Lika-Senj län – fakta om Kroatiens största län och Plitvicesjöarna

Lika-Senj län – Kroatiens största län med Plitvicesjöarna och Sjeverni Velebit. Vild natur, spektakulära vattenfall, vandring och orörda kuststräckor för äventyrsresenärer.

Lika-Senj län (kroatiska: [lǐːka sɛ̂ːɲ], kroatiska: Ličko-senjska županija) är ett län i Kroatien. Det omfattar större delen av Likaregionen och en del kuststräckor vid Adriatiska havet. Det omfattar även den norra delen av ön Pag. Sätet för länet är Gospić. Andra större orter i länet är Senj vid kusten samt inlandstaden Otočac och kuststäderna Karlobag och Novalja på Pag.

Landskapet i Lika-Senj är det minst befolkade i Kroatien (50 927 invånare enligt folkräkningen 2011) och länet hör till de ekonomiskt svagare regionerna i landet. Enligt folkräkningen 2021 hade länet drygt 42 000 invånare, vilket visar på en tydlig befolkningsminskning under 2000‑talet. Lika-Senj är det största kroatiska länet till ytan med en total yta på 5 353 km². Länet omfattar nationalparken Plitvicesjöarna och nationalparken Sjeverni Velebit, två av Kroatiens mest kända och besökta naturmål.

Geografi och natur

Topografin är mycket omväxlande: från karst- och höglandsplatåer i inlandet (Lika) till branta berg och Velebitmassivet mot havet samt korta kuststräckor och delar av ön Pag. Inlandets klimat är kontinentalt med kalla, snörika vintrar och svala somrar, medan kusten har medelhavsklimat med mildare vintrar. Karstlandskapet ger upphov till speciella geologiska formationer, grottor och källor — floden Lika och andra vattendrag har stor betydelse för lokala ekosystem och jordbruk.

Nationalparker och turism

Plitvicesjöarna är länets mest kända sevärdhet: ett system av 16 sammankopplade sjöar bildade av travertinbarriärer och vattenfall, som finns upptagna på UNESCO:s världsarvslista sedan 1979. Parken lockar hundratusentals — ofta över en miljon — besökare per år under högsäsong. Vandrare och naturintresserade kommer även till Sjeverni Velebit (Nationalpark Norra Velebit) för bergsvandring, botaniska rika områden och imponerande klippformationer såsom Hajdučki i Rožanski kukovi. Lika-Senj erbjuder även möjligheter till cykling, grottutforskning och fågelskådning, samt kustnära aktiviteter längs delar av Adriatiska havet.

Historia och kultur

Regionen har en lång historia — från antiken och medeltiden till att ha varit en del av den habsburgska Militärgränsen (Vojna Krajina) under flera hundra år. Historiska händelser, inklusive befolkningsförändringar under 1900‑talet och konflikterna på 1990‑talet, har format dagens demografi och bosättningsmönster. Kulturarvet syns i folkmusik, traditionella dräkter och hantverk. Pag‑delen är särskilt känd för Paški sir (Păg‑ost), som är en välkänd kroatisk ost, och för den traditionella spetsen Paška čipka.

Ekonomi och infrastruktur

Ekonomin i Lika‑Senj domineras av jordbruk (särskilt boskapsskötsel och fåravel), skogsbruk, småskalig livsmedelsproduktion och turism. Länet har lägre industrialisering och lägre inkomster jämfört med kroatisk medelnivå. Transportmässigt nås länet främst via riksvägar; den gamla genomfartsleden D1 går genom Lika och förbindelser till motorvägen A1 gör området mer tillgängligt för turister. Kollektivtrafik i form av bussförbindelser binder samman större orter, medan järnvägsnätet och inrikesflyg är begränsade jämfört med andra regioner.

Administration och befolkning

Lika‑Senj har sitt administrativa centrum i Gospić och består av ett antal städer och kommuner som ansvarar för lokala frågor så som skolor, vård och infrastruktur. Befolkningen är övervägande kroatisk, men det finns historiskt också serbiska och andra minoriteter i vissa områden. Länet präglas av låg befolkningstäthet, åldrande befolkning och utvandring, vilket är utmaningar för framtida regional utveckling.

Framtida möjligheter för Lika‑Senj ligger i att kombinera natur- och kulturarv med hållbar turism, skydd av biologisk mångfald och utveckling av lokalt näringsliv för att bromsa avfolkningen och stärka ekonomin.

Demografi

Historiska befolkningar i länet Lika-Senj
År	Befolkning	±%
1857	155,467	-
1869	165,692	+6.6%
1880	155,382	-6.2%
1890	170,084	+9.5%
1900	186,871	+9.9%
1910	182,392	-2.4%
1921	177,055	-2.9%
1931	172,735	-2.4%
1948	130,855	-24.2%
1953	125,677	-4.0%
1961	118,329	-5.8%
1971	106,433	-10.1%
1981	90,836	-14.7%
1991	85,135	-6.3%
2001	53,677	-37.0%
2011	50,927	-5.1%
Källa: Naselja i stanovništvo Republike Hrvatske 1857-2001, Kroatiska statistikbyrån, Zagreb, 2005.

Sedan början av 1900-talet har länets befolkning minskat. Vid folkräkningen 2011 hade länet 50 927 invånare. Befolkningstätheten är 9,5/km² .

Kroatiens statliga statistikbyrå uppskattade att länets befolkning uppgick till 45 493 personer 2017 och 45 184 personer 2018.

Etniska kroater utgör majoriteten. De utgör 84,15 % av befolkningen. Serberna utgör 13,65 procent. Serberna är i majoritet i kommunerna Vrhovine, Donji Lapac och Udbina.

År 1991, innan det kroatiska självständighetskriget inleddes, utgjorde kroaterna 59,7 procent av befolkningen och serberna 37 procent. Den östra delen av länet var ett område med serbisk majoritet.

Befolkningspyramid i länet Lika-Senj enligt folkräkningen 2011.  

Frågor och svar

F: Vad är Lika-Senj län?

F: Var ligger sätet för länet Lika-Senj?

F: Hur befolkat är länet Lika-Senj?

F: Hur välmående är Lika-Senj län?

F: Hur stor är ytan på länet Lika-Senj?

F: Vilka är några av de största turistattraktionerna i Lika-Senj län?

F: Vilken del av ön Pag ingår i länet Lika-Senj?

Sök med bokstav