Vad är kunskap? Definition, typer och epistemologi
Vad är kunskap? Förklaring av definition, typer och epistemologi — teorier, "motiverad sann tro", Gettier-problem och vetenskapens roll i att skilja fakta från åsikter.
Kunskap innebär normalt att ett påstående är både sant och välgrundat, till skillnad från rena åsikter. Information som är korrekt kan räknas som kunskap när den stöds av tillräckliga skäl eller bevis. I vardagligt språk säger man ofta att kunskap kräver tre saker: att man tror på något, att det är sant, och att man har goda skäl för sin tro — en traditionell formulering känd som ”motiverad sann tro”. Dessa skäl gör övertygelsen berättigad.
Kunskap kan avse både teoretisk förståelse och praktisk förmåga. Gilbert Ryle gjorde en viktig skillnad mellan att ”veta att” (propositionell kunskap) och att ”veta hur” (färdighetskunskap). Kunskap kan vara
- propositionell kunskap (veta att): kunskap uttryckt i satser, t.ex. ”Vatten kokar vid 100 °C vid havsnivå”.
- färdighetskunskap (veta hur): praktiska förmågor, t.ex. att cykla eller spela piano.
- ackrediteringskunskap (acquaintance): att känna igen eller ha direkt erfarenhet av något, t.ex. att känna igen en persons ansikte.
Inom filosofin kallas studiet av kunskap för epistemologi. Ett klassiskt försök att analysera kunskap är Platons idé om kunskap som Platon formulerade den — ofta summerad som motiverad sann tro. Denna modell utmanades av Gettier-exempel, där någon kan ha sann tro och goda skäl men ändå sakna det vi intuitivt vill kalla kunskap på grund av lyckliga tillfälligheter.
Alla kunskapskrav bygger på påståenden om sanning, men påståenden kan vara felaktiga eller osäkra. De enda påståenden (propositioner) som med säkerhet verkar sanna är tautologier eller definitionssanningar — exempelvis att en cirkel har 360 grader i vissa mätdefinitioner. Aristoteles syllogismer visade hur logisk härledning kan ge säkerhet inom ett formellt system:
- Om alla svanar är vita och detta är en svan, måste den vara vit.
I verkligheten visar observationer att premisser inte alltid stämmer (t.ex. finns svarta svanar), vilket illustrerar begränsningar i deduktiv visshet när premisserna är osäkra.
Källor och metoder för kunskap
De vanligaste källorna till kunskap är perception (sinneintryck), minne, vittnesbörd/testimonialt kunskapsbyte, förnuft (logik, matematik) och introspektion eller intuition. Inom naturvetenskaperna är den vetenskapliga metoden det centrala verktyget: observation, hypotesbildning, testning och revidering. Vetenskaplig kunskap betraktas ofta som det bästa vi har vid en viss tidpunkt, men vetenskapsfilosofer är ense om att den är provisorisk och öppnar för revidering när ny evidens framkommer — ett synsätt som kallas fallibilism.
Centrala frågeställningar i epistemologin
- Rättfärdigande: Vad krävs för att en tro ska vara rättfärdigad? Ska rättfärdigandet vara internt till den troendes perspektiv eller kan externa faktorer (t.ex. pålitliga processer) räcka?
- Skepticism: Hur kan vi vara säkra på något alls? Radikal skepticism ifrågasätter om vi någonsin kan ha säker kunskap om världen utanför vårt sinne.
- Gettier-problemet: Hur ska analysen av kunskap ändras efter exempel som visar att motiverad sann tro inte alltid räcker?
- Social epistemologi: Hur påverkar vittnesbörd, institutioner och nätverk vad vi vet?
Typer av svar på epistemiska problem
Efter Gettier har filosofer föreslagit flera lösningar: lägga till ytterligare villkor till motiverad sann tro (t.ex. 'inga luckor av tur'), utveckla reliabilism (kunskap är tro producerad av pålitliga kognitiva processer), eller använda kontrafaktisk stabilitet som kriterium. Ingen lösning är helt oemotsagd, vilket visar att begreppet kunskap är komplext och mångfacetterat.
Praktisk betydelse
Att skilja mellan åsikt, tro och kunskap har konkreta konsekvenser—i rättsväsendet, medicin, utbildning och politik. Kunskap kräver mer än enkel tro; den kräver metoder för kontroll, kritisk granskning och möjlighet att uppdatera sina uppfattningar när ny information dyker upp.
Sammanfattning: Kunskap är ett mångdimensionellt begrepp som innefattar sanning, rättfärdigande och tro, men också praktisk färdighet och direkt erfarenhet. Epistemologin studerar dessa aspekter och hur vi bäst skaffar tillförlitlig kunskap, med både filosofiska analyser och empiriska metoder som den vetenskapliga metoden. Samtliga ansatser påminner om att kunskap ofta är provisorisk och alltid beroende av hur väl våra metoder och skäl står sig mot prövning.
Religion och kunskap
Kunskap inom religionen är annorlunda eftersom den är beroende av tro, övertygelse och religiösa ledares auktoritet, inte av vetenskapliga eller juridiska bevis. Det finns olika uppfattningar om huruvida religiösa uttalanden bör betraktas som kunskap.
I många kristna religioner, t.ex. katolicismen och anglikanismen, är kunskap en av de sju gåvorna från den helige Ande. I Edens lustgård är kunskap den faktor som gjorde människorna giriga och förrädiska. Men i Ordspråksboken står det: För att bli klok måste man först lyda HERREN" (9:10).
I islam har kunskap stor betydelse. "Den allvetande" (al-ʿAlīm) är ett av Guds namn som återspeglar olika egenskaper hos Gud i islam. Koranen hävdar att kunskap kommer från Gud (2:239) och olika hadither uppmuntrar till att skaffa sig kunskap. Muhammed rapporteras ha sagt "Sök kunskap från vaggan till graven" och "I sanning är kunskapsmännen profeternas arvtagare". Islamiska forskare, teologer och jurister får ofta titeln alim, som betyder "kunnig".
Frågor och svar
F: Vad är information?
Svar: Kunskap är information som är sann och som kan stödjas av bevis. Den kan hänvisa till en teoretisk eller praktisk förståelse av ett ämne och kan vara implicit eller explicit.
F: Hur definierade Platon kunskap?
Svar: Platon definierade kunskap som "motiverad sann tro".
F: Vilket är det mest allmänt accepterade sättet att hitta tillförlitlig kunskap?
Svar: Det mest allmänt accepterade sättet att hitta tillförlitlig kunskap är den vetenskapliga metoden.
F: Är all vetenskaplig kunskap absolut sanning?
Svar: Nej, all vetenskaplig kunskap är provisorisk och är inte ett anspråk på absolut sanning.
F: Vad ansåg Ryle om skillnaden mellan "veta att" och "veta hur"?
Svar: Rayles distinktion mellan "veta att" och "veta hur" var avsedd att visa att det finns olika typer av förståelse när det gäller att veta något - antingen teoretiskt eller praktiskt.
F: Vilka påståenden är definitivt sanna?
Svar: Påståenden som är säkert sanna är cirkulära och bygger på hur vi använder ord eller termer. Vi kan till exempel korrekt hävda att en cirkel har 360 grader eftersom det är en del av hur vi definierar cirklar.
F: Vad visar Aristoteles syllogism?
Svar: Aristoteles syllogism visar att den här typen av resonemang är maskininlärning - om alla svanar är vita och detta är en svan, måste den vara vit - men i verkligheten är inte alla svanar nödvändigtvis vita.
Sök