskattas. Träning ger förbättrad koordination, kondition och musikalitet. Element som hopp och piruetter används i program för att visa teknisk nivå, medan fria program lägger vikt vid tolkning och narrativ.

Särdrag och intressanta fakta

Skillnader mellan paråkning och isdans är tydliga: par visar akrobatiska lyft och synkade hopp medan isdans fokuserar på steg, rytm och pardansens karaktär. Synkroniserad åkning kräver stor lagkoordinering och mönsterbildning. Sporten kombinerar sträng fysisk träning med konstnärlig presentation, vilket gör den till en unik hybrid av konst och idrott. Ytterligare information och resurser finns via officiella organisationer och utbildningsmaterial, exempelvis relaterat till teknik och regelverk (mer om konstnärliga aspekter) eller riktlinjer för tävlingar (tävlingsregler) och evenemang (arenor och is).

För vidare läsning om disciplinernas skillnader och moderna träningsmetoder se även länkar till utbildningsresurser och tävlingskalendrar (teknik), (mästerskap och OS) och (isdans-specifikt material).

Historia

Den första konståkningsklubben startades 1742 i Edinburgh i Skottland. Världsmästerskapen började hållas 1896 (de första i S:t Petersburg, Ryssland). Innan de olympiska vinterspelen startade var tävlingar i konståkning en del av de olympiska sommarspelen, 1908 och 1920.



Regler

Internationella skridskounionen (ISU) har fastställt reglerna.

Singelskridskoåkning

Singelåkning består av ett kort program och en fristil. Båda har en teknisk poäng och en presentationspoäng.

  • Det korta programmet (SP) måste innehålla två solosprång, en hoppkombination bestående av två hopp, tre snurrar och en stegsekvens som utnyttjar isytan fullt ut.
  • Free Skate (FS) innehåller hoppelement, hoppkombinationer eller hoppsekvenser. Free Skate har också tre snurrar, en stegsekvens som utnyttjar isytan fullt ut och en koreografisk sekvens.



Domare

Enligt ISU:s bedömningssystem fokuserar domarna helt och hållet på att utvärdera kvaliteten på varje utfört element (teknisk aspekt) och kvaliteten på utförandet. Det kommer att finnas en panel med nio domare per segment. Av dessa 9 poäng ignoreras den högsta och lägsta poängen för varje element eller programkomponent och genomsnittet tas fram.

Teknisk poäng

Poängen för elementet består av ett "basvärde" för varje element och "grad av utförande" (GOE). GOE innebär att domaren graderar kvaliteten på elementet på en skala från +5 till -5. Summan av alla elementens poäng ger den tekniska poängen.

Presentationspoäng

Domarna tilldelar poäng på en skala från 0,25 till 10,00 med steg om 0,25 för presentationspoängen för att betygsätta föreställningens övergripande presentation. Det finns fem punkter i presentationspoängen.

Skridskoåkning

Överlag är skridskoåkning av hög kvalitet

Övergångar, koppling mellan fotarbete och rörelse

Det varierade och/eller komplicerade fotarbete, positioner, rörelser och grepp som länkar samman alla element. Detta omfattar även de tekniska elementens ingångar och utgångar.

Prestanda/genomförande

Skridskoåkarens/parets fysiska och känslomässiga engagemang när de omsätter musikens och koreografins intentioner.

Koreografi/komposition

Arrangemanget av alla rörelser enligt principerna för proportioner, utrymme och musik.

Tolkning

Översättning av musiken till rörelse på isen



Hoppar på

Det finns sex typer av hopp som ISU väljer att göra poäng på. Följande punkter är listade i ordning efter poäng (svårighet). Det finns två typer av hopp: kanthopp och tåhopp. Axel, loop och Salchow är kanthopp och lutz, flip och toe loop är tåhopp.

Axel

Det här är det enda hoppet där en åkare tar sig upp medan han eller hon åker framåt. Det är det svåraste hoppet av de sex.

Lutz

Skridskoåkaren startar från vänster eller höger fots bakre ytterkant och sticker i isen med den motsatta tån.

Flip

Skridskoåkaren startar från vänster eller höger fots bakre insida och sticker i isen med den motsatta tån.

Slinga

Skridskoåkaren startar från den bakre ytterkanten på höger eller vänster fot. Det här hoppet används ofta som det andra hoppet i ett kombinationshopp.

Salchow

Skridskoåkaren startar från den bakre insidan av höger eller vänster fot.

Tåslända

Skridskoåkaren startar från höger eller vänster fots bakre ytterkant och sticker i isen med motsatt tå. Detta är det lättaste hoppet och används ofta som andra hopp i ett kombinationsshopp.



Snurrar

Spins klassificeras som Sit spins, Upright spins eller Camel spins. Var och en av dem har olika varianter. Varje position som inte är grundläggande är en icke grundläggande position.

Sit spin

Denna snurr är placerad så att den övre delen av skridskobenen är minst parallell med isen.

  • Det finns tre kategorier som baseras på det fria benets position.

Sit Forward (med benet framåt)

Sit Sideways (med benet i sidled)

Sit Behind (med benet bakom)

Upprätstående snurrning

Positionen för denna spin är vilken position som helst där skridskobenen är utsträckta eller lätt böjda, vilket inte är en kamelposition.

  • Det finns fyra kategorier som baseras på kroppens placering.

Upprätt framåt (med bålen framåtlutad)

Upprätt rakt eller i sidled (med bålen rakt uppåt eller i sidled)

Upprätt Biellmann (i Biellmann-position)

Upprätstående Layback

Kamelspinn

Positionen för denna spin är vilken position som helst där det fria benet är bakåt och knäet är högre än höftnivån, men Layback, Biellmann och liknande variationer anses fortfarande vara uppriktiga spins.

