Hypnos – definition, hur det fungerar, hypnoterapi & scenhypnos

Hypnos – lär dig definition, hur det fungerar, hypnoterapi och scenhypnos. Fakta, myter och praktiska exempel. Läs mer!

Författare: Leandro Alegsa

Hypnos är "ett trancetillstånd som kännetecknas av extrem suggestibilitet, avslappning och ökad fantasi". Det är ett förändrat medvetandetillstånd.

Vanligtvis pratar en person (hypnotisören) med en annan person (subjektet) på ett speciellt sätt som försätter subjektet i trance. Medan personen befinner sig i detta tillstånd kan han påverkas av förslag. Hypnotisören kan säga åt honom att glömma sitt namn, eller att rummet är varmt (han börjar svettas), eller att han är någon annan. Hypnotiska suggestioner kan ges av en hypnotisör i närvaro av försökspersonen, eller så kan de ges av denne själv ("självsuggestion" eller "autosuggestion"). Användning av hypnos i terapeutiska syften kallas "hypnoterapi", medan dess användning som underhållning för en publik kallas "scenhypnos".

I motsats till en populär missuppfattning - att hypnos är en form av medvetslöshet som liknar sömn - tyder en del modern forskning på att hypnotiserade personer är fullt vakna och fokuserar sin uppmärksamhet, med en motsvarande minskning av sin perifera medvetenhet. Försökspersonerna visar också en ökad respons på förslag. Beteendet hos försökspersoner under hypnos går dock så långt utöver normal fokuserad uppmärksamhet att beskrivningen "förändrat medvetandetillstånd" används mer.

Hur hypnos fungerar

Hypnos bygger framför allt på riktad uppmärksamhet, avslappning och mottaglighet för förslag. Induktionstekniker varierar från långsamma, guidade avslappningsövningar till snabba, dramatiskare metoder. Några vanliga element är:

  • Fokus — klientens uppmärksamhet riktas mot ett visst objekt, röst eller inre bild.
  • Avslappning — kroppen och sinnet lugnas för att minska yttre distraktioner.
  • Suggestion — terapeuten ger tydliga eller indirekta förslag som klienten uppmanas att acceptera och uppleva.
  • Fördjupning och avslutning — tekniker som förstärker trance och sedan säkert återför klienten till vanligt vaket tillstånd.

Forskning med hjärnavbildning och EEG visar att hypnos ofta är förknippat med förändrad aktivitet i områden som hanterar uppmärksamhet, självkontroll och kroppsuppfattning. Hypnotiserade personer kan uppleva förändrade sensoriska intryck (till exempel minskad smärtupplevelse) samtidigt som de behåller kontakt med verkligheten.

Typer av suggestioner

  • Direkta förslag: klara, explicita kommandon (t.ex. "ditt vänstra ben känns tungt").
  • Indirekta förslag: mer subtila, ofta använda i Ericksoniansk hypnos (t.ex. berättelser eller metaforer).
  • Posthypnotiska suggestioner: förslag som ska påverka beteende efter sessionen (t.ex. "när du ser din tandborste tänker du automatiskt på att borsta tänderna").
  • Självsuggestion/autosuggestion: tekniker där individen själv använder hypnotiska metoder för att påverka sina egna vanor eller känslor.

Hypnoterapi — användningsområden och evidens

Hypnoterapi är hypnos som används i terapeutiskt syfte, ofta i kombination med andra psykologiska metoder. Vanliga användningsområden är:

  • Smärtlindring (akut och kronisk smärta, tandvård, förlossning)
  • Ångest och panik
  • Fobier och trauma (som en del i en större behandlingsplan)
  • IBS och andra funktionella mag-tarmbesvär
  • Sluta röka och vissa beteendeförändringar (effekten kan vara varierande)
  • Viktnedgång och ätbeteende (ofta som stödjande insats)

Systematiska översikter visar att hypnos har god evidens särskilt för smärthantering och vissa psykosomatiska tillstånd. För andra områden, som rökstopp eller viktminskning, är resultaten mer blandade och ofta beroende av behandlingens upplägg och terapeutens kompetens. Hypnoterapi bör utföras av kvalificerade behandlare och ofta som ett komplement till etablerade psykologiska eller medicinska behandlingar.

Scenhypnos och underhållning

Scenhypnos är en form av underhållning där en hypnotisör demonstrerar hypnos inför publik. Typiska inslag är frivilliga deltagare som gör oväntade eller humoristiska handlingar efter suggestioner. Viktigt att känna till om scenhypnos:

  • Deltagarna är normalt frivilliga och behåller i regel sin fria vilja — de tenderar att följa förslag som känns acceptabla för dem.
  • Scenframträdanden använder ofta teatraliska tekniker, urval av särskilt suggestibla personer och socialt tryck för att skapa effekt.
  • Det finns etiska gränser — seriösa scenhypnotisörer undviker förslag som kan skada, förödmjuka eller utsätta deltagare för fara.

