AlegsaOnline.com

USA:s presidentval 2008 – Obamas historiska seger och valresultat

USA:s presidentval 2008 – Obamas historiska seger och detaljerat valresultat: analys av röstsiffror, nyckelstater och politisk betydelse.

Författare: Leandro Alegsa

09-10-2025

Presidentvalet 2008 i USA ägde rum den 4 november 2008. Barack Obama, demokraternas kandidat och junior senator från Illinois, vann valet. Han besegrade John McCain, den republikanska kandidaten, som var den äldre amerikanska senatorn från Arizona. Obamas seger i valet gjorde honom till den första afroamerikanska presidenten.

Den sittande republikanske presidenten George W. Bush kunde inte göra en tredje mandatperiod. McCain säkrade den republikanska nomineringen i mars 2008 och besegrade de tidigare guvernörerna Mitt Romney, Mike Huckabee och andra utmanare. Obama säkrade den demokratiska nomineringen i juni 2008, efter att ha mött stark konkurrens mot den tidigare presidentfrun och senatorn från New York Hillary Clinton. Clintons seger i primärvalet i New Hampshire gjorde henne till den första kvinnan att vinna ett större partis primärval för presidentval.

Obama vann en avgörande seger över McCain. Han vann stater som inte hade röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1964 (Indiana och Virginia) och 1976 (North Carolina). Obama vann nio stater som hade röstat republikanskt 2004: Colorado, Florida, Indiana, Iowa, Nevada, New Mexico, North Carolina, Ohio och Virginia samt Nebraskas andra kongressdistrikt. Han fick den största andelen av de folkliga rösterna som en demokrat vunnit sedan Lyndon B. Johnson 1964 och var den första demokraten att vinna en direkt majoritet av de folkliga rösterna sedan Jimmy Carter 1976. Obama fick 69,5 miljoner röster, vilket är den högsta siffran någonsin för en presidentkandidat; denna summa skulle överträffas 2020 av både Joe Biden och Donald Trump.

Valresultat i korthet

Elektoralröster: Barack Obama 365, John McCain 173.
Folkomröstningen (popular vote): Obama cirka 69,5 miljoner röster (ungefär 52,9 %), McCain cirka 59,9 miljoner röster (ungefär 45,7 %).
Vinnande stater: Obama vann både traditionella demokratiska stater och flera viktiga gräns- och svängstater som 2004 röstat republikanskt (se listan i texten ovan).
Vice presidentskandidater: Obamas vicepresidentkandidat var Joe Biden, McCains var Sarah Palin.
Invigning: Barack Obama svors in som USA:s 44:e president den 20 januari 2009.

Kampanj, frågor och kontext

Valet 2008 präglades av flera avgörande faktorer. Obamas kampanj använde slagord som "Hope" och "Change" och mobiliserade stora mängder unga väljare samt minoritetsgrupper genom intensiv gräsrotsorganisering och nya digitala strategier. Den ekonomiska krisen efter höstens kollaps av investmentbanken Lehman Brothers och den globala finansoro som följde blev ett centralt tema i de sista veckorna före valet. Väljarna oroade sig för hög arbetslöshet, bankernas hälsa och bostadsmarknadens kollaps, vilket gav ekonomiska frågor hög prioritet.

Andra viktiga frågor var kriget i Irak, hälsovårdsreformer, energipolitik och klimatfrågor. McCains kampanj betonade utrikespolitisk erfarenhet och säkerhet, medan Obama fokuserade på inhemsk omställning, ekonomisk återhämtning och förändring från status quo.

Betydelse och efterverkningar

Obamas vinst var historisk som det första valet där en afroamerikansk kandidat valdes till president. Det fick stor symbolisk och politisk betydelse både i USA och internationellt.
Valet visade kraften i nya kampanjmetoder, särskilt användning av internet, e-post och sociala medier för insamling av medel, organisation och kommunikation.
Resultaten i flera svängstater, samt den höga röstresursen för demokraterna i tätbefolkade delstater, lade grunden för Obamas politiska mandat de första åren, inklusive insatser för ekonomisk stimulans och senare hälsoreform.

