Det Demokratiska partiets primärval och valkampanjer för presidentvalet 2016 ägde rum i USA. De äger rum före det allmänna valet 2016 för att välja Demokratiska partiets kandidat till presidentposten i Förenta staterna. De hölls mellan den 1 februari och den 14 juni. President och 2012 års kandidat, Barack Obama, kunde inte ställa upp för omval på grund av tidsbegränsningar enligt det tjugoandra tillägget.

Kandidater

De två tydligaste frontrunners under primärsäsongen var Hillary Clinton (tidigare utrikesminister och senator) och Bernie Sanders (senator från Vermont). Andra kandidater som deltog i primärprocessen i varierande utsträckning inkluderar Martin O'Malley (tidigare guvernör i Maryland) samt flera mindre eller tidigt tillbakadragna kandidater. Sanders och Clinton skilde sig tydligt i policyfrågor och valstrategi, där Sanders i hög grad fokuserade på ekonomisk ojämlikhet och finansiering av valkampanjer, medan Clinton betonade erfarenhet i utrikes- och inrikespolitik.

Tidslinje och viktiga datum

  • Primärsäsongen inleddes med Iowa-caucusen den 1 februari 2016 och avslutades den 14 juni 2016, då flera delstater (bland annat Kalifornien och New Jersey) höll primärval eller caucuses.
  • Super Tuesday den 1 mars var en avgörande dag då många delstater höll primärval samtidigt och en stor andel delegater tilldelades.
  • Efter primäromgångarna bekräftades partiets kandidat vid Demokraternas nationella konvent i Philadelphia, som hölls den 25–28 juli 2016.

Hur nomineringen bestämdes

Demokraternas nominering avgjordes genom en kombination av pledged delegates (delegater tilldelade utifrån primärval och caucuses) och så kallade superdelegates (partifunktionärer och valda representanter som inte var bundna av primärvalens resultat). Superdelegaters roll blev föremål för debatt eftersom de kunde påverka utfallet i en nära kamp mellan kandidaterna.

Resultat och efterverkningar

Hillary Clinton säkrade till sist nomineringen och accepterade den formella nomineringen vid partikonventet i Philadelphia. Bernie Sanders vann flera delstater och mobiliserade stort stöd bland unga väljare och kritiker av etableringen, vilket pressade partiets politik åt vänster i vissa frågor och påverkade partiplattformen. Sanderskampanjens framgång bidrog också till högre valdeltagande bland yngre och förstärkt debatt om frågor som sjukvård, kostnader för högre utbildning och finansiering av valkampanjer.

Kritik och diskussion efter primärvalet fokuserade bland annat på primärsystemets struktur, superdelegaters inflytande och hur partiet hanterade intern oenighet. Resultatet i primärvalen följdes sedan av det allmänna valet den 8 november 2016, där Demokraternas kandidat ställdes mot Republikanernas kandidat.

Viktiga effekter och betydelse

  • Primärvalet 2016 polariserade delar av partiet mellan etableringskandidaten och den progressiva vänstern, och formade debatten inför framtida nomineringsprocesser.
  • Sandersrörelsens genomslag ledde till att flera av hans förslag och prioriteringar diskuterades om och i vissa fall inkluderas i partiprogram och efterföljande kampanjer.
  • Erfarenheterna från 2016 bidrog till fortsatta diskussioner inom partiet om reform av superdelegatsystemet och om hur man kan öka valdeltagande och enhet inför kommande val.

För en detaljerad redogörelse av enskilda delstaters primärval, delegatfördelning och exakt röstetal rekommenderas att konsultera officiella valmyndigheter eller sammanställningar från valanalytiker och arkivdokument från 2016.