Hipparcos ESA:s högprecisionssatellit bakom stjärnkatalogen med 118 000 stjärnor
Hipparcos är en satellit som användes för att skapa Hipparcos-katalogen med omkring 118 200 stjärnor med oöverträffad precision för sin tid. Europeiska rymdorganisationen (ESA) sköt upp den den 8 augusti 1989 och den var i drift fram till 1993. Den fick sitt namn efter den antika grekiska astronomen Hipparchus och är också en akronym för HIgh Precision PARallax COllecting Satellite.
Bakgrund och uppdrag
Hipparcos var världens första satellit speciellt byggd för astrometri — mätning av stjärnors positioner, parallaxer (dvs. vinkeln som används för att bestämma avstånd) och egenrörelser. Målet var att bestämma noggranna avstånd och rörelser för hundratusentals stjärnor, något som tidigare från marken var mycket svårare på grund av atmosfärens störningar.
Hur mätte Hipparcos?
Satelliten använde en noggrant kalibrerad optisk mätmetod: den scannade himlen kontinuerligt och mätte vinkelseparationer mellan två synfält med en fast separation. Genom att samla in stora mängder mätningar under lång tid och kombinera dem i avancerade reduktionsalgoritmer kunde man nå millibågsekund-noggrannhet för många stjärnor. Förutom huvudkatalogen producerade Hipparcos också den större Tycho-katalogen (från satellitens stjärnmätare) med över en miljon stjärnor, men med lägre precision än huvudkatalogen.
Resultat och betydelse
- Hipparcos-katalogen innehåller ungefär 118 000 stjärnor med mycket noggranna positioner, parallaxer och egenrörelser. Publiceringen av katalogen gav en ny referensram för stjärnornas positioner.
- Mätningarna förbättrade vår kunskap om stjärnors avstånd och ljusstyrkor, vilket i sin tur gav bättre kalibrering av stjärnors absoluta magnituder och betydelse för modellen av stjärnutveckling.
- Datasatsen användes för att förbättra avståndsbestämningar till öppna stjärnhopar, Cepheid-variabler och andra objekt som ingår i den kosmiska avståndsstege—viktigt för kosmologi och galaktisk astronomi.
- Hipparcos resultat påverkade även studier av stjärnors egenrörelser, det dynamiska innehållet i Vintergatan och identifiering av dubbelstjärnor och stjärnkluster.
Efterföljare
Hipparcos lade grunden för senare rymdburna astrometriska uppdrag. Dess tydligaste efterföljare är ESA:s Gaia-mission, som sköts upp 2013 och mäter över en miljard stjärnor med långt högre precision än Hipparcos. Trots detta är Hipparcos-katalogen fortfarande viktig som historisk referens och för studier där jämförelser över tid krävs.
Sammanfattning: Hipparcos var ett genombrott för astrometri och gav enastående noggranna data för hundratusentals stjärnor. Genom sina kataloger förändrade satelliten sättet astronomer bestämmer stjärnavstånd, rörelser och egenskaper, och dess resultat används fortfarande i modern astronomisk forskning.
Frågor och svar
F: Vad är Hipparcos?
S: Hipparcos är en satellit som användes för att skapa Hipparcos-katalogen med 118 000 stjärnor med en aldrig tidigare skådad precision.
F: När sköts Hipparcos upp?
S: Hipparcos sköts upp 1989 av Europeiska rymdorganisationen (ESA).
F: Vad är innebörden av Hipparcos?
S: Hipparcos är en akronym för HIgh Precision PARallax COllecting Satellite.
F: Vem var den grekiske astronom som Hipparcos uppkallades efter?
S: Hipparcos fick sitt namn efter den grekiske astronomen Hipparchus.
F: Hur många stjärnor katalogiserades av Hipparcos?
S: Hipparcos katalogiserade 118 000 stjärnor med en aldrig tidigare skådad precision.
F: När slutade Hipparcos att fungera?
S: Hipparcos slutade fungera 1983.
F: Vad var syftet med att lansera Hipparcos?
S: Syftet med att starta Hipparcos var att skapa en katalog över stjärnor med en precision som saknar motstycke.
