Litauen – fakta: geografi, befolkning, språk och huvudstad (EU, NATO)

Litauen började bli ett land på 700-900-talet från gruppen baltiska nationer. Balterna, litauernas och letternas förfäder, kom till området mellan floderna Nemunas, Daugava och Östersjön från ett förmodat ursprungligt hemland för de protoindoeuropeiska språken. Många forskare tror att de kom dit någon gång under det tredje årtusendet f.Kr.

Det traditionella datumet för landets början är 1236, då litauerna vann slaget vid Šiauliai (slaget vid solen).

Litauen (vid den tiden Storhertigdömet Litauen) slöt ett fördrag med Polen 1569. Landet togs över av det ryska imperiet 1795, vilket innebar slutet på det polsk-litauiska samväldet. Det fick tillbaka sin självständighet den 16 februari 1918. År 1940 blev landet en sovjetrepublik och anslöt sig till Sovjetunionen. Den 22 juni 1941, efter den tyska invasionen, ockuperades republiken. Den fortsatte till 1944. Litauen återförklarade sin självständighet den 11 mars 1990. För närvarande är Litauen en oberoende, halvpresidentiell, demokratisk republik.

Litauen har varit medlem i Nato och Europeiska unionen sedan 2004.

Litauen är en halvpresidentiell republik som återfick sin självständighet och demokrati 1990. Sedan dess har mycket viktiga reformer genomförts och Litauen har nu förklarats vara en demokratisk stat som respekterar de mänskliga rättigheterna.

I den konstitution som antogs 1992 fastställs att landets ledare är presidenten, som måste väljas för att få tillträda sitt ämbete. Valet hålls vart femte år. Om presidenten bryter sin ed kan han eller hon tvingas avgå av parlamentet. Presidenten representerar också Litauen utomlands och är överbefälhavare.

Den lagstiftande makten i Litauen kallas Seimas, eller parlamentet. Det finns 141 ledamöter i Seimas som väljs för fyraåriga mandatperioder. Seimas antar de lagar som måste verkställas av den regering som bildas i Seimas och som måste godkännas av presidenten. Premiärministern utses och avskedas av presidenten.

Rättsväsendet är underställt domstolarna. Den högsta domstolen i Litauen är författningsdomstolen.

Litauen är indelat i 10 län, 60 kommuner och 500 elderates. Landskapen är följande:

• Alytus län
• Kaunas län
• Klaipėda län
• Marijampolė län
• Panevėžys län
• Šiauliai län
• Tauragė län
• Telšiai län
• Utena län
• Vilnius län

Landshövdingen styr länet. Han eller hon måste utses av centralregeringen. Kommunerna styrs av kommunfullmäktige som väljs för fyra år. Kommunens ledare är borgmästaren. Äldreboendena styrs av de äldste. De äldste utses av kommunfullmäktige.

Litauen är ett land i norra Europa. Det gränsar till Polen i sydväst, Ryssland (Kaliningrad) i väst, Lettland i norr och Vitryssland i öst. Litauen gränsar till Östersjön och 99 kilometer av dess kust tillhör Litauen. Den högsta kullen är Aukštojas (294 meter hög), den största sjön är Drūkšiai-sjön. 31 procent av marken är lämplig för jordbruk.

Litauen är indelat i fem kulturregioner enligt deras förflutna och traditioner:

• Aukštaitija
• Dzūkija
• Mažoji Lietuva (Litauen Minor)
• Suvalkija
• Žemaitija (Samogitia)

Klimat

Litauen har en snabbt växande ekonomi. Den växte med upp till 7 procent under första kvartalet 2008.

BNP per capita, baserad på köpkraftsparitet, beräknas vara 19 730 dollar 2008. Den nominella BNP per capita uppskattas till 14 213 dollar samma år. Enligt dessa siffror uppgår Litauens BNP per capita till endast 61 % av EU-genomsnittet. Det är dock imponerande att den bara på åtta år, sedan 2000, har ökat från 30 % av EU-genomsnittet.