Efter valet

Efter att rösterna räknats möttes Elektorskollegiet enligt sedvanliga förfaranden och Obamas seger bekräftades formellt. Under de följande månaderna prioriterade den nya administrationen åtgärder för att hantera den ekonomiska krisen, bland annat genom stimulanspaket och stöd till finanssektorn. Valet ledde också till intensiva politiska debatter om vilka reformer som skulle genomföras för att återuppbygga ekonomin och reformera finanssystemet.

Ytterligare fakta

Valet 2008 hade ett högt antal avgivna röster; Obamas totalsiffra var vid den tiden rekordstor för en presidentkandidat.
Flera tredje partier och oberoende kandidater deltog, men de fick endast små andelar av de nationella rösterna.
Valet satte också fokus på valdeltagande, särskilt bland unga och tidigare lågt representerade grupper, något som mobiliserades framgångsrikt av demokraternas kampanjarbete.

Sammanfattningsvis var presidentvalet 2008 en vattendelare i modern amerikansk politik: en kombination av politisk förändring, ny kampanjteknik och omedelbara ekonomiska kriser som formade både valresultatet och den efterföljande politiska agendan.

Bakgrund

Enligt artikel två i Förenta staternas konstitution ska en person för att kunna väljas och tjänstgöra som president i Förenta staterna vara född i Förenta staterna, minst 35 år gammal och bosatt i Förenta staterna i minst 14 år.

Kandidater till presidentposten söker vanligtvis nomineringen från ett av de olika politiska partierna i USA, och varje parti utarbetar då en metod (t.ex. ett primärval) för att välja den kandidat som partiet anser vara bäst lämpad att kandidera för posten. Partiets delegater nominerar sedan officiellt en kandidat som ska kandidera för partiets räkning.

President George W. Bush kunde inte försöka bli omvald för en tredje mandatperiod på grund av det tjugoandra tillägget till Förenta staternas konstitution, som anger att en president endast får sitta i högst två mandatperioder. Hans mandatperiod som president tog slut vid lunchtid östlig standardtid den 20 januari 2009.

Demokratiska primärval

De kandidater som ställde upp i valet för det demokratiska partiet var Barack Obama, Hillary Clinton, John Edwards, Joe Biden, Dennis Kucinich, Mike Gravel, Chris Dodd och Bill Richardson.

Den viktigaste tävlingen under de demokratiska primärvalen var mellan Barack Obama och Hillary Clinton, vilket var en mycket jämn kamp. Clinton vann den folkliga omröstningen, men i slutändan vann Obama fler odelade delegater och därmed nomineringen.

Alla kandidater utom Mike Gravel, som bytte till Libertarian Party under valet, stödde Barack Obama.

Barack Obama valde Joe Biden som vicepresidentkandidat den 23 augusti 2008.

Nominerade

Demokratiska partiets biljett, 2008

Barack Obama

Joe Biden

för ordförande

för vice ordförande

Amerikansk senator från Illinois
(2005 - sittande)

Amerikansk senator från Delaware
(1973 - sittande)

Kampanj

Kandidater som dragit sig tillbaka

Hillary Clinton, pensionerad advokat och Bill Clintons fru
John Edwards, pensionerad senator från North Carolina (drog sig tillbaka den 30 januari 2008 och stödde Barack Obama).
Bill Richardson, guvernör i New Mexico (drog sig tillbaka den 10 januari 2008 och stödde Barack Obama)
Dennis Kucinich, amerikansk representant från Ohio (drog sig tillbaka den 24 januari 2008 och stödde Barack Obama)
Joe Biden, amerikansk senator från Delaware (drog sig tillbaka den 3 januari 2008 och stödde Barack Obama)
Mike Gravel, tidigare amerikansk senator från Alaska (drog sig tillbaka den 25 mars 2008 för att kandidera för det libertarianska partiets nominering). Efter att ha förlorat nomineringen gav han sitt stöd till Jesse Johnson.)
Christopher Dodd, amerikansk senator från Connecticut (drog sig tillbaka den 3 januari 2008 och stödde Barack Obama)
Evan Bayh, amerikansk senator från Indiana (drog sig tillbaka den 15 december 2006 och stödde Hillary Clinton). Han stödde senare Barack Obama)
Tom Vilsack, tidigare guvernör i Iowa (drog sig tillbaka den 23 februari 2007 och stödde Hillary Clinton). Han stödde senare Barack Obama)

