Frekvens är hur ofta en händelse upprepas under en viss tidsperiod.
Inom fysiken är frekvensen av en våg det antal vågtoppar som passerar en punkt under en sekund (en vågtopp är vågens topp).
Hertz (symbol Hz) är en enhet för frekvens.
Förhållandet mellan frekvens och våglängd uttrycks med formeln:
f = v / λ {\displaystyle f=v/\lambda } 
där v är hastigheten och λ {\displaystyle \lambda } 
(lambda) är våglängden. Formeln för ljusvågornas frekvens är f = c / λ {\displaystyle f=c/\lambda }
där c är ljusets hastighet.
Alla elektromagnetiska vågor färdas med ljusets hastighet i ett vakuum, men de färdas långsammare när de färdas genom ett medium som inte är ett vakuum. Andra vågor, t.ex. ljudvågor, färdas i mycket lägre hastigheter och kan inte färdas genom ett vakuum.
Exempel på elektromagnetiska vågor är ljusvågor, radiovågor, infraröd strålning, mikrovågor och gammavågor.
Enheter och prefix
- Hertz (Hz) är SI-enheten för frekvens och definieras som 1 s⁻¹ (en händelse per sekund).
- Vanliga prefix: kHz = 10³ Hz, MHz = 10⁶ Hz, GHz = 10⁹ Hz, THz = 10¹² Hz.
- Exempel: ljud i människans hörselområde ligger typiskt mellan 20 Hz och 20 kHz; FM-radio runt 100 MHz; trådlösa nätverk ofta i GHz-området.
Relation till period och vinkelhastighet
- Perioden T är tiden för en fullständig cykel. Sambandet mellan frekvens och period är f = 1 / T.
- Vinkelhastigheten (angulär frekvens) betecknas ω och ges av ω = 2π f. Den används ofta vid beskrivning av harmoniska svängningar och differentialekvationer för vågor.
Frekvens för elektromagnetiska vågor och relationer
- För elektromagnetiska vågor i vakuum gäller f = c / λ, där c = 299 792 458 m/s (ljusets hastighet i vakuum).
- När ljus går från vakuum in i ett medium med brytningsindex n blir hastigheten v = c / n. Frekvensen f förändras inte vid gränsytan — i stället ändras våglängden enligt λ = v / f.
- För fotoner (ljuspartiklar) gäller sambandet mellan frekvens och energi: E = h f, där h = 6,62607015·10⁻³⁴ J·s är Plancks konstant.
Skillnad mellan elektromagnetiska och mekaniska vågor
- Elektromagnetiska vågor (ljus, radiovågor, mikrovågor, röntgen, gammastrålning) kräver inget materialmedium för att fortplanta sig och kan färdas i vakuum.
- Mekaniska vågor (ljud, vågor på vatten) kräver ett medium (luft, vatten, fasta ämnen) och deras hastighet beror starkt på mediets egenskaper (densitet, styvhet, temperatur).
Exempelberäkningar
- Synligt grönt ljus med våglängd λ = 500 nm (500·10⁻⁹ m): f = c / λ ≈ 3,00·10⁸ m/s ÷ 500·10⁻⁹ m ≈ 6,00·10¹⁴ Hz.
- FM-radio vid f = 100 MHz (100·10⁶ Hz): våglängd λ = c / f ≈ 3,00·10⁸ m/s ÷ 100·10⁶ Hz = 3,0 m.
- Mikrovågsugn på 2,45 GHz: λ ≈ 3,00·10⁸ ÷ 2,45·10⁹ ≈ 0,122 m ≈ 12,2 cm.
- Synligt ljus (våglängd 380–750 nm) motsvarar ungefär frekvensområdet 7,9·10¹⁴ Hz till 4,0·10¹⁴ Hz.
Mätning och tillämpningar
- Frekvens mäts med instrument som oscilloskop, frekvensräknare (frequency counter) och spektrumanalysatorer.
- I kommunikation används frekvensband (t.ex. AM, FM, VHF, UHF, mikrovågsband) för att separera kanaler.
- Inom kemi och fysik används frekvensspektroskopi (IR-, UV/vis-, NMR-spektroskopi) för att identifiera ämnen och studera molekylstrukturer.
Praktiska noteringar
- Frekvens är ett skalärt mått (antal cykler per tidsenhet) och kan vara mycket låg (t.ex. långsamma mekaniska svängningar) eller extremt hög (gammastrålning).
- När en våg går mellan media ändras våglängd och våghastighet men inte frekvensen — detta är viktigt för förståelsen av fenomen som brytning och interferens.
- Vid beräkningar är det bra att använda SI-enheter (Hz, m, s) och tänka på prefix (k, M, G) för att undvika stora talfel.
Om du vill kan jag lägga till fler konkreta exempel, räkneövningar eller förklara hur man mäter frekvens i praktiken med specifik utrustning.
