Tänder: struktur, funktion och typer hos människor och djur

Upptäck tänders struktur, funktion och olika typer hos människor och djur — från mjölktänder till rovdjurs huggtänder. Lär dig anatomi, funktion och evolution.

Författare: Leandro Alegsa

23-10-2025 22:48

En tand är en av de hårda, vita sakerna i munnen. Tänder (i plural) används för att hjälpa till med mastikationsprocessen genom att tugga maten. Tugga betyder att bryta sönder och krossa maten så att den kan sväljas (tryckas ner i magsäcken).

De flesta ryggradsdjur har tänder. Fåglar är den största gruppen som inte har det. Många ryggradslösa djur har munstycken som i viss mån fungerar som tänder. Olika djur har olika slags tänder eftersom de äter olika mat. Vissa djur använder tänderna som vapen. Vuxna människor har vanligtvis 32 tänder. Människobarn har vanligtvis 20 tänder.

Struktur hos en tand

En tand består av flera delar som samarbetar:

Krona – den synliga delen ovanför tandköttskanten.
Rot – delen under tandköttet som sitter fast i käkbenet.
Emalj – yttersta lagret på kronan, kroppens hårdaste vävnad; skyddar tanden mot slitage och syror.
Tandben (dentin) – sitter under emaljen och utgör huvuddelen av tanden; är hård men något mjukare än emalj.
Pulpa (nervkammaren) – innersta delen med nerver och blodkärl som ger näring och känsel.
Cement – täcker roten och hjälper till att fästa tanden i käkbenet via periodontalligamentet.

Funktioner

Tänderna har flera viktiga funktioner:

Mastikation: tugga och mala maten så den blir lättare att svälja och smälta.
Tal: tänderna påverkar uttal och artikulation.
Estetik och social funktion: tänder påverkar ansiktets utseende och självkänsla.
Försvar och verktyg: hos många djur används tänder till försvar eller för att fånga byten.

Typer av tänder hos människor

Människor har flera olika tandtyper med olika funktion:

Framtänder (incisiver): platta, skärande tänder längst fram – används för att bita av maten.
Hörntänder (caniner): spetsiga tänder vid sidan av framtänderna – rivning och grepp.
Premolarer (framtida kindtänder): har bredare tuggyta för krossning.
Molarer (kindtänder): stora ytor för att mala och tugga maten; visdomständer är molarer som ofta dyker upp sent.

Mjölktänder (primära tänder) blir vanligtvis synliga vid ungefär 6 månader och alla 20 är ofta framme vid 2–3 års ålder. Permanenta tänder börjar ersätta mjölktänderna från cirka 6 års ålder; vuxna har normalt 32 tänder inklusive fyra visdomständer som ofta kommer mellan 17 och 25 år.

Tänder hos andra djur

Djur visar stor variation beroende på diet och livsstil:

Köttätare (t.ex. hundar, kattdjur): stora hörntänder och vassa premolarer för att skära kött.
Växtätare (t.ex. kor, hästar): välutvecklade molarer för att mala växtmaterial; vissa saknar framtänder i överkäken och använder läppar/tunga för att nypa gräs.
Gnagare: ständigt växande framtänder (incisiver) som måste nöta neds för att inte bli för långa.
Valar: vissa har tänder (tandvalar), andra filtrerar med barder/baleen istället för tänder.
Hajar: flera rader av tänder som ständigt ersätts under livet.
Fåglar: saknar tänder men har näbb anpassad för deras föda.

Hälsa och vård

God tandhälsa är viktig för hela kroppen. Grundläggande råd:

Borsta tänderna minst två gånger dagligen med fluortandkräm.
Använd tandtråd eller mellanrumsborste för att rengöra mellan tänderna.
Begränsa sockerintag och sura drycker för att minska kariesrisken.
Regelbundna kontroller hos tandläkare och professionell rengöring vid behov.

Vanliga tandproblem inkluderar karies (hål i tanden), gingivit (inflammation i tandkött) och parodontit (djupare tandköttssjukdom) samt tandfrakturer och överkänslighet.

Sammanfattning

Tänderna är specialiserade strukturer av stor betydelse för att äta, tala och bibehålla allmänt välbefinnande. Både människor och djur visar en mängd anpassningar i tanduppsättning efter diet och livsstil. God munhygien och regelbundna tandläkarbesök är centrala för att behålla friska tänder livet ut.