Senator
Hillary Rodham Clinton
från New York
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 7 juni 2008)

Tidigare senator
John Edwards
från North Carolina
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 30 januari 2008)

Guvernör
Bill Richardson
i New Mexico
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 10 januari 2008)

Senator
Joe Biden
från Delaware
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 3 januari 2008 och blev vicepresidentkandidat)

Tidigare senator
Mike Gravel
från Alaska
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 25 mars 2008)

Senator
Christopher Dodd
från Connecticut
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 3 januari 2008)

Senator
Evan Bayh
från Indiana
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 15 december 2006)

Tidigare guvernör
Tom Vilsack
från Iowa
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 23 februari 2007)

Republikanska primärval

De kandidater som ställde upp i valet för det republikanska partiet var John McCain, Mitt Romney, Mike Huckabee, Ron Paul, Rudy Giuliani, Fred Thompson, Tom Tancredo, Alan Keyes, Jim Gilmore, Sam Brownback och Duncan Hunter.

Den republikanske presidenten George W. Bush kunde inte ställa upp för omval eftersom en president bara kan väljas två gånger. Vicepresident Dick Cheney valde att inte ställa upp.

De flesta kandidaterna drog sig tillbaka i förtid. Resultatet blev att John McCain, Mike Huckabee och Mitt Romney blev de tre personer som med största sannolikhet skulle vinna nomineringen. Ron Paul blev populär bland libertarianer.

John McCain nominerades av det republikanska partiet (genom en avgörande seger).

Han valde Sarah Palin som vicepresidentkandidat.

Nominerade

Det republikanska partiets biljett, 2008

John McCain

Sarah Palin

för ordförande

för vice ordförande

Amerikansk senator från Arizona
(1987-2018)

Alaskas nionde
guvernör
(2006-2009)

Kampanj

Kandidater som dragit sig tillbaka

Mitt Romney, tidigare guvernör i Massachusetts (drog sig tillbaka den 7 februari 2008 och stödde John McCain)
Mike Huckabee, tidigare guvernör i Arkansas (drog sig tillbaka den 4 mars 2008 och stödde John McCain)
Ron Paul, amerikansk representant från Texas (drog sig tillbaka den 12 juni 2008 och stödde Chuck Baldwin)
Rudy Giuliani, tidigare borgmästare i New York (drog sig ur den 30 januari 2008 och stödde John McCain)
Fred Thompson, tidigare senator från Tennessee (drog sig ur den 22 januari 2008 och stödde John McCain)
Alan Keyes, tidigare ambassadör för Förenta staternas ekonomiska råd från Maryland (drog sig tillbaka den 15 april 2008 för att kandidera till konstitutionspartiets nominering). Efter att ha förlorat nomineringen ställde han upp som kandidat för America's Independent Party).
Duncan Hunter, amerikansk representant från Kalifornien (drog sig tillbaka den 19 januari 2008 och stödde Mike Huckabee). Han stödde senare John McCain)
Tom Tancredo, amerikansk representant från Colorado (drog sig tillbaka den 20 december 2007 och stödde Mitt Romney). Han stödde senare John McCain)
Sam Brownback, amerikansk senator från Kansas (drog sig tillbaka den 18 oktober 2007 och stödde John McCain)
Tommy Thompson, tidigare minister för hälsa och sjukvård (drog sig tillbaka den 12 augusti 2007 och stödde Rudy Giuliani). Han stödde senare John McCain)
Jim Gilmore, före detta guvernör i Virginia (drog sig tillbaka den 14 juli 2007 och stödde John McCain)

