Hillary Clinton, den 67:e utrikesministern, före detta presidentfru och före detta senator från New York, tillkännagav sin presidentkampanj för 2016 via en YouTube-video den 12 april 2015. En presidentkandidat i 2008, var hennes kandidatur i valet 2016 hennes andra försök att bli president. Hon sågs allmänt som den främsta kandidaten för den demokratiska nomineringen, även om hon mötte flera utmanare, särskilt Bernie Sanders.

Bakgrund

Clintons bakgrund som senator, utrikesminister och hennes långa roll i offentligheten gjorde henne till en välkänd och erfaren kandidat. Hon profilerade sig som en centrumvänsterpolitiker med fokus på ekonomi, hälsovård, kvinnors rättigheter och internationell politik. Kampanjen byggde delvis på kontinuitet med Barack Obamas politik samtidigt som den sökte bredda stödet till väljare inom arbetarklassen, kvinnor, unga väljare och minoritetsgrupper.

Primärvalet 2016

Under primärvalen mötte Clinton stark konkurrens från Bernie Sanders, som mobiliserade stora mängder unga väljare och erbjöd en mer progressiv ekonomisk agenda. Trots Sanders popularitet vann Clinton en majoritet av delegaterna och säkrade den demokratiska nomineringen. Vid partikonventet i juli 2016 blev hon den första kvinnan som nominerats till presidentposten av ett större amerikanskt parti.

Kampanjstrategi och plattform

  • Politisk inriktning: Fokus på ekonomisk rättvisa genom investeringar i infrastruktur, utbildning och jobb, utbyggd tillgång till sjukvård (bygga vidare på Affordable Care Act), samt reformer inom immigrations- och straffrättssystemet.
  • Valstrategi: Satsning på så kallade swingstater, särskilt i Mellanvästern och uppsving i förortsområden med högt valdeltagande. Kampanjen prioriterade omfattande fältorganisationer, dataanalys och omfattande insamling av kampanjmedel.
  • Vice presidentkandidat: I juli 2016 valde Clinton senatorn Tim Kaine från Virginia som sin running mate.

Allmänvalskampanjen

I allmänvalet stod Clinton mot republikanska kandidaten Donald Trump. Kampanjen innehöll debatter, omfattande marknadsföring, turnéer i nyckelstater och en stark närvaro i medierna. Clinton betonade erfarenhet och stabilitet, medan motståndaren drev en populistisk och ofta polariserande linje.

Kontroverser och händelser som påverkade valet

  • E-postkontroversen: Clintons användning av en privat e-postserver under sin tid som utrikesminister väckte kritik och ledde till en FBI-utredning. I slutet av juli 2016 rekommenderade FBI:s ledning att inga åtal skulle väckas, men Director James Comeys uppmärksammade brev till Kongressen den 28 oktober 2016 om att ytterligare e-post relaterade till utredningen hade hittats, uppfattades av många som skadligt för hennes kampanj.
  • Wikileaks och läckor: Under kampanjens slutskede publicerades e-post från Demokratiska nationella kommittén (DNC) och John Podesta, Clintons kampanjchef, via Wikileaks. Innehållet användes aggressivt av motståndare för att ifrågasätta kampanjens integritet och partiets neutralitet under primärvalen.
  • Utländsk inblandning: Amerikanska underrättelsetjänster samt senare utredningar visade att ryska aktörer bedrev påverkansoperationer riktade mot valet, inklusive informationspåverkan och cyberattacker som syftade till att undergräva förtroendet för Clinton-kampanjen.

Valresultat och efterspel

Den 8 november 2016 hölls presidentvalet. Clinton vann den nationella folk­rösten och fick fler röster än Trump, men hon förlorade i det amerikanska elektorskollegiet där Trump säkrade majoriteten av elektorsrösterna och därmed valdes till president. Resultatet utlöste omedelbara reaktioner, påverkade intern debatt inom Demokratiska partiet och ledde till flera begäranden om omräkningar i några nyckelstater. Clinton accepterade slutligen valresultatet och höll ett erkännandetal där hon uppmanade till enhet och fortsatt politisk kamp för sina värderingar.

Analys av förlusten

Flera faktorer har pekats ut som orsaker till Clintons förlust:

  • Strategiska misslyckanden i viktiga industristater (Rust Belt), där hon underpresterade bland vita arbetare jämfört med Obama 2012.
  • Effekten av e-postskandalen och Comeys uttalanden under slutspurten, som kan ha påverkat osäkra väljare.
  • Påverkansoperationer och informationspåverkan från utländska aktörer som enligt amerikanska underrättelsetjänster gynnade Trump.
  • Hög polarisering och lågt förtroende från vissa väljgrupper på grund av långvarig politisk exponering och kritik mot etablerade politiker.

Betydelse och eftermäle

Clintons kampanj 2016 var historisk i och med att hon blev den första kvinnan nominerad till presidentposten av ett större amerikanskt parti. Hennes förlust väckte omfattande diskussion om valprocesser, elektorskollegiets funktion och partistrategier. Kampanjen och resultaten ledde även till internpartiutvärderingar, förändringar i fältorganisationer och en förnyad fokus på väljarrörelser i nyckelstater inför framtida val.

Den 9 november 2016, efter presidentvalet, förlorade Hillary Clinton mot Donald Trump i det amerikanska elektorskollegiet. Trots förlusten fortsatte hon att vara en inflytelserik röst i politiken och offentlig debatt.