Vanliga missuppfattningar och säkerhet

Några spridda myter och fakta:

  • Myten: Hypnos är sömn eller medvetslöshet. Faktum: Personer är vakna och ofta fokuserade, inte omedvetna.
  • Myten: Man kan tvingas göra något mot sin vilja. Faktum: De flesta människor vägrar förslag som strider mot deras grundläggande värderingar.
  • Minne: Hypnos kan göra minnen mer levande men inte nödvändigtvis mer korrekta — risk för felaktiga eller konstruerade minnen finns, varför hypnos inte är en säker metod för att "återställa" förträngda minnen.

Biverkningar är ovanliga men kan inkludera huvudvärk, yrsel, ångest eller kortvarig disassociation. Personer med svår psykos, obehandlade emotionella störningar eller vissa personlighetsstörningar bör vara försiktiga med hypnos och konsultera läkare eller psykiater innan behandling.

Utbildning, etik och val av terapeut

Regler och krav på utbildning varierar mellan länder. I Sverige finns ingen enhetlig lagstiftning som skyddar titeln "hypnoterapeut", så det är viktigt att kontrollera utbildning, handledning och eventuellt medlemskap i erkända yrkesorganisationer. Vid terapeutisk användning bör du:

  • Sök efter terapier som leds av legitimerade yrkespersoner (psykolog, läkare, sjuksköterska) eller av personer med dokumenterad utbildning i klinisk hypnos.
  • Ställ frågor om behandlingsplan, möjligheter till uppföljning och vilka tekniker som kommer användas.
  • Se till att det finns informerat samtycke och att behandlaren respekterar etiska riktlinjer.

Självhypnos — korta tips

  • Välj en lugn plats och bekväm ställning.
  • Använd korta, konkreta mål (t.ex. "jag slappnar av i axlarna").
  • Använd en lugn, monoton inre eller inspelad röst för att guida dig igenom avslappning.
  • Börja med korta sessioner (5–15 minuter) och utvärdera effekten.
  • Vid allvarliga problem, sök först professionell vägledning.

Sammanfattningsvis är hypnos ett mångsidigt verktyg som kan användas för terapi, smärtlindring och underhållning. Effekten beror på individens suggestibilitet, terapeutens skicklighet och hur metoden integreras i en helhetsbedömning. Använd alltid hypnos ansvarsfullt och med informerat samtycke.

Jean-Martin Charcot från sjukhuset Salpêtrière i Paris demonstrerar hypnos på en patient med hjälp av sin assistent.Zoom
Jean-Martin Charcot från sjukhuset Salpêtrière i Paris demonstrerar hypnos på en patient med hjälp av sin assistent.

Reklamaffisch från 1857: " Direktsömn. Diverse effekter av förlamning, partiell och fullständig katalepsi, partiell eller fullständig attraktion. Freno-magnetiska effekter... Musikalisk extas... Oöverkänslighet för fysisk smärta och omedelbart uppvaknande... överföring av magnetisk kraft till andra...".Zoom
Reklamaffisch från 1857: " Direktsömn. Diverse effekter av förlamning, partiell och fullständig katalepsi, partiell eller fullständig attraktion. Freno-magnetiska effekter... Musikalisk extas... Oöverkänslighet för fysisk smärta och omedelbart uppvaknande... överföring av magnetisk kraft till andra...".

Spela upp media Fotografiska studier i hypnos, abnorma psykologi (1938)
Spela upp media Fotografiska studier i hypnos, abnorma psykologi (1938)

Hypnoterapi

Hypnoterapi är när en hypnotisör använder hypnos för att hjälpa personen att läka känslomässigt eller för att läka ett sjukt sinne. Hypnoterapi är hypnos som används för terapi.

Hypnos kan också utföras av en person ensam. Då agerar han både som hypnotisör och försöksperson. Detta kallas "självhypnos" eller ibland "självsuggestion". I vissa fall är detta helt enkelt en form av användning av trance.

Historia

Forntida samhällen

Nästan alla förmoderna samhällen hade metoder som på något sätt liknade hypnos. Ofta var det en särskild person i samhället (häxdoktor, shaman, präst osv.) som genomförde en ceremoni. Vid ceremonin kunde man använda besvärjelser (trollformler), sånger, repetitiv musik, sinnesförändrande ämnen, mörker, eld och andra miljöer. Syftet var att försätta en person eller grupp i ett förändrat sinnestillstånd, som en trans. Till och med läskunniga samhällen som det antika Grekland hade fenomen som tyder på hypnos. Det delfiska oraklet befann sig i någon form av trans när hon uttalade sina berömda förutsägelser. Om det var självhypnos eller om det bara var effekterna av vulkanisk gas kommer aldrig att bli känt.

