Kayapo (Mebengokre) – ursprungsfolk i Brasilien vid Xingu och Amazonas

Kayapo-folket (portugisiska Caiapó [kɐjɐˈpɔ]) är ett ursprungsfolk i Brasilien. De finns längs slättöarna i Mato Grosso och Pará i Brasilien, söder om Amazonasbäckenet och längs Rio Xingu och dess bifloder. Kayapo kallar sig själva för "Mebengokre", vilket betyder "källans folk". Kayapo-folket kallar också utomstående för "Poanjos".

Språk och befolkning

Kayapo talar språket Mebêngôkre, som tillhör den jê-iska språkfamiljen (en del av det större Macro-Jê-complexet). Befolkningen består av flera tusen personer, spridda i ett flertal byar och territorier i delstaterna Mato Grosso och Pará. Exakta siffror varierar, men uppskattningar brukar ligga i spannet runt 8 000–10 000 personer beroende på källa och årtal.

Kultur och samhällsorganisation

Kayapo-samhällena är ofta organiserade i byar med tydliga ledarskapsstrukturer där äldre släkter och valda hövdingar (caciques) spelar centrala roller. Sociala band och släktrelationer är viktiga, och äktenskap sker ofta mellan olika klaner för att stärka allianser. Ceremonier, sammankomster och rituella fester är centrala för att upprätthålla kosmologi och social ordning.

Kroppsmålning, fjäderprydnader och olika typer av smycken är synliga delar av den kulturella identiteten. Färger framställs traditionellt från naturliga pigment, till exempel urucum (annatto) för rött och jenipapo för mörkare toner. Stora, färgglada fjäderhattar används vid högtider och viktiga sammankomster.

Ekonomi och livsstil

Traditionellt livnär sig Kayapo på en kombination av småskaligt jordbruk (svedjebruk), odling av maniok (cassava), majs och andra grödor, samt jakt, fiske och insamling av vilda växter. De har gedigen kunskap om skogens ekologi och nyttiggör växter och djur för mat, medicin och hantverk. Idag har många Kayapo också kontakt med den omgivande marknaden genom försäljning av hantverk och i vissa fall lönearbete.

Miljö och politisk aktivism

Kayapo har varit synliga i nationell och internationell politik, särskilt i frågor som rör skogsskydd, markrättigheter och motstånd mot stora vattenkraftsprojekt och skogsavverkning. En av de mest kända Kayapo-ledarna är Raoni Metuktire, som blivit en symbol för ursprungsfolkens kamp för regnskogens bevarande och rätt till sina territorier. Kayapo har samarbetat med miljöorganisationer och använt internationell opinion för att påverka beslut i Brasilien och utomlands.

Hot och rättigheter

De största hoten mot Kayapo-samhällena är avskogning, illegal gruvdrift, expansion av jordbruk och infrastrukturprojekt som leder till intrång i deras marker. Sådana aktiviteter påverkar både den biologiska mångfalden och de möjligheter Kayapo har att leva enligt sina traditioner. Samtidigt pågår arbete för att säkra territoriella rättigheter, sjukvård, utbildning och kulturellt självbestämmande genom såväl nationella lagar som internationella konventioner.

Nutida utmaningar och framtid

Kombinationen av traditionella levnadssätt och modern påverkan präglad av kontakter med städer, statliga institutioner och civilsamhälle innebär både möjligheter och utmaningar. Många Kayapo satsar på att skydda sina territorier och samtidigt förbättra tillgången till utbildning, hälsovård och ekonomiska möjligheter som inte skadar skogen. Deras kunskap om Amazonas ses också som en viktig resurs för globalt arbete med klimat, biologisk mångfald och hållbarhet.

Sök med bokstav