Släktskapsselektion
Släktskapsurval eller släktskapsaltruism är en form av naturligt urval. Vissa djur samarbetar med släktingar, även om det innebär en risk för dem själva. Det klassiska exemplet på detta ses i däggdjurens familjeliv eller hos koloniala insekter som t.ex. myror.
Många däggdjur och fåglar larmar för att varna andra om fara. Andra samarbetar i olika uppgifter, t.ex. hjälper skrubbarna varandra att bygga bon. I alla dessa fall där djur samarbetar är frågan om det finns någon biologisk fördel för dem själva. Det står nu klart att det finns fördelar om djuren är nära besläktade. Detta beror på att besläktade organismer (i viss mån) har ett gemensamt genetiskt arv.
De första som skrev om begreppet var R.A. Fisher 1930 och J.B.S. Haldane 1955, men det var W.D. Hamilton som verkligen formaliserade begreppet. Den egentliga termen kin selection myntades troligen av John Maynard Smith, när han skrev:
"Dessa processer kallar jag för släktval respektive gruppval. Släktval har diskuterats av Haldane och Hamilton... Med släktval menar jag utvecklingen av egenskaper som gynnar överlevnaden hos nära släktingar till den drabbade individen.
Genom att samarbeta påverkar släktingarna varandras hälsa. Vid naturligt urval ökar frekvensen av en gen som förbättrar individernas hälsa. En gen som sänker individernas hälsa kommer att bli sällsynt.
Beteenden som förbättrar de anhörigas hälsa, men minskar aktörens hälsa, kan dock öka i frekvens. Släktingar bär per definition på många av samma gener. Detta är den grundläggande principen bakom teorin om släktskapsurval. Enligt teorin kan släktingars förbättrade lämplighet mer än väl kompensera för den försämrade lämpligheten hos dem som hjälper till (de individer som uppvisar beteendet).
Detta är ett specialfall av en mer allmän modell som kallas "inclusive fitness".
Hamiltons ekvation
Hamiltons ekvation beskriver om en gen för ett hjälpsamt beteende kommer att spridas i en population eller inte. Genen kommer att spridas om rxb är större än c:
r b > c {\displaystyle rb>c\ } 
där:
- c {\displaystyle c\ }
är den reproduktiva kostnaden för medhjälparen, - b {\displaystyle b\ }
är den reproduktiva nyttan för mottagaren, och - r {\displaystyle r\ }
är sannolikheten för att individerna delar en altruistisk gen - "graden av släktskap".
Frågor och svar
F: Vad är släktval?
Svar: Släktskapsurval, eller släktskapsaltruism, är en form av naturligt urval där vissa djur samarbetar med sina släktingar, även om det innebär risker för dem själva.
F: Vem skrev först om konceptet?
Svar: R.A. Fisher skrev först om begreppet släktval 1930 och J.B.S. Haldane 1955, men det var inte förrän W.D. Haldane som begreppet släktval introducerades för första gången. Hamilton formaliserade begreppet.
F: Vad är ett exempel på urval av släktingar?
S: Ett exempel på släktskapsurval kan ses i familjelivet hos däggdjur eller hos vandrande insekter som myror, där de larmar för att varna andra för fara eller samarbetar i uppgifter som att hjälpa varandra att bygga bon.
F: Hur fungerar urvalet av släktingar?
Svar: Släktskapsurvalet fungerar genom att individer beter sig på ett sätt som förbättrar sina nära släktingars hälsa, vilket kan mer än kompensera för den förlust av hälsa som de själva upplever - detta är känt som teorin om inkluderande hälsa.
F: Vilken term tror du att John Maynard Smith myntade när han diskuterade urval av släktingar?
S: Termen "släktskapsurval" myntades förmodligen av John Maynard Smith när han skrev om den.
F: Hur påverkar det naturliga urvalet de gener som är förknippade med konditionshöjande beteende hos en släkting?
S: I det naturliga urvalet ökar frekvensen av gener som ökar individernas fitness, medan frekvensen av gener som minskar individernas fitness minskar - men beteenden som ökar fitnessen hos släktingar men minskar fitnessen hos aktören kan ändå öka i frekvens eftersom besläktade organismer har många likartade gener (så kallad släktskap).