Västliga samhällen

Det verkar finnas många idéer om hur hypnosen började. Historiska uppgifter i det moderna Europa börjar med Franz Mesmers arbete, även om han inte uppfann ordet "hypnos". Mesmer och hans anhängare praktiserade det som först kallades "djurmagnetism" och senare mesmerism. Beskrivningar av hans arbete lämnar ingen tvekan om att han själv hade upptäckt det som vi nu kallar "hypnos".

Orden hypnos och hypnotism härstammar båda från termen neurohypnotism (nervös sömn) som myntades av den skotska kirurgen James Braid omkring 1841. Braid baserade sin praktik på den som utvecklats av James Braid, men hade en annan teori om hur förfarandet fungerade.

De viktigaste upptäckterna av hypnos kom 1842 när Braid började lära sig mer om hypnosens effekter. Han trodde inte att "mesmerism" var orsaken till hypnosen, och till slut trodde han att trance bara var en "nervös sömn". År 1843 skrev han en bok om detta med titeln Neurypnology. I denna bok beskrev Braid hypnos som ett tillstånd av fysisk avslappning som åtföljs och framkallas av mental koncentration ("abstraktion").

Metod

Hypnos används för att behandla rädsla, missbruk, känslomässiga problem, smärtkontroll, stress och så vidare.

Hypnotisören måste göra två saker för att kunna utföra hypnos. För det första måste han försätta personen i trance. För det andra måste han leda personen genom tranceprocessen (för terapi, eller vilken effekt som helst). Ofta växlar han mellan dessa två moment, först ser han till att personen är i rätt sinnestillstånd och sedan leder han honom genom processen. Dessa steg upprepas i en cykel hela tiden.

I trance fattar inte personen beslut om sanningen i hypnotisörens förslag: Om trance uppnås - vilket inte alltid är fallet - kommer subjektet att acceptera allt som hypnotisören säger som sant, såvida det inte strider mot subjektets djupaste övertygelser. Detta är hypnosens kärna: att försätta subjektet i trance så att det kommer att acceptera förslagen.

Scenhypnotisörer får verkligen fantastiska effekter av bra försökspersoner: de kan få dem att glömma sina namn, tro att de är någon annan, få dem att se människor som inte finns där, få dem att glömma bokstäver eller siffror och så vidare. Detta sker eftersom försökspersonen aktivt följer hypnotisörens förslag, eftersom han litar på hypnotisören och tror att det är säkert. Om förtroendet bryts eller om subjektet tror att det inte är säkert kan subjektet komma ut ur trance.

Hypnos är inte en makt som ligger hos hypnotisören. Makten ligger i stället i subjektets sinne. Hypnotisören vet helt enkelt hur han eller hon ska vägleda personen i trance.

Frågor och svar

F: Vad är hypnos?


S: Hypnos är ett förändrat medvetandetillstånd som kännetecknas av extrem suggestibilitet, avslappning och förhöjd fantasi.

F: Vem är vanligtvis involverad i hypnos?


S: En person, hypnotisören, talar till en annan person, försökspersonen, på ett speciellt sätt som försätter försökspersonen i trans.

F: Vad händer med försökspersonen i ett hypnotiskt tillstånd?


S: Personen kan påverkas av suggestioner. Hypnotisören kan säga åt personen att glömma sitt namn, att rummet är varmt (vilket kan få personen att börja svettas) eller att han eller hon är någon annan.

F: Hur kan hypnotiska suggestioner ges?


S: Hypnotiska suggestioner kan ges av en hypnotisör i närvaro av försökspersonen, eller så kan de administreras av försökspersonen själv.

F: Vad kallas användning av hypnos i terapeutiskt syfte?


S: Användning av hypnos i terapeutiskt syfte kallas hypnoterapi.

F: Vad är skillnaden mellan hypnoterapi och scenhypnos?


S: Hypnoterapi används för terapeutiska ändamål, medan scenhypnos används för underhållning framför en publik.

F: Är hypnotiska personer helt medvetslösa under hypnos?


S: Nej, i motsats till populära missuppfattningar tyder modern forskning på att hypnotiska personer är helt vakna och fokuserar uppmärksamheten, med en motsvarande minskning av deras perifera medvetenhet. Försökspersoner visar också en ökad respons på suggestioner. Beteendet hos personer under hypnos går dock så långt utöver normal fokuserad uppmärksamhet att beskrivningen av "förändrat medvetandetillstånd" används mer.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3