Emigrationen är fortfarande ett problem. Enligt officiella uppgifter var emigrationen 2006 30 procent lägre än året innan, med 3 483 personer som lämnade landet under fyra månader.

Ungefär 80 procent av befolkningen i Litauen är litauer. Det finns stora nationella minoriteter:

• Polackerna (6,3 %) bor huvudsakligen i Vilnius län, som Polen tog över 1920.
• Ryssarna (5,1 %) bor huvudsakligen i Vilnius län och Utena län som arbetare vid kärnkraftverket i Ignalina.
• Vitryssarna (1,1 %), de flesta av dem bor i Vilnius län.

Litauiska talas av 82 procent av befolkningen och är det enda officiella språket. Polska används främst i Vilnius län där polska politiker väljs för att representera den polska minoriteten. Dokument och gatunamn måste vara på litauiska.

De största städerna är Vilnius med 542 287 invånare, Kaunas med 358 107 invånare och Klaipėda med 185 899 invånare.

Största städer

Förskolor och daghem är utbildningsformer på första nivån. De är dock inte obligatoriska. Barnen börjar gå i grundskolan vid sju års ålder, där utbildningsprogrammen pågår i fyra år. Därefter måste de börja gå i gymnasiet (femte till tionde klass). Efter att ha avslutat 8:e eller 10:e klass kan eleven fortsätta sin utbildning på gymnasiet eller välja kurser på yrkeshögskolan. De elever som avslutar gymnasiet kan gå på högskolor och universitet. Högre utbildning är gratis för de elever vars årliga medianvärde av betyg är 8 eller högre. De övriga måste betala minst ~1300 euro per termin.

Högskolor är universitet och högskolor. De viktigaste universiteten är:

• Vilnius universitet (det äldsta universitetet i nordöstra Europa, grundat 1579);
• Vytautas den stores universitet i Kaunas;
• Tekniska universitetet Gediminas i Vilnius;
• Universitetet i Klaipėda.

Radio och TV

Litauerna kan välja mellan många tv- och radiostationer. Den första radiostationen startades 1926 i Kaunas. Den första tv-stationen startade 1957. De viktigaste radiostationerna är:

• Offentliga programföretag: LRT Radijas (samtalsstation), LRT Klasika (klassisk musik), LRT Opus (alternativ musik)
• M-1 (TOP 40)
• Lietus (litauisk pop)
• Radiocentras (TOP 40)
• Power Hit Radio (dans)
• ZIP FM (TOPP 40)
• M-1 Plius (vuxenmusik)
• Žinių Radijas (samtalsstation)

De mest populära TV-stationerna är:

• Offentliga programföretag: LRT Televizija (huvudprogram), LRT Plius (kultur, sport, film)
• TV3 (nationellt)
• LNK (nationellt)
• BTV (nationellt)
• Lrytas TV (nationellt)
• TV1 (kvinnoorienterad)
• TV8 (kvinnoorienterad)
• TV6 (mansorienterad)
• Info TV (nyheter)

Tryckta medier och Internet

Den äldsta juridiska tidningen i Litauen är den polska Kurier Wilenski. Den publicerades för första gången på 1700-talet och är numera endast populär bland polackerna. De mest sålda tidningarna är:

• Lietuvos Rytas (nationellt)
• Verslo žinios (företag)
• Kauno diena (regionalt)
• Vakaro žinios (tabloid)
• Vakarų ekspresas (regional)

Nyhetsportaler på Internet är mycket populära i Litauen. De har den senaste informationen och låter även folk lämna kommentarer. De mest populära webbplatserna med nyheter och information är följande:

• Delfi.lt
• 15min.lt
• lrytas.lt
• tv3.lt
• lrt.lt

• Litauen vid de olympiska spelen
• Litauens fotbollslandslag
• Lista över floder i Litauen