Armenier – ursprung, kultur och kristendom i Armenien
Upptäck armeniernas ursprung, rika kultur och hur Armenien blev världens första kristna stat — historia, traditioner och religion i fokus.
Armenierna är en etnisk grupp med sina rötter i Kaukasus och i de omkringliggande områdena på gränsen mellan Europa och Asien. Deras historiska hemland är Armenien, men stora armeniska samhällen finns även i Ryssland, Europa, Nordamerika, Mellanöstern och andra delar av världen. Den armeniska identiteten formas av gemensamt språk, kultur, religion och historia.
Ursprung och historia
Armeniernas historia är mycket gammal och sträcker sig tillbaka till forntida kungadömen på Armeniens högland. Under antiken fanns mäktiga armeniska riken, bland dem det klassiska kungariket under Tigranes II. Genom århundradena har området växlat mellan självständighet och styre av olika imperier, vilket påverkat kultur och befolkningssammansättning.
Språk och skrift
Det armeniska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och har egna dialekter, där de två huvudvarianterna idag är västarmeniska och östarmeniska. Ett karakteristiskt inslag i armenisk kultur är det egna alfabetet, skapat av Mesrop Mashtots omkring år 405 e.Kr. Det armeniska alfabetet har varit avgörande för bevarandet av litteratur, kyrkliga texter och nationell identitet.
Kristendom och kyrka
Armenien var det första landet som blev kristet som statsreligion; detta tillskrivs den armeniske kungen Tiridates III och Gregorius Illuminator under början av 300-talet. Den armeniska apostoliska kyrkan (Den armeniska kyrkan) är en av de äldsta kristna kyrkorna och spelar fortfarande en central roll i många armenieres liv. Förutom den apostoliska kyrkan finns också armenisk-katolska och protestantiska grupper.
Kultur och traditioner
- Religiösa byggnader: Armenien är känt för sina kyrkor och kloster, många från medeltiden, som Etchmiadzin-katedralen och klosterkomplex i Geghard och Tatev.
- Konst och hantverk: Khachkars (utsmyckade korsstenar), textilier och miniatyrmålningar är viktiga kulturella uttryck.
- Mat: Armenisk mat är rik på lokala råvaror; rätter som dolma, lavash (tunt bröd) och olika grillade kötträtter är vanliga.
- Musik och litteratur: Folkmusik, religiös sång och en stark skrifttradition präglar kulturen. Armeniska poeter och författare har bidragit till nationell självförståelse.
Svåra händelser och diaspora
Under första världskriget och de efterföljande åren utsattes många armenier för massakrer och tvångsförflyttningar, vilket ledde till stora förluster och en omfattande diaspora. Idag lever betydande armeniska gemenskaper utanför Armenien, och många bevarar språk och traditioner i nya hemländer.
Modern tid
Det moderna Armenien är en republikkonstruktion som återfick självständighet 1991 efter Sovjetunionens upplösning. Landet arbetar med ekonomisk utveckling, kulturellt bevarande och relationer med grannländer. Samtidigt är befolkningen splittrad mellan den suveräna republiken Armenien och stora diasporagruppers liv utomlands.
Sammanfattningsvis är armenierna en gammal och kulturellt rik folkgrupp med en stark religiös och språklig identitet, vars historia präglats både av kulturell blomstring och svåra prövningar.


Mesrob Mashtots, mannen som skapade det armeniska alfabetet
Bakgrund
Under den assyriska perioden bildade det armeniska folket från Nairi kungariket Ararat (välkänt på assyriska som Urartu). En av de tidigaste uppteckningarna om armenier kommer från en text som säger Armani, Արման (vanligaste armeniska namnet Arman, den äldre varianten av Armen, Արմեն) tillsammans med Ibla, som land som erövrats av Naram-Sin (2300 f.Kr.) identifieras med en akkadisk koloni i Diarbekr-regionen. Än i dag talar assyrierna om armenier genom att säga Armani. En annan uppgift är av Thutmose III av Egypten, säger folket i Ermenen 1446 f.Kr. och säger att i deras land "vilar himlen på sina fyra pelare". (Thutmose var den första farao som korsade Eufrat för att nå det armeniska höglandet). Än i dag hänvisar kurder och turkar till armenier med Ermeni.
Historiskt sett har namnet armenier kommit att internationellt beteckna denna grupp människor utifrån de vanligaste armeniska namnen: Arman, Արման (armenier använder Arman, den äldre varianten av Armen, Արմեն), Armen och Armin'e (kvinnligt namn). Armenier kallar sig Hay (Հայ, uttalas Hye; plural: Հայեր, Hayer). Ordet har traditionellt sett kopplats till namnet på den legendariska grundaren av den armeniska nationen, Haik, som också är ett populärt armeniskt namn.
Vissa forskare anser till exempel att det tidigaste omnämnandet av armenierna finns i akkadiska inskriptioner från 28-2700-talet f.Kr., där armenierna omnämns som Hayas söner, efter den regionala guden i det armeniska höglandet.
Relaterade sidor
- Förteckning över armeniska vetenskapsmän
Sök