Joniserande strålning | process inom fysiken
Joniserande strålning är en process inom fysiken där något sänder ut partiklar eller vågor som kan jonisera en atom eller molekyl genom atomära interaktioner.
Styrkan hos joniserande strålning beror på energin hos de enskilda partiklarna eller vågorna, och inte på antalet partiklar eller vågor som är närvarande. Det material som strålningen kan jonisera beror på materialets joniseringsenergi.
Joniserande strålning kan vara elektromagnetisk strålning eller subatomära partiklar. Elektromagnetisk:
- Gammastrålar är elektromagnetiska vågor med högsta energi.
- Röntgenstrålar är mindre energirika.
- Ultraviolett strålning joniserar endast vissa material.
Subatomär partikelstrålning omfattar:
- Alfapartikelstrålning, som består av heliumkärnor.
- Betapartikelstrålning, som består av energirika elektroner eller positroner.
- Neutronstrålning, består av neutroner
Viss strålning kan passera genom människokroppen och andra föremål. När man använder begreppet strålning talar man vanligtvis om potentiellt skadliga typer av joniserande strålning. Om något producerar denna typ av strålning kan vi säga att det är radioaktivt.
Det finns lite strålning runt omkring oss hela tiden, vilket människokroppen är van vid, men större mängder strålning kan göra människor sjuka eller döda dem. Naturlig joniserande strålning produceras genom radioaktivt sönderfall av vissa kemiska grundämnen, t.ex. uran. Stjärnor och andra saker i rymden producerar också strålning. Se kosmisk strålning. Vissa isotoper som är radioaktiva förblir radioaktiva endast i mycket mindre än en sekund. Andra saker kan förbli radioaktiva i tusentals år.
Människor och allt som lever avger strålning naturligt, på grund av kalium och kol-14 inuti dem.
Vissa av de maskiner som producerar strålning kallas partikelacceleratorer. Forskare använder dessa maskiner för att skapa strålning så att de kan studera den.
Röntgenapparater avger också strålning, så att läkare kan se människokroppens insida och hjälpa människor. Kärnvapen (atomvapen) använder en kärnreaktion för att producera enorma mängder energi i form av värme, ljus och strålning. Denna strålning sprids genom det damm, den aska och den rök som explosionen ger upphov till.
Kärnreaktorer används för att producera elektricitet. De ger upphov till mycket strålning, men reaktorerna är noggrant byggda för att hålla strålningen inne i reaktorn. Men många människor är rädda för att om det skulle uppstå problem med reaktorn kan radioaktivt material komma ut i miljön och skada eller döda många djur och människor. Reaktordelarna förblir dessutom radioaktiva och kan döda människor i hundratals eller tusentals år, så folk är osäkra på var de kan förvara delar av gamla reaktorer på ett säkert sätt, bort från människor.
2007 ISO-logotyp för risk för radioaktivitet. Logotypen utformades delvis för långsiktiga förvaringsanläggningar för radioaktivt avfall som kan överleva i en avlägsen framtid då all kunskap om innebörden av de nuvarande vanliga symbolerna och tecknen för strålningsfara kommer att ha gått förlorad.
Farosymbol för joniserande strålning
Använder
Röntgenapparater avger också strålning, så att läkare kan se människokroppens insida och hjälpa människor. Kärnvapen (atomvapen) använder en kärnreaktion för att producera enorma mängder energi i form av värme, ljus och strålning.
Kärnreaktorer används för att producera elektricitet. De ger upphov till mycket strålning, men reaktorerna är noggrant byggda för att hålla strålningen inne i reaktorn.
Alfastrålning används i statiska eliminatorer och rökdetektorer. Joniserande strålning används för att sterilisera medicinska instrument. Den används också vid strålbehandling, bestrålning av livsmedel och steril insektsteknik.
Relaterade sidor
- Akut strålningssyndrom
- Smutsig bomb
Frågor och svar
F: Vad är joniserande strålning?
S: Joniserande strålning är en process inom fysiken där något sänder ut partiklar eller vågor som kan jonisera en atom eller molekyl genom atomära interaktioner.
F: Hur beror styrkan hos joniserande strålning på?
S: Styrkan hos joniserande strålning beror på energin hos de enskilda partiklarna eller vågorna och är inte en funktion av antalet närvarande partiklar eller vågor.
F: Vilka är några exempel på elektromagnetisk strålning?
S: Exempel på elektromagnetisk strålning är gammastrålar, röntgenstrålar och ultraviolett strålning.
F: Vilka är några exempel på strålning från subatomära partiklar?
S: Exempel på subatomär partikelstrålning är alfapartikelstrålning (som består av heliumkärnor), betapartikelstrålning (som består av energirika elektroner eller positroner) och neutronstrålning (som består av neutroner).
F: Kan människor skadas av stora mängder joniserande strålning?
S: Ja, större mängder joniserande strålning kan göra människor sjuka eller till och med döda dem.
F: Varifrån kommer naturlig joniserande strålning?
S: Naturlig joniserande strålning produceras genom radioaktivt sönderfall av vissa kemiska grundämnen, t.ex. uran, stjärnor och andra saker i rymden producerar också denna typ av strålning.
F: Hur länge förblir vissa isotoper radioaktiva?
S: Vissa radioaktiva isotoper förblir radioaktiva i mindre än en sekund, medan andra kan förbli radioaktiva i tusentals år.