Friska mänskliga tänder

Natal tänder

Vissa människobarn föds med tänder. Födelsetänder är tänder som finns vid födseln. De skiljer sig från neonataltänder som är tänder som uppstår under den första månaden av livet. Födelsetänder är inte vanliga. De förekommer i ungefär 1 av 2-3 tusen födslar. De finns vanligen på underkäken. Natal tänder är vanligtvis inte väl fastsatta och kan lätt vobbla.

Utbrott av tänder

Lövtänder, mjölktänder eller tillfälliga tänder är de flesta däggdjurs första tänder. Människor har 20 stycken. De första tänderna (som kallas "primära tänder") börjar bryta ut (kommer ut genom tandköttet i käken) när barnet är ungefär 6 månader gammalt. När dessa tänder bryter fram kan det göra riktigt ont. Bebisar tuggar på saker för att lindra smärtan. Detta kallas för tandvård (verb: att tända). De flesta barn har alla 20 tänder vid två eller tre års ålder.

Vid 6-7 års ålder börjar de permanenta tänderna att komma fram. Vid 11-12 års ålder har de flesta barn 28 vuxna tänder. De sista fyra tänderna, som kallas "visdomständer" eller tredje kindtand, kommer fram vid 17-21 års ålder hos de flesta. Vissa människor får aldrig några visdomständer. Eller så har de bara två i stället för fyra.

Tändernas uppbyggnad

Tändernas yttre vita del kallas emalj. Emaljen består av kalciumfosfat och är mycket hård. Under emaljen finns dentinet. Dentinet är mjukare än den hårda emaljen. Därför skadas den mer av karies (hål). Under dentinet finns pulpan som innehåller nerver och blodkärl som går till tanden. Det är denna del som orsakar smärtan vid tandvärk. Cementum ligger utanför dentinet där det inte finns någon emalj. Cementum håller fast tanden i käkbenet.

Typer av tänder

Framtänder
Hörntand
Premolar
Molar

Mänsklig tand

En sjuk tand med karies

Friska tänder

Om tänderna skyddas och hålls rena bör de vara kvar hela livet om de skyddas och hålls rena. Många människor förlorar sina tänder tidigt eftersom de inte gör rätt saker för att hålla tänderna friska.

Det finns några saker man kan göra för att hålla tänderna friska:

Borsta tänderna efter varje måltid och vid sänggåendet med en borste med mjuka borstar.
Använd tandtråd efter varje måltid (men minst en gång om dagen vid sänggåendet).^[] Tandtråd ska användas före tandborstning!
Drick vatten med fluorid innan du borstar tandborsten. Eller använd en munskölj med fluor (men inte för barn under 6 år).
Gå till tandläkaren var sjätte månad för en tandundersökning och tandrengöring.
Ät en hälsosam kost.

Sockerarter som sackaros och glukos är dåliga för tänderna.
Mjölk och ost är bra för tänderna eftersom de innehåller kalcium.

Mjölk innehåller dock laktos som kan orsaka karies. Om man dricker mycket mjölk kan det därför fortfarande orsaka karies.

Osötad (inget socker) tuggummi hjälper till att rengöra tänderna, gör salvia och avlägsnar matpartiklar.

Inget med smak mellan måltiderna, ge saliven de två till tre timmar den behöver för att rengöra tänderna. Saliven kan inte göra det om det finns en kontinuerlig matfilm på tänderna.
Uttorkning leder till minskad salivproduktion. Drick mycket vatten varje dag.

Sjukdomar i tänderna

Plack är en mjuk vit substans som bildas på tänderna när de inte rengörs. Den innehåller bakterier som skadar emaljen. Om plack inte rengörs kan det efter två dagar bli tandsten. Tandsten är en hård substans som bildas på tänderna (oftast nära tandköttet). Tandsten gör tandköttet ohälsosamt och gör att fler bakterier växer på tänderna.

Plack avlägsnas med en tandborste. Om det bildas tandsten på tänderna måste tandläkaren rengöra den.

De bakterier som finns på tänderna äter sig in i emaljen. Genom att rengöra tänderna och använda tandtråd, äta bra mat och låta tandläkaren ta bort plack blir det färre bakterier på tänderna. Om det finns för många bakterier äter de upp emaljen snabbare än vad tänderna tillverkar emalj. Detta ger upphov till hål i emaljen som kallas håligheter. När en person får hål har han eller hon sjukdomen karies. Att göra hål i emaljen sker långsamt. Men när hålen väl går igenom emaljen skadas det mjuka dentinet mycket snabbare. Håligheter kan åtgärdas av tandläkare.

Relaterade sidor

Sök