Tidigare guvernör
Mitt Romney
i Massachusetts
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 7 februari 2008)

Tidigare guvernör
Mike Huckabee
i Arkansas
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 4 mars 2008)

Företrädare
Ron Paul
från Texas
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 12 juni 2008)

Tidigare borgmästare i New York
Rudy Giuliani,
New York
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 30 januari 2008)

Tidigare senator
Fred Thompson
från Tennessee
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 22 januari 2008)

Tidigare amerikansk ECOSOC-ambassadör
Alan Keyes
från Maryland
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 15 april 2008)

Företrädare
Duncan Hunter
från Kalifornien
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 19 januari 2008)

Företrädare
Tom Tancredo
från Colorado
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 20 december 2007)

Senator
Sam Brownback
från Kansas
(drog sig tillbaka den 18 oktober 2007)

Tidigare guvernör
Jim Gilmore
i Virginia
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 14 juli 2007)

F.d. HHS-sekreterare
Tommy Thompson,
från Wisconsin
(kampanj)
(drog sig tillbaka den 12 augusti 2007)

Kampanjen

Den största frågan under valkampanjen var den dåliga ekonomin. Andra frågor var hälsovård, Irakkriget, kriget mot terrorismen och energioberoende.

Presidenten under valet, George W. Bush (som slutligen stödde John McCain), var mycket impopulär på grund av den "stora recessionen" 2007-2009, och därför jämförde Obama-kampanjen McCain med Bush flera gånger.

Under valkampanjen hölls fyra tv-debatter: tre av dem var mellan de två presidentkandidaterna och en av dem var mellan de två vicepresidentkandidaterna.

Resultat

Kandidat	Röster	%	Stater som leds	Nationell ECV
Barack Obama (Demokrat)	69,498,516	52.9%	28+DC+NE-02*	365
John McCain (republikan)	59,948,323	45.7%	22	173
Ralph Nader (oberoende)	739,034	0.56%	0	0
Bob Barr (Libertarian)	523,715	0.40%	0	0
Chuck Baldwin (konstitution)	199,750	0.15%	0	0
Cynthia McKinney (grön)	161,797	0.12%	0	0
Övriga	242,685	0.18%	0	0
Totalt	131,313,820	100.00%	50 + DC	538

*NE-02 är Nebraskas andra kongressdistrikt.

