Informella felslut – definition, exempel och vanliga logiska fel

Lär dig vad informella felslut är — tydlig definition, konkreta exempel och vanliga logiska fel. Förbättra ditt kritiska tänkande idag.

Informella felslut är argument där de angivna premisserna inte tillräckligt stödjer den föreslagna slutsatsen. Till skillnad från en formell felskrivning, som handlar om brister i argumentets formella struktur, rör ett informellt felsteg ofta språkliga eller innehållsmässiga problem i resonemanget. Felet ligger i hur premisserna kopplas till slutsatsen — premisserna kan vara sanna men slutsatsen följer inte logiskt. När detta sker i deduktiva resonemang blir argumentet ogiltigt eftersom kopplingen mellan premiss och slutsats saknas eller är otillräcklig. Ofta beror avbrottet på en dold (utesluten) medpremiss som, om den uttrycktes, skulle behövas för att göra slutsatsen giltig.

Deduktiva och induktiva informella felsteg

Informella felsteg kan uppträda i både induktiva och deduktiva sammanhang, men de ser lite olika ut i praktiken. I deduktiva argument handlar det om att slutsatsen inte följer nödvändigtvis från premisserna. I induktiva argument handlar det istället om att premisserna inte ger tillräcklig induktiv styrka för slutsatsen — sambandet är svagt eller otillräckligt underbyggt.

Ett typiskt exempel på ett induktivt informellt felsteg är förhastad generalisering, som grovt kan skrivas så här:

p) S är en P

p) S är också en Q

c) Därför är alla Ps också Qs.

Om mängderna P och Q är stora och urvalet av exempel otillräckligt, är slutsatsen induktivt svag — vi har inte tillräckliga data för att generalisera. Det är viktigt att skilja mellan typen av resonemang (deduktivt eller induktivt) och de faktiska premisserna i ett argument: ett resonemang kan vara giltigt eller inducera olika grad av stöd beroende på premissernas kvalitet.

Vanliga typer av informella felslut och korta exempel

• Ad hominem — angrepp på personen istället för sakfrågan.
  Exempel: "Du kan inte lita på hennes synpunkter om klimatet, hon är inte klimatforskare." (Detta riktar sig mot personens auktoritet, inte mot argumentets innehåll.)
• Stråman (straw man) — förvränger motståndarens ståndpunkt för att göra den lättare att bemöta.
  Exempel: "Han vill ha mer stöd till skolan — alltså vill han bara ge pengar till elever och strunta i lärarna." (Förenkling eller feltolkning.)
• Falsk dikotomi (false dilemma) — framställer två alternativ som de enda möjligheterna när fler finns.
  Exempel: "Antingen för oss detta förbud helt, eller så vill vi ha kaos." (Det finns ofta mellan- eller andra alternativ.)
• Halmdocka förhastad generalisering — slutsats om en hel grupp baserat på för få eller icke-representativa exempel.
  Exempel: "Jag blev dåligt bemött av två taxichaufförer i stan — taxichaufförer är otrevliga."
• Post hoc ergo propter hoc — antagandet att eftersom A följer B, så orsakade A B.
  Exempel: "Efter att vi införde den nya regeln sjönk antalet olyckor — regeln måste ha orsakat minskningen." (Det kan finnas andra orsaker.)
• Argument från auktoritet (appeal to authority) — hänvisning till en auktoritet som inte är relevant eller inte opartisk.
  Exempel: "En känd skådespelare säger att detta kosttillskott fungerar, så det måste vara bra."
• Cirkulärt resonemang (begging the question) — slutsatsen antas i premissen.
  Exempel: "Bibeln är sann eftersom den säger att Gud existerar, och vi vet att det är sant eftersom Bibeln säger det."
• Tvåtydighet eller ekvokation (equivocation) — ett ord eller begrepp används i olika betydelser i samma argument.
  Exempel: "Ett ljus är ont (’ont’ som i ’gott/ont’?); det ljuset tänder du; alltså tänder du ont." (Begreppens skiftande betydelse gör argumentet vilseledande.)
• Komposition/division — antar att vad som gäller för delarna gäller för helheten (eller tvärtom).
  Exempel: "Varje del i maskinen är lätt — därför är maskinen lätt." (Delarna kan tillsammans vara tunga.)

Hur du känner igen och bemöter informella felslut

• Formalisera argumentet: Skriv ner premisser och slutsats tydligt. Finns det en otydlig eller utesluten medpremiss?
• Fråga efter definitioner: Be talaren klargöra nyckelbegrepp för att undvika tvetydighet.
• Sök efter irrelevans: Är premisserna relevanta för slutsatsen, eller distraherar de från sakfrågan?
• Kontrollera bevis: I induktiva argument, är urvalet representativt och tillräckligt stort?
• Föreslå motexempel: Ett enda motexempel kan visa att en universell slutsats inte följer.
• Undersök orsaksförhållanden: Finns det alternativa orsaker till det som observerats?

Varför det spelar roll

Informella felslut kan göra diskussioner och beslutsfattande vilseledande, även om talaren inte har illvilliga avsikter. Genom att känna igen vanliga mönster och träna på att formulera argument klart kan man höja kvaliteten i både offentliga debatter och privata samtal. Att skilja mellan ett formellt fel (fel i logisk form) och ett informellt fel (fel i innehåll, språk eller samband) hjälper också att avgöra vilken korrigering som behövs — tydliggörande av premisser, bättre data, eller korrigering av tvetydiga termer.

Sammanfattningsvis är informella felslut vanliga i vardagligt språk och debatt. De innebär att premisserna inte på ett hållbart sätt stöder slutsatsen — antingen för att ett samband saknas, eftersom begrepp är oklara, eller för att bevisen är otillräckliga. Genom kritisk analys och tydlig kommunikation kan man upptäcka och rätta till många sådana felsteg.

Frågor och svar

F: Vad är en informell felbedömning?

F: Hur skiljer det sig från ett formellt felargument?

F: Vilka är några exempel på informella felsteg?

F: Vad är förhastad generalisering?

F: Vad är ekvivokation?

F: Vad är tvetydighetens felsteg?

Sök med bokstav