Geigerräknare
En Geigerräknare (ibland kallad Geiger-Müllerräknare) är ett instrument som mäter joniserande strålning, t.ex. alfapartiklar, betapartiklar eller gammastrålar. Den är mest känd som ett handhållet instrument för strålningsmätning, men den kan också användas som ett bänkinstrument eller permanent installeras.
Den ursprungliga funktionsprincipen upptäcktes 1908 och sedan Geiger-Müller-röret utvecklades 1928 har räknaren varit ett mycket populärt instrument på grund av dess robusta detektor och element och dess relativt låga kostnad.
Geigermätare i bänk.
Funktionssätt
Strålningssensorn är ett Geiger-Müller-rör som avger en elektronisk signal när det finns strålning. Avläsningen är antal eller stråldos. Uppvisningen av antal är vanligen "antal per sekund". Stråldosen visas i en enhet, t.ex. sievert.
Avläsningen kan vara analog eller digital, och moderna instrument kan kommunicera med en dator eller ett nätverk.
Det finns vanligtvis ett alternativ för att producera hörbara klick som representerar strålningsintensiteten. Detta gör det möjligt för användaren att koncentrera sig på att hantera instrumentet utan att titta på displayen.
Typer och användningsområden
För alfapartiklar och lågenergibetapartiklar används GM-rör av typen "ändfönster", eftersom dessa partiklar har en begränsad räckvidd även i fri luft och lätt stoppas av ett fast material.
Geigerräknare kan användas för att detektera gammastrålning, och för detta används det fönsterlösa röret. En speciell typ av Geigerröret används för att mäta neutroner.
Fysisk utformning
För handhållna enheter finns det två grundläggande fysiska konfigurationer: den "integrerade" enheten, med både detektor och elektronik i samma enhet, och den "tvådelade" konstruktionen med en separat detektorsond och en elektronikmodul som är anslutna med en kort kabel. Det finns en särskild typ av gammainstrument, en så kallad "hot spot"-detektor, där detektorröret sitter i slutet av en lång stång eller en flexibel ledning. Dessa används för att mäta platser med hög gammastrålning samtidigt som operatören skyddas med hjälp av en avståndsskärmning.
G_M-räknare med sond av pannkakstyp
Laboratorieanvändning av en geigermätare med en sond med ändfönster för att mäta betastrålning från en radioaktiv källa.
Historia
1908 utvecklade Hans Geiger en teknik för att upptäcka alfapartiklar som senare skulle användas i Geiger-Müller-röret. Denna räknare kunde endast detektera alfapartiklar, men 1928 utvecklade Geiger och Walther Müller det förseglade Geiger-Müller-röret som kunde detektera fler typer av joniserande strålning och det blev en praktisk strålningssensor. När detta var tillgängligt kunde Geigerräknareinstrument tillverkas relativt billigt.
Relaterade sidor
- Dosimeter - Anordning som används av personal för att mäta den stråldos som de har fått.
- Radioaktivt sönderfall - Beskrivning av varifrån mycket strålning kommer.
Frågor och svar
F: Vad är en geigermätare?
S: En geigermätare är ett instrument som mäter joniserande strålning såsom alfapartiklar, betapartiklar eller gammastrålar.
F: Vad är ett annat namn för en Geigermätare?
S: En Geigermätare kallas ibland för en Geiger-Müllermätare.
F: Vad kan en geigermätare användas till?
S: En geigermätare kan användas som ett handhållet instrument för strålningsmätning, men den kan också användas som ett bänkinstrument eller installeras permanent.
F: När upptäcktes den ursprungliga funktionsprincipen för geigermätaren?
S: Den ursprungliga funktionsprincipen för Geigermätaren upptäcktes 1908.
F: Vad utvecklades 1928 i samband med Geigermätaren?
S: Geiger-Müller-röret utvecklades 1928 och har varit mycket populärt på grund av dess robusta detektor och element och relativt låga kostnad.
F: Vilka typer av strålning kan en geigermätare mäta?
S: En Geigermätare kan mäta joniserande strålning som alfapartiklar, betapartiklar eller gammastrålar.
F: Varför är Geigermätaren ett populärt instrument?
S: Geigermätaren är ett populärt instrument på grund av dess robusta detektor och element och relativt låga kostnad.
