Djur är eukaryota organismer med många celler. De använder inte ljus för att få energi som växter gör. Djur använder olika sätt att få energi från andra levande varelser. De kan äta andra levande varelser, även om vissa är parasiter eller har fotosyntetiska protister som symbionter.

De flesta djur är rörliga, vilket innebär att de kan förflytta sig. Djur tar in syre och avger koldioxid. Denna cellandning är en del av deras metabolism (kemiskt arbete). På båda dessa sätt skiljer de sig från växter. Djurens celler har också andra cellmembran än andra eukaryoter som växter och svampar. Studiet av djur kallas zoologi.

Växter är också flercelliga eukaryota organismer, men de lever genom att använda ljus, vatten och grundämnen för att skapa sina vävnader.

Kännetecken hos djur

De flesta djur har flera gemensamma egenskaper som skiljer dem från andra organismer:

  • Heterotrofi: Djur får energi genom att konsumera andra organismer eller organiskt material istället för att fotosyntetisera.
  • Flercellighet och specialiserade vävnader: Celler är organiserade i vävnader och organ med specialiserade funktioner — exempelvis nerv- och muskelvävnad hos många djur.
  • Rörelseförmåga: Många djur kan förflytta sig aktivt under minst en del av livet. Rörelsen sker med hjälp av muskler, cilier, flageller eller andra mekanismer.
  • Reproduktion och utveckling: De flesta djur förökar sig sexuellt med könsceller (gameter), men asexuell förökning förekommer också hos flera grupper. Utvecklingen går ofta via ett embryonalt stadium och komplexa livscykler.
  • Symmetri: Kroppsplanen kan vara radiär (t.ex. nässeldjur) eller bilateral (t.ex. leddjur och ryggradsdjur). Sponglar saknar ofta tydlig symmetri.

Biologisk uppbyggnad och funktion

Djurceller saknar normalt styva cellväggar (till skillnad från växter) och har cellmembran och cytoskelett som möjliggör formförändring och rörelse. Många djur har specialiserade andnings-, cirkulations- och utsöndringssystem för att transportera syre, näring och avfall.

Sinnen och nervsystem varierar kraftigt; enkla djur kan ha nervnät medan mer avancerade grupper har komplexa hjärnor och sinnesorgan som ögon och inneröron.

Klassificering och evolution

Djur räknas ofta till kungariket Animalia (Metazoa). Klassificeringen bygger både på morfologi och genetiska data. Några stora huvudgrupper är:

  • Svampdjur (Porifera)
  • Nässeldjur (Cnidaria) — t.ex. maneter och koraller
  • Hållsträngade djur som ringmaskar (Annelida) och blötdjur (Mollusca)
  • Leddjur (Arthropoda) — världens artrikaste grupp (insekter, kräftdjur, spindeldjur)
  • Tagghudingar (Echinodermata) — t.ex. sjöstjärnor
  • Chordater (Chordata) — här ingår ryggradsdjur som fiskar, amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur

Fossil och molekylära studier visar att djuren uppstod från encelliga eukaryoter och genomgick snabb diversifiering under kambriska perioden, ofta kallad "kambriska explosionen".

Ekologi och betydelse

Djur har centrala roller i ekosystemen:

  • Producenter och konsumenter: Som konsumenter överför djur energi från primärproducenter vidare genom näringskedjor.
  • Pollinering och fröspridning: Många insekter och fåglar hjälper växter att föröka sig.
  • Förstöring och nedbrytning: Asätare och nedbrytare bidrar till kretsloppet av näringsämnen.
  • Mänsklig nytta: Djur är viktiga som livsmedel, arbetsdjur, sällskapsdjur och i forskning och medicin.

Samtidigt hotas många djur av människans aktiviteter — habitatförlust, föroreningar, överfiske och klimatförändringar har lett till populationminskningar och artutrotning.

Variation och undantag

Det finns många undantag till generella påståenden om djur. Exempelvis är vissa djur sessila (fastsittande) hela livet, som många koraller och svampdjur. Parasitiska djur har förenklade kroppar och specialiserade livscykler. I vissa fall lever djur i nära symbios med fotosyntetiska organismer som ger dem näring.

Studier av djur

Studiet av djur kallas zoologi och omfattar fältarbete, laboratorieforskning, ekologiska undersökningar, beteendestudier och moderna molekylärbiologiska metoder för att kartlägga släktskap och funktion.

Sammanfattningsvis är djur en mycket mångsidig grupp eukaryota, flercelliga organismer med stor variation i form, funktion och levnadssätt. Deras evolutionära historia och ekologiska roller gör dem centrala för jordens biologiska mångfald.