ARCNET (Attached Resource Computer NETwork) är ett tidigt lokalnätsprotokoll som introducerades i slutet av 1970‑talet och blev allmänt använt under 1980‑talet. ARCNET designades för att koppla samman mikrodatorer och kontorsutrustning, och kännetecknas av en token‑passing‑mekanism som ger förutsägbart och kollisionfritt mediumåtkomst. Protokollet behandlas ofta i sammanhang där deterministisk kommunikation är viktig, exempelvis i styrsystem och inbyggda tillämpningar. För mer teknisk information om protokollprinciper, se kommunikationsprotokoll.

Egenskaper och teknisk uppbyggnad

ARCNET använder en logik som tilldelar en sändningsrätt genom en token som roterar mellan noderna. Detta innebär att flera stationer inte konkurrerar om samma kanal samtidigt, vilket i praktiken eliminerar kollisioner och ger jämn fördelning av bandbredden. Topologiskt är ARCNET ofta uppbyggt som en stjärna med ett centralt nav eller "wiring concentrator", vilket förenklar installation och felsökning jämfört med renodlade busslösningar. Ursprungliga implementationer använde koaxialkabel, men senare varianter stödde även tvinnad partråd och fiber, vilket gav större flexibilitet för olika miljöer. För en generell introduktion till lokala nätverk, se lokala nätverk.

  • Token‑passing: bestämd ordning för sändning, kollisioner elimineras.
  • Topologi: vanligast stjärnkoppling via koncentratorer, men bussvarianter förekom.
  • Fysiska media: ursprungligen koaxialkabel, senare även tvinnad par och fiber.
  • Prestanda: historiska implementationer hade lägre maximal överföringshastighet än moderna Ethernet‑standarder, men senare uppgraderingar ökade hastigheten till nivåer som i vissa källor anges upp till cirka 20 Mbit/s.

Historia och utveckling

ARCNET introducerades 1977 och blev ett av de första kommersiellt tillgängliga nätverkssystemen för persondatorer. Under 1980‑talet användes det flitigt i kontorsmiljöer för fil‑ och skrivardelning samt i specialiserad kontorsautomatisering. Med tiden konkurrerades ARCNET ut av Ethernet som erbjöd högre råhastighet och bredare industristandardisering. Trots detta hittade ARCNET en nisch inom inbyggda system och industriell automation där dess determinism, enkelhet och tillförlitlighet var viktiga fördragskrafter.

Användningsområden och betydelse

ARCNET har använts i en mängd praktiska sammanhang: kontorsnätverk i tidiga mikrodatormiljöer, industriella styrsystem, byggnadsautomation och annan inbyggd elektronik där förutsägbar kommunikation är kritisk. I industrimiljöer uppskattas protokollets förmåga att ge garanterad sändningstid för varje nod, något som är svårt att uppnå i icke‑deterministiska system. För tillämpningar inom inbyggda system hänvisas till generella resurser om embed systems inbyggda system.

Särskilda kännetecken och jämförelser

Jämfört med Ethernet, som i sitt ursprungliga utförande använder CSMA/CD och senare switched‑arkitekturer, utmärker sig ARCNET genom sin ordnade accessmetod. Det innebär bättre determinism men i regel lägre maximal genomströmning. Därför är ARCNET fortfarande relevant i nischade miljöer där tidsbestämd leverans och stabilitet prioriteras framför högsta möjliga bandbredd. Många äldre installationer använder fortfarande ARCNET‑fysiska lager, såsom koaxialkablar och speciella noder; se teknisk information om kablage och media koaxialkabel och fysiska media.

Sammanfattningsvis är ARCNET ett viktigt historiskt protokoll som visade hur token‑baserad access kan ge robust, kollisionfritt nätverkstrafik. Även om det i stor utsträckning ersatts i kontorsmiljöer av snabbare standarder, lever koncepten kvar i moderna industriella nätverk och i specialiserade system där determinism och enkelhet fortfarande värderas högt.