Hammare: Typer, användning och hur du väljer rätt verktyg

Hammare – guide till typer, användning och hur du väljer rätt verktyg för bygg, snickeri och hemmet. Tips, jämförelser och köpguide.

En hammare är ett verktyg för att slå in spikar i föremål som trä. Den har ett långt handtag och en spets med en platt ände för att slå på spikarna. Den vanligaste typen av hammare (som ibland kallas klövhammare) har en böjd ände (på andra sidan av den slagande änden) för att dra ut spikar. Hammare finns i många varianter anpassade efter olika arbeten — från lätta snickarhammare till tyngre stenhuggarsläggor.

En slägga är en hammare som har ett längre skaft och ett massivare huvud. Användaren kan svinga den med två händer och använda mer kraft. Släggor används där större kraft krävs, till exempel vid rivning, klyvning av trästockar eller när man slår in stora pinnar eller mejslar.

Grundläggande delar

• Huvud (panna): den tunga delen som levererar slaget.
• Klo eller motvikt: på klövhammaren används den för att dra ut spikar.
• Skaft: kan vara av trä (t.ex. hickory), glasfiber, stål eller komposit; påverkar vibrationer och viktfördelning.
• Öga: hålet i huvudet där skaftet sitter.

Vanliga typer av hammare

• Klövhammare (snickarhammare): allroundhammare för träarbete, spikar och borttagning av spikar.
• Snickarhammare med magnet: har en magnet i pannan för att hålla spiken medan du startar.
• Klot- eller kulhammare (ball-peen): används i metallbearbetning för formning och stansning.
• Gummiklubba eller träklubba: mjukare huvud för att undvika märken på ytor, bra för montering och finare justeringar.
• Slägga: tyngre, används för kraftigare jobb som rivning eller klyvning.
• Tack/hammare för spikning av tak och ramningshammare: tyngre pannor och längre skaft för snabb spikning vid byggnation.
• Stämjärnshammare: mindre huvud och kortare skaft för precisa slag vid stämjärnsarbete.

Hur du väljer rätt hammare

• Vikt på huvudet: Lättare hammare (200–400 g) passar fina arbeten; tyngre (450–900 g+) ger mer kraft men kräver mera kontroll.
• Skaftets längd: Längre skaft ger större svängmoment och kraft, kortare ger mer precision.
• Material: Träskaft ger bra känsla och dämpar vibrationer; glasfiber är tåligt och dämpar bra; stålskaft är mycket hållbart men kan överföra mer stötar.
• Huvudets form: Platt panna för spikning, rund/halvkula för metallarbete, mjukt huvud (gummi/trä) för känsliga ytor.
• Ergonomi: Greppets form och gummi-/silikonöverdrag minskar handtrötthet och risken för slint.
• Specifika behov: Behöver du dra ut spikar ofta? Välj klövmodell. Ska du arbeta med metall? Välj ball-peen.

Säkerhetstips

• Använd skyddsglasögon så att fragment och spikhuvuden inte skadar ögonen.
• Håll alltid händer och fingrar borta från slagområdet; använd gärna ett spikhållareverktyg om du behöver hålla små spikar.
• Kontrollera hammaren före användning: spruckna skaft, löst huvud eller en "mushroomed" (deformerad) panna ska åtgärdas.
• Använd rätt vikt och teknik — överdrivet hårda slag kan göra mer skada än nytta och ökar risken för studs.
• Sparra med ett träblock när du drar ut spikar för att skydda underlaget och öka hävstången.

Underhåll och förvaring

• Håll hammaren ren och torr; olja trä- eller stålskaft vid behov för att förhindra uttorkning eller rost.
• Byt ut skaft som spruckit eller blivit löst — ett löst huvud är farligt.
• Rensa bort burrar på pannans yta med fil om huvudets kant börjat skadas; en sliten panna kan skapa studs.
• Förvara verktyget i verktygslåda eller upphängt för att skydda både hammaren och arbetsytor.

Praktiska tips vid användning

• Greppa skaftet nära dess ände för maximal kraft vid tunga slag, men flytta upp handen vid finare kontroll.
• Starta små spikar med lättare slag och avsluta med kraftigare för att undvika att spiken böjs.
• När du drar ut en spik: greppa spiken tätt med tång eller använd kloen, luta hammaren bakåt och använd en kil eller träkloss som stöd för bättre hävstång.

Med rätt hammare, korrekt teknik och löpande underhåll blir arbetet både snabbare och säkrare. Välj verktyget efter arbetsuppgift, ergonomi och kvalitet för bästa resultat.

Klassificering av hammare

Hamrar kan delas in i två kategorier. De är:

Handdrivna hammare

Handdrivna hammare är hammare som används med handen. Några exempel är:

• Kula-peen-hammare
• Pannan skalning hammare
• Hammare i mässing
• Murarhammare för murare
• Hammare för snickare
• Kohammare
• Korshammare
• Dödshammare
• Rivningshammare
• Borrhammare
• Elektrikerhammare
• Ingenjörens hammare
• Gavel
• Geologens hammare
• Knivkantig hammare
• Svarvhammare
• Klumphammare
• Magnetisk hammare med dubbelt huvud
• Magnetisk hammare
• Mallet
• Hammar för att slå in spåren på järnvägsspår
• Hammar för bergsklättring
• Avrundningshammare
• Shingler's hammare
• Slägga
• Mjukhammar
• Klyvningsmaul
• Strike Tackhammar
• Stenhuggarhammare
• Tinner
• Stoppning hammar
• Warrington hammare
• Svetsarens flishammare

Mekaniskt driven hammare

Mekaniskt drivna hammare är hammare som används med en maskin. Några exempel är:

• Hammarborrmaskin
• Högfrekventa slagbehandlingar hammar
• Jackhammer
• Ånghammare
• Trip hammare

 
Svinga en slägga  

Frågor och svar

F: Vad är en hammare?

F: Hur ser en typisk hammare ut?

F: Vad är en slägga?

F: Hur använder man en vanlig hammare?

F: Hur använder man en slägga?

F: Vilka är några vanliga användningsområden för hammare?

Sök med bokstav