Informell felskrivning
Ett informellt felsteg är ett argument vars angivna premisser inte stöder den föreslagna slutsatsen. Informella felargument uppstår ofta på grund av ett fel i resonemanget. Premisserna kopplas då felaktigt till slutsatsen. I motsats till en formell felskrivning har felet att göra med frågor om slutledning eftersom språket används för att ange påståendena; det naturliga språket gör det möjligt att säga mer än vad den formella logikens symbolik kan representera. Alla informella felsteg i deduktiva resonemang innehåller en grundläggande bristande koppling mellan premisserna och slutsatsen. Detta gör argumentet ogiltigt. Avbrottet uppstår ofta på grund av att det finns en dold medpremisse. Om denna medpremiss anges skulle den bekräfta argumentet.
Induktiva informella felsteg skiljer sig något från sina deduktiva motsvarigheter, eftersom deras förtjänst ligger i den induktiva styrkan i sambandet mellan premiss och slutsats snarare än i förekomsten av dolda premisser. Till exempel kan felsteget med förhastad generalisering grovt uttryckt sägas vara följande:
p) S är en P
p) S är också en Q
c) Därför är alla Ps också Qs.
Om populationerna P och Q båda är för stora för att man ska kunna göra ett fullständigt urval är påståendet induktivt. I ett sådant fall sker en förhastad generalisering när antalet P och Q är otillräckligt för att representera respektive populationer. Det är viktigt att skilja mellan en princip för ett resonemang (deduktivt eller induktivt) och premisserna i ett argument.
Frågor och svar
F: Vad är en informell felbedömning?
S: En informell felskrivning är ett logiskt argument vars premisser inte stöder slutsatsen. Det inträffar när det finns ett glapp mellan premisserna och slutsatsen, vilket vanligtvis orsakas av en outtalad medpremiss.
F: Hur skiljer det sig från ett formellt felargument?
S: En formell felskrivning har att göra med logiska frågor, medan en informell felskrivning har att göra med fel i resonemanget på grund av att det naturliga språket tillåter en att säga mer än vad som kan representeras formellt.
F: Vilka är några exempel på informella felsteg?
S: Exempel på informella felsteg är förhastade generaliseringar, tvetydigheter och tvetydighetens felsteg.
F: Vad är förhastad generalisering?
S: En förhastad generalisering är när man gör ett uttalande baserat på ett för litet urval som inte representerar hela befolkningen. Detta kan leda till att man drar felaktiga slutsatser utifrån begränsade bevis.
F: Vad är ekvivokation?
S: Ekvivokation uppstår när två olika betydelser används för samma ord eller fras för att det ska passa bättre in i ett argument. Detta kan leda till förvirring och felaktiga slutsatser som också dras.
F: Vad är tvetydighetens felsteg?
S: Tvetydighetens fel uppstår när ord eller fraser har flera betydelser, vilket kan leda till att människor drar felaktiga slutsatser om något eftersom de tolkar det annorlunda än vad som var meningen.
