Henge – neolitisk ringvall och ceremoniell jordvall (t.ex. Stonehenge)
Upptäck henges — neolitiska ringvallar och ceremoniella jordverk som Stonehenge. Historia, typer och teorier om deras rituella betydelse.
En henge är en neolitisk jordvall. Henges är typiska för de brittiska öarna (t.ex. Stonehenge), men det finns ett fåtal liknande konstruktioner på den europeiska kontinenten.
Henges har en ringbank och ett dike. Man tror inte att de i första hand är defensiva, eftersom diket ligger innanför muren eller vallen. För att försvara sig verkar det bättre att ha diket utanför banken. På så sätt skulle angriparna behöva klättra längre upp. Deras funktion tros främst vara ceremoniell. Detta diskuteras ofta i samband med Stonehenge.
Henges delas in i tre typer:
Konstruktion och typologi
En typisk henge består av en cirkulär eller oregelbunden jordbank med ett eller flera ingångspartier och ett dike innanför banken. Diket och banken grävdes och byggdes med relativt enkla redskap; arkeologiska undersökningar visar bland annat att antlerspiklar (hjorttaggar) och flintsikten användes för att gräva jord. Ofta finns uppradade stolphål, stenringar eller andra strukturer i det inre området.
Henges brukar delas in i tre typer beroende på antalet och placeringen av ingångar:
- Enkel-entré – en enda öppning i bank/dike, ofta riktad mot en bestämd riktning.
- Dubbel-entré – två öppningar på motsatta sidor av konstruktionen, vilket kan antyda en processionsväg.
- Flera eller otydliga ingångar – vissa henges saknar tydliga entréer eller har flera öppningar; dessa kan vara mer komplexa i användning och planering.
Inre strukturer och materialfynd
Inom henges förekommer ofta sten- eller träcirklar, rader av pålar, gravgömmor (särskilt brandgrifter) och kulthuslika strukturer. Fynd av keramik, djurben och människorester visar att platserna användes för rituella eller sociala aktiviteter. I vissa fall har man också funnit större byggnader eller anläggningar intill hengen som tyder på temporära bosättningar eller samlingsplatser i anslutning till ceremonier.
Tidsperiod och geografisk spridning
De flesta henges dateras till senneolitikum och övergången till bronsåldern, ungefär mellan 3000 och 2000 f.Kr. De är särskilt vanliga i den brittiska övärlden, men liknande cirkulära jordvallar och rituella förgårdar finns sparade även på fastlandet i Europa, om än i mycket mindre antal.
Funktion och tolkningar
Forskare är överens om att henges huvudsakliga funktion inte var militär. De tolkas i stället som platser för ceremonier, sociala sammankomster, fruktbarhetsriter, gravceremonier eller förbindelser med förfäderskult. Vissa monument visar astronomiska samband — det mest kända exemplet är
Stonehenge, där vissa linjer i anläggningens orientering korresponderar med sommarsolståndets uppgång och vintersolståndets nedgång — vilket tyder på att kalenderfunktion eller kosmiska föreställningar kan ha spelat in.
Kända exempel och bevarande
Förutom
Stonehenge finns flera välkända henges och henge-liknande anläggningar i Storbritannien, till exempel Avebury, Durrington Walls och många mindre anläggningar spridda över landskapet. Många henges är idag skyddade som fornlämningar eller världsarv och hanteras av kulturmiljömyndigheter. De utgör viktiga källor för förståelsen av förhistoriska samhällen, deras ritualer och landskapsanvändning.
Arkeologiska metoder och ny forskning
Moderna metoder som geofysiska undersökningar (magnetometri, resistivitetsmätning), jordprover för pollenanalys, C14-datering och noggrann stratigrafi har förbättrat förståelsen av hur henges byggdes och användes över tid. Utgrävningar visar ofta att henges inte uppfördes på en gång, utan var föremål för långvariga förändringar och återkommande användning under hundratals år.
Sammanfattning
- En henge är en neolitisk ringvall med dike innanför banken, främst i de brittiska öarna.
- Funktionerna var sannolikt ceremoniella, sociala och rituella snarare än defensiva.
- De varierar i utformning och innehåll — från enkla jordvallar till komplexa anläggningar med stenar och träkonstruktioner.
- Arkeologiska undersökningar och nya tekniker fortsätter att fördjupa vår kunskap om deras betydelse i förhistoriska samhällen.

De tre uppställda hängarna i Thornborough Henges-komplexet
Källa
- Malone, Caroline. 2005. Neolitiska Storbritannien och Irland. Tempus, Stroud, Gloucestershire.
Frågor och svar
F: Vad är en henge?
S: En henge är ett neolitiskt jordarbete.
F: Var är henges typiska för?
S: Henges är typiska för de brittiska öarna (till exempel Stonehenge), men det finns ett fåtal liknande strukturer på den europeiska kontinenten.
F: Hur är en henge uppbyggd?
S: Henges har en ringbank och ett dike.
F: Är henges främst defensiva?
S: Nej, henges anses inte vara primärt defensiva, eftersom deras dike ligger innanför muren eller vallen.
F: Varför skulle det vara bättre att ha diket utanför banken för försvar?
S: Det verkar bättre att ha diket utanför banken för försvar eftersom angripare skulle behöva klättra upp längre.
F: Vilken funktion anses henges huvudsakligen ha?
S: Henges funktion anses huvudsakligen vara ceremoniell.
F: Hur är henges uppdelade?
S: Henges delas in i tre typer.
Sök