Resultat per delstat

Stat	Obama Populära röster	Obama %	McCain Populära röster	McCain %	Valröster
Alabama	813,479	38.74%	1,266,546	60.32%	9
Alaska	123,594	37.89%	193,841	59.42%	3
Arizona	1,034,707	45.12%	1,230,111	53.64%	10
Arkansas	422,310	38.86%	638,017	58.72%	6
Kalifornien	8,274,473	61.01%	5,011,781	36.95%	55
Colorado	1,288,633	53.66%	1,073,629	44.71%	9
Connecticut	997,772	60.59%	629,428	38.22%	7
Delaware	255,429	61.94%	152,374	36.95%	3
District of Columbia	245,800	92.46%	17,367	6.53%	3
Florida	4,282,074	51.03%	4,045,624	48.22%	27
Georgien	1,844,123	46.99%	2,048,759	52.20%	15
Hawaii	325,871	71.85%	120,566	26.58%	4
Idaho	236,440	36.09%	403,012	61.52%	4
Illinois	3,419,308	61.92%	2,031,179	36.78%	21
Indiana	1,374,039	49.95%	1,345,648	48.91%	11
Iowa	828,940	53.93%	682,379	44.39%	7
Kansas	514,765	41.95%	699,655	56.61%	6
Kentucky	751,985	41.17%	1,048,462	57.40%	8
Louisiana	782,989	39.93%	1,148,275	58.56%	9
Maine	421,923	57.71%	295,273	40.38%	4
Maryland	1,629,467	61.92%	959,862	36.47%	10
Massachusetts	1,904,097	61.80%	1,108,854	35.99%	12
Michigan	2,872,579	57.43%	2,048,639	40.96%	17
Minnesota	1,573,354	54.06%	1,275,409	43.82%	10
Mississippi	554,662	43.00%	724,597	56.18%	6
Missouri	1,441,911	49.29%	1,445,814	49.43%	11
Montana	231,667	47.25%	242,763	49.51%	3
Nebraska	333,319	41.60%	452,479	56.53%	5**
Nevada	533,736	55.15%	412,827	42.65%	5
New Hampshire	384,826	54.13%	316,534	44.52%	4
New Jersey	2,215,422	57.27%	1,613,207	41.70%	15
Nya Mexiko	472,422	56.91%	346,832	41.78%	5
New York	4,804,945	62.88%	2,752,771	36.03%	31
North Carolina	2,142,651	49.70%	2,128,474	49.38%	15
North Dakota	141,278	44.62%	168,601	53.25%	3
Ohio	2,940,044	51.50%	2,677,820	46.91%	20
Oklahoma	502,496	34.35%	960,165	65.65%	7
Oregon	1,037,291	56.75%	738,475	40.40%	7
Pennsylvania	3,276,363	54.49%	2,655,885	44.17%	21
Rhode Island	296,571	62.86%	165,391	35.06%	4
South Carolina	862,449	44.90%	1,034,896	53.87%	8
South Dakota	170,924	44.75%	203,054	53.16%	3
Tennessee	1,087,437	41.83%	1,479,178	56.90%	11
Texas	3,528,633	43.68%	4,479,328	55.45%	34
Utah	327,670	34.41%	596,030	62.58%	5
Vermont	219,262	67.46%	98,974	30.45%	3
Virginia	1,959,532	52.63%	1,725,005	46.33%	13
Washington	1,750,848	57.65%	1,229,216	40.48%	11
West Virginia	303,857	42.59%	397,466	55.71%	5
Wisconsin	1,677,211	56.22%	1,262,393	42.31%	10
Wyoming	82,868	32.54%	164,958	64.78%	3

**Nebraska röstade 4 gånger för McCain och 1 gång för Obama.

Relaterade sidor

Joe the Plumber, politisk aktivist och stereotyp

Frågor och svar

Fråga: Vem var Demokraternas kandidat i presidentvalet i Förenta staterna 2008?

Svar: Barack Obama, den yngre amerikanska senatorn från Illinois, var demokraternas kandidat i presidentvalet i USA 2008.

Fråga: Vem vann presidentvalet i Förenta staterna 2008?

S: Barack Obama vann presidentvalet i USA 2008 genom att besegra John McCain, som var republikanernas kandidat och senator från Arizona.

Fråga: Vad gjorde Obamas seger unik?

S: Obamas seger i detta val gjorde honom till den första afroamerikanska presidenten.

Fråga: Vilka var några av McCains utmanare för att säkra den republikanska nomineringen?

Svar: Några av McCains utmanare för att säkra den republikanska nomineringen var de tidigare guvernörerna Mitt Romney och Mike Huckabee.

Fråga: Vem tävlade Hillary Clinton mot för att säkra sitt partis nominering?

Svar: Hillary Clinton tävlade mot Barack Obama för att säkra sitt partis nominering som demokrat i juni 2008.

Fråga: Vilken milstolpe nådde Hillary Clinton under sin kampanj?

S: Under sin kampanj uppnådde Hillary Clinton en milstolpe genom att bli den första kvinnan att vinna ett större partis primärval för presidentval efter att ha vunnit primärvalet i New Hampshire.

Fråga: Hur många delstater vann Obama som hade röstat republikanskt 2004?

S: Obama vann nio delstater som röstade republikanskt 2004 - Colorado, Florida, Indiana, Iowa, Nevada, New Mexico, North Carolina, Ohio och Virginia samt Nebraskas andra kongressdistrikt.