Stonehenge | förhistoriska världsarv av megaliter

Att bygga Stonehenge

Stonehenge byggdes i tre etapper. Den största delen av byggandet ägde rum mellan 2640 och 2480 f.Kr.

Den första fasen inleddes omkring 3100 f.Kr. Under detta skede grävde man ett cirkulärt dike och en ring av 56 gropar, så kallade Aubrey Holes.

Den andra fasen inleddes omkring 2100 f.Kr. Under detta skede hämtade Stonehenge-byggarna enorma stenpelare från sydvästra Wales och placerade dem i koncentriska cirklar runt platsens centrum. Denna dubbelcirkel blev aldrig fullbordad, och den monterades ned under den tredje byggnadsfasen.

Det sista stadiet avslutades troligen före 1500 f.Kr. Under denna period byggdes monumentet om. Byggarna uppförde en cirkel av 30 upprättstående stenar, som vägde upp till 50 ton vardera, och som täcktes av en ring av stenlister. Dessa omslöt en hästskoformad formation av fem par upprättstående stenar, varje par täcktes av en stenlindring.

Med hjälp av DNA-analyser har forskare upptäckt att Stonehenge-byggarna kommer från dagens Turkiet.

Historia

Bluestones

Den första stencirkeln var en uppsättning "blåstenar". Dessa stenar är gjorda av dolerit, en magmatisk sten.

Stonehenge-byggarna grävde hål som rymde upp till 80 stående stenar (blå på planen). Endast 43 av dessa kan spåras i dag.

Det finns flera teorier om hur dessa blåstenar kom till Stonehenge. Enligt teorin om långväga mänsklig transport tog Stonehenge-byggarna med sig blåstenarna från Preseli Hills i dagens Pembrokeshire i Wales - 260 km från Stonehenge. År 2011 upptäcktes ett megalitiskt stenbrott för blåstenar vid Craig Rhos-y-felin, nära Crymych i Pembrokeshire. Detta stödde teorin om mänsklig transport över långa avstånd.

En annan teori är att glaciären i Irländska sjön förde stenarna nära Stonehenge. Det finns dock inga bevis för att istiden har lagt sig i södra centrala England. Av den anledningen har denna teori mindre stöd än teorin om mänsklig transport över långa avstånd.

Sarsen stenar

Senare, omkring 2400 f.Kr., tog Stonehenge-byggarna med sig trettio enorma grå sarsenstenar (sandstensblock) till platsen. De "dressade" (bearbetade) stenarna och gav dem morse- och tenonfogar. De satte upp dessa stenar i en cirkel med en diameter på 33 meter, med en ring av 30 stensatta stenar som vilar ovanpå. De monterade ihop stolparna med hjälp av en annan träbearbetningsmetod, nämligen tunga och grovfogning. De placerade de återstående blåstenarna i en inre cirkel. Varje stående sten var cirka 4,1 meter hög och 2,1 meter bred och vägde cirka 25 ton.

Stenarna kan ha kommit från ett stenbrott cirka 40 km norr om Stonehenge på Marlborough Downs. Det är också möjligt att de samlades in från en "kull" av sarsens på kritdalen, som ligger närmare. Det moderna Stonehenge består helt och hållet av ursprungliga stenar (varav några har ersatts i upprätt läge).

Närliggande områden

Det finns också flera gravar och många tumuli i närheten.

Stonehenge har dock ett antal satellitstrukturer som är en del av det "rituella landskapet":

• Bluehenge/Bluestonehenge: en ny upptäckt, en mil åt sydost.
• Durrington Walls: en neolitisk bosättning två mil nordost om Stonehenge.
• Normanton Down Barrows: en kyrkogård från neolitikum och bronsålder.
• Stonehenge Avenue: leder två mil från Stonehenge till Bluehenge vid floden Avon.
• Stonehenge Cursus: det största monumentet i området, som inte är lätt att se på marken.
• Woodhenge: upptäcktes 1925 vid en flygundersökning. Den hade en henge och en träcirkel.

Funktion

Ingen vet vem som byggde Stonehenge eller varför de byggde det. Under sommarsolståndet står soluppgången i linje med några av stenarna på ett speciellt sätt. Detta tyder på att stenarnas arrangemang kan fungera som en kalender. I Egypten och Sydamerika finns liknande forntida byggnader. De visar också tiden för solståndet.

Vissa forskare tror att de tidiga människorna kunde förutsäga sol- och månförmörkelser utifrån sina positioner i förhållande till stenmonumentet. Platsen kan ha fungerat som ett observatorium där tidiga ritualer eller religiösa ceremonier ägde rum på specifika dagar under året.

Stonehenge ägs av kronan och förvaltas av English Heritage. Den omgivande marken ägs av National Trust.

Världsarvet omfattar Avebury och Stonhenge tillsammans, även om de är helt olika.

Relaterade sidor

• Förteckning över världsarv i Storbritannien
• Stonehenge, Avebury och tillhörande platser