  • Det finns tre kategorier beroende på navelns riktning.

Camel Forward (med naveln framåt)

Camel Sideways (med naveln i sidled)

Camel uppåt (med naveln uppåt)



Svängar och steg

  • Vänder sig till

tre vändningar, twizzles, parenteser, slingor, kontrar, rockers

Svängarna måste utföras på en fot. Om en sväng "hoppar" räknas den inte som utförd.

  • Steg

tåsteg, chassier, mohawks, choctaws, byte av kant, korsrullar

Stegen ska i möjligaste mån utföras på en fot.



Några välkända konståkare

Kvinnor

 

Män

  • Madge Syers (Storbritannien)
  • Charlotte Oelschlagel (Tyskland)
  • Sonja Henie (Norge)
  • Carol Heiss (Förenta staterna)
  • Katarina Witt (Östtyskland)
  • Oksana Baiul (Ukraina)
  • Lu Chen (Kina)
  • Michelle Kwan (Förenta staterna)
  • Tara Lipinski (Förenta staterna)
  • Irina Slutskaya (Ryssland)
  • Sasha Cohen (Förenta staterna)
  • Fumie Suguri (Japan)
  • Shizuka Arakawa (Japan)
  • Miki Ando (Japan)
  • Kimmie Meissner (Förenta staterna)
  • Kim Yu-Na (Sydkorea)
  • Mao Asada (Japan)
  • Ashley Wagner (Förenta staterna)
  • Akiko Suzuki (Japan)
  • Adelina Sotnikova (Ryssland)
  • Alina Zagitova (Ryssland)

 

  • Jackson Haines (Förenta staterna)
  • Ulrich Salchow (Sverige)
  • Karl Schafer (Österrike)
  • Toller Cranston (Kanada)
  • Scott Hamilton (Förenta staterna)
  • Brian Boitano (Förenta staterna)
  • Kurt Browning (Kanada)
  • Elvis Stojko (Kanada)
  • Patrick Chan (Kanada)
  • Evgeni Plushenko (Ryssland)
  • Jeffrey Buttle (Kanada)
  • Brian Joubert (Frankrike)
  • Stéphane Lambiel (Schweiz)
  • Evan Lysacek (USA)
  • Daisuke Takahashi (Japan)
  • Nobunari Oda (Japan)
  • Takahiko Kozuka (Japan)
  • Yuzuru Hanyu (Japan)
  • Nathan Chen (Förenta staterna)

Par:

  • Emilie Rotter & Laszlo Szolas (Ungern)
  • Maxi Herber & Ernst Baier (Tyskland)
  • Barbara Wagner & Robert Paul (Kanada)
  • Ludmila Belousova & Oleg Protopopov (Sovjetunionen)
  • Irina Rodnina & Alexei Ulyanov (Sovjetunionen)
  • Irina Rodnina & Alexander Zaitsev (Sovjetunionen)
  • Ekaterina Gordeeva & Sergei Grinkov (Sovjetunionen)
  • Xue Shen & Hongbo Zhao (Kina)
  • Tatiana Totmianina & Maxim Marinin (Ryssland)
  • Dorota Siudek & Mariusz Siudek (Polen)
  • Aljona Savchenko & Robin Szolkowy (Tyskland)
  • Aljona Savchenko & Bruno Massot (Tyskland)
  • Sui Wenjing & Han Cong (Kina)

Isdans:

  • Jean Westwood & Lawrence Demmy (Storbritannien)
  • Eva Romanova & Pavel Roman (Tjeckoslovakien)
  • Diane Towler & Bernard Ford (Storbritannien)
  • Ljudmila Pakhomova & Alexander Gorshkov (Sovjetunionen)
  • Jayne Torvill & Christopher Dean (Storbritannien)
  • Natalia Bestemianova & Andrei Bukin (Sovjetunionen)
  • Isabelle Duchesnay & Paul Duchesnay (Frankrike/Kanada)
  • Marina Klimova & Sergei Ponomarenko (Ryssland)
  • Oksana Grishuk & Evgeny Platov (Ryssland)
  • Tatiana Navka & Roman Kostomarov (Ryssland)
  • Tanith Belbin & Benjamin Agosto (USA)
  • Meryl Davis & Charlie White (Förenta staterna)
  • Tessa Virtue & Scott Moir (Kanada)
  • Gabriella Papadakis & Guillaume Cizeron (Frankrike)



Relaterade sidor



Frågor och svar

F: Vad är konståkning?

S: Konståkning är både en konst och en sport, där man åker runt på isen och gör hopp och snurrar.

F: Förekommer konståkning bara i vinter-OS?

S: Nej, konståkning har också sina egna världsmästerskap.

F: Vad betyder namnet "konståkning"?

S: Namnet "konståkning" betyder att man gör figurer eller mönster på isen.

F: Åker man med musik i konståkning?

S: Ja, man åker skridskor med musik i konståkning.

F: Hur åker man ibland skridskor i konståkning?

S: I konståkning åker ibland kvinnor eller män ensamma, eller så åker de i par.

F: Vilka är de olika typerna av paråkning i konståkning?

S: Pardans inkluderar par- och isdans.

F: Finns det några skillnader mellan paråkning och isdans?

S: Ja, paråkning har hopp och ibland lyfter mannen kvinnan i luften, medan i isdans måste kvinnan hållas i mannens armar.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Konståkning – översikt, discipliner och särdrag

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/34272

Dela

Källor
  • usfigureskating.org : U.S. Figure Skating History