Frikativa konsonanter – definition, exempel och sibilanter
Lär dig vad frikativa konsonanter och sibilanter är — definition, ljudexempel (s, z, ʃ, ʒ) och skillnad mellan stämda och stämlösa frikatorer.
En frikativ konsonant (ibland kallad frikator) är en konsonant som bildas när luft pressas genom en smal öppning i munnen eller svalget, vilket ger upphov till turbulent luftström och brus. Frikativor kan vara ostämda (utan vibration i stämbanden) eller stämda (med vibration). Ett särskilt vanligt undergrupp är sibilanter — frikativor med en smal, rännaformad kanal på tungan som ger ett vassare, högfrekvent ljud. Luckorna mellan tänder kan bidra till den form av kanal som ger sibilanter. Exempel på sibilanter i engelska är [s], [z], [ʃ] och [ʒ].
Stämda och ostämda frikativor
Engelskan har ett relativt stort antal frikativor och skiljer tydligt mellan ostämda och stämda varianter. Vanliga ostämda frikativor i engelska är [s], [ʃ], [f], [θ] och [h]. Motsvarande stämda (voiced) frikativor är [z], [ʒ], [v] och [ð]. Exempel: "sip" [sɪp] vs "zip" [zɪp], "ship" [ʃɪp] vs "measure" [ˈmɛʒər], "think" [θɪŋk] vs "this" [ðɪs].
Var i munnen frikativor bildas
Frikativor kan bildas vid flera artikulationsställen. Några vanliga platser och exempel:
- Labiodental: läpparna mot tänderna — [f], [v] (svenska [f] i "få", [v] i "var").
- Dental/alveolar: tunga mot tänder/ändtänder — [θ], [ð], [s], [z] (engelskt [θ] i "think").
- Postalveolar/palatal: bakre delen av tungan mot gommen — [ʃ], [ʒ], [ɕ], ibland [ɧ] (svenska "sj"-ljudet).
- Velar/glottal: bakre delen av munnen eller stämbandsområdet — [x], [h] (svenska [h] i "hus").
Frikativor i svenska
Svenskan har ett mindre antal frikativor än engelska men flera karaktäristiska ljud:
- [s] — mycket vanlig, som i "sol" ([suːl]).
- [f] och [v] — som i "familj" och "var".
- [h] — som i "hus".
- [ɧ] — det så kallade "sj‑ljudet", skrivet som sj, sk (före främre vokaler) eller stj i ord som "sjö" ([ɧøː]); uttalets exakta artikulation varierar regionalt och är akustiskt komplext.
- [ɕ] — det palatala sibilantljudet som skrivs tj eller kj i exempelvis "tjugo" ([ɕʉːɡo]).
Vissa stämmda frikativor, som [z], är inte ursprungliga i svenska men förekommer i lånord och namn.
Sibilanter vs andra frikativor
Sibilanter har en tydlig, visserligen skarp och högfrekvent karaktär — det "visslande" ljudet som lätt hörs i ord som "sopa" eller "ship". I kontrast är icke‑sibilanta frikativor (t.ex. [f] eller [θ]) mer dämpade och bredbandiga. Rent akustiskt innehåller sibilanter mycket energi i högfrekventa områden, vilket gör dem särskilt framträdande i tal.
Praktiska uttalstips
- För att forma en frikativ: skapa en smal öppning och låt luften strömma genom den utan att helt stänga luftvägen.
- För ostämda frikativor — håll stämbanden avslappnade så att de inte vibrerar ([s], [ʃ], [f], [θ]).
- För stämda frikativor — aktivera stämbanden så att de vibrerar ([z], [ʒ], [v], [ð]), ofta samtidigt som samma artikulationsställe som den ostämda varianten används.
- För sibilanter — forma en smal ränna med tungan och rikta luftströmmen mot tändernas framkant för att få fram det skarpa ljudet.
Observera att exakt artikulation och uppsättning av frikativor varierar kraftigt mellan språk och dialekter. Vissa språk har väldigt få frikativor, andra (t.ex. vissa kaukasiska språk eller vissa slaviska språk) kan ha ett stort och komplext frikativt system.
Sibilant-friktiv
Det här är en lista över sibilanta friktiv.
- [s] röstlös koronal sibilant, som i engelska sip
- [z] stämd koronal sibilant, som i engelska zip
- [ʃ] röstlös palat-alveolär sibilant (kupolformad, delvis palataliserad), som i engelska ship
- [ʒ] stämd palat-alveolär sibilant (kupolformad, delvis palataliserad), som s i engelsk vision
- [ɕ] röstlös alveolo-palatal sibilant (laminal, palataliserad)
- [ʑ] stämd alveo-palatal sibilant (laminal, palataliserad)
- [ʂ] röstlös retroflex sibilant (apikalt eller subapikalt)
- [ʐ] stämd retroflex sibilant (apikalt eller subapikalt)
Icke-sensitiva friktiv
- [ɸ] röstlös bilabial frikativ
- [β] stämd bilabial frikativ
- [f] röstlös labiodental frikativ, som i engelska fine
- [v] stämd labiodental frikativ, som i engelska vine
- [θ], [θ̟] röstlös dental frikativ, som i engelska thing
- [ð], [ð̟] röstat dental frikativ, som i engelska that
- [r̝] röstlöst trillat frikativ
- [ç] röstlös palatal frikativ
- [ʝ] röstat palatalt frikativ
- [x] röstlös velar frikativ
- [ɣ] stämd velar frikativ
- [ɧ] röstlös palatalt-velar frikativ
- [χ] röstlös uvulär frikativ
- [ħ] röstlös frikativ i svalget
- [ʜ] röstlös epiglottal frikativ
Laterala friktiv
- [ɬ] röstlös koronal lateral frikativ
- [ɮ] stämd coronal lateral frikativ
Pseudofriktiv
- [h] röstlös glottalövergång, som i engelskans hat
- [ɦ] andfådd-röstad glottalövergång
I många språk, till exempel engelska, är glottala "friktiv", som [h] i engelskans "hat", egentligen inte friktiv, eftersom de bara är vokaler som inte är stämda. I språk som arabiska är de dock riktiga frikativ.
Frågor och svar
F: Vad är en frikativ konsonant?
S: En frikativ konsonant är en konsonant som bildas när man pressar in luft genom ett litet hål eller mellanrum i munnen.
F: Vad är en sibilant frikativ konsonant?
S: När frikativa konsonanter skapas med hjälp av mellanrum mellan tänderna kallas de för sibilanta frikativa konsonanter.
F: Kan du ge exempel på sibilanta frikativa konsonanter på engelska?
S: Ja, några exempel på sibilanta frikativa konsonanter på engelska är [s], [z], [ʃ] och [ʒ].
F: Hur många frikativa konsonanter har engelskan?
S: Engelskan har ett ganska stort antal frikativer.
F: Vad är skillnaden mellan röststyrda och röstlösa frikativer?
S: Skillnaden mellan röststyrda och röstlösa frikativer är att röststyrda frikativer vibrerar stämbanden och ger ljud, medan röstlösa frikativer inte ger upphov till vibrationer.
F: Vilka är de röstlösa frikativen på engelska?
S: Engelskan har fyra röstlösa frikativer: [s], [ʃ], [f] och [θ].
F: Vilka är de röstlösa frikativen på engelska?
S: Engelskan har fyra röstlösa frikativer: [z], [ʒ], [v] och [ð].
Sök