Kroatiska
Det kroatiska språket talas huvudsakligen i Kroatien, Bosnien och Hercegovina och i de omgivande länderna i Europa. Kroatisk grammatik är det kroatiska språkets grammatik. Det kroatiska språket består av tre folkspråk (kaikavian, kakavian och shtokavian).
Kroatiska grammatikböcker visar att kodifieringen av språket började i början av 1600-talet (den första grammatiken skrevs av Bartol Kašić på latin 1604). Detta innebär att reglerna för språket skrevs ner. Mellan 1604 och 1836 fanns det 17 grammatiker. De flesta av dem beskrev den Štokaviska dialekten, men några handlade om kajkaviska. På 1800-talet skrevs fler grammatiker som baserades på Štokavian. De var "Nova ricsoslovnica illiricka", skriven av Šime Starčević (1812), och "Grammatik der illyrischen Sprache", skriven av Ignjat Alojzije Brlić (1833),. Redan före 1800-talet användes de tre dialekterna av det kroatiska språket nästan lika mycket. Sättet att skriva ner varje dialekt varierade dock i Kroatien. Nära den adriatiska kusten liknade den mer italienskan, och nära den ungerska gränsen liknade den mer ungerska. Alla grammatiker från den ovan nämnda perioden (1604-1836) använde sig av tre accenter: akut, grav och circumflex, Starčevićs grammatik är ett undantag eftersom den använder sig av ett system med fyra accenter. På 1800-talet föreslog Ljudevit Gaj nya bokstäver från tjeckiskan (č,ž,š,ľ,ň,ď och ǧ). De bokstäver som accepterades var č, ž och š, och från polska ć. För andra fonem (ljud) var de digrafer som accepterades ie, lj, nj och dž. Senare ändrades dj eller gj till đ (enligt förslag från Đuro Daničić).
Kroatiska språket Baska-tablett 1100.
Kroatisk bönbok 1380-1400.
Ortografi
Det kroatiska språket använder en latinsk skrift med 30 bokstäver och en diftonga "ie" eller "ije" och "ŕ". Detta system kallas gajica på kroatiska (eller kroatiska gajs latinska alfabet). Namnet kommer från Ljudevit Gaj. Bokstavsordningen (och hela alfabetet) kallas abeceda på kroatiska, eftersom de fyra första bokstäverna stavas "a, be, ce, de". För att skriva utländska namn och ord, och i vissa yrken, använder det kroatiska språket bokstäver som inte hör till gajica, som "X, x (iks), Y,y (ipsilon)" och andra.
Kroatiska alfabetet (Gaica) 1830.c
· 
(a)
· 
(vara)
· 
(ce)
· 
(če)
· 
(će)
· 
(de)
· 
(dže)
· 
(đe)
· 
(e)
· 
(ef)
· 
(ge)
· 
(ha)
· 
(i)
· 
(je)
· 
(ka)
· 
(el)
· 
(elj)
· 
(em)
· 
(sv)
· 
(enj)
· 
(o)
· 
(pe)
· 
(er)
· 
(es)
· 
(eš)
· 
(te)
· 
(u)
· 
(ve)
· 
(ze)
· 
(že)
Grammatiska fall
På kroatiska ändrar substantiv sin form beroende på hur meningen är uppbyggd. Detta kallas deklination. För personer som lär sig kroatiska är deklinationen den svåraste delen av språket att behärska. Det är mycket komplicerat och tidskrävande att förklara det och på grund av det kommer vi att använda enklare tekniker. Många språk har dock substantiv- och pronomen-deklination, inklusive engelska. I engelskan återstår nu dock bara pronomen-deklinationen. Låt oss börja med att förklara alla de sju kroatiska grammatiska fallen. Den teknik som oftast används för att bestämma grammatiska kasus (samma teknik används i kroatiska skolor när man lär ut den till barn) är att ställa sig själv en fråga när man försöker ta reda på vilket kasus ett substantiv ska stå i. På kroatiska kallas grammatiska kasus för padeži (plural) och padež (singular).
- Exempel:
- I det här exemplet visas hur man bestämmer ett substantivs grammatiska kasus med hjälp av tabellen nedan.
- Krešimir går till skolan. (Krešimir ide u školu.)
Frågan som du måste ställa dig här är: Du kommer att ställa dig frågan: "Vart är Krešimir på väg?". Svaret är att han ska till skolan. Genom att titta på tabellen nedan ser du att frågan "var" används för kasus locata.
| Grammatiskt kasus | Frågan du ställer dig själv | Exempel |
| Nominativ (Nominativ) | Tko? Što? (Vem eller vad?) | Jabuka je fina. (Äpplet är utsökt.) |
| Genitiv (Genitiv) | Koga? Čega? Čiji? (Vem eller vad saknas? Vem är?) | Ovo radim zbog jabuke. (Jag gör detta på grund av äpplet.) |
| Dativ (dativ) | Komu? Čemu? (Vem eller vad är jag på väg mot?) | Idem prema jabuci. (Jag går mot äpplet.) |
| Akuzativ (ackusativ) | Koga? Što? (Vem eller vad?) | Ne vidim jabuku. (Jag ser inte äpplet.) |
| Vokativ (Vokativ) | Oj! Ej! (Oi! Hej!) | Oj, jabuko! (Oi, äpple!) |
| Lokativ (lokativ) | Gdje? U komu? U čemu? (Var? I vad? I vem?) | Živim u jabuci. (Jag bor i äpplet.) |
| Instrumental | S kime? S čime? (Med vem eller med vad?) | Trčim s jabukom. (Jag springer med äpplet.) |
Kön
Kroatiska substantiv är indelade i tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Att känna till ett substantivs genus är mycket viktigt eftersom det påverkar alla ord i en mening som är knutna till substantivet, till exempel adjektiv. Ett genus bestäms av substantivets ändelse (med vissa undantag). Detta gör det lättare att avgöra vilket genus ett substantiv har utan att memorera genus för varje ord. Se tabellen nedan. Substantiv behåller sitt genus i plural. Även om till exempel substantivet "žene" (kvinnor) slutar på -e är det av feminint kön.
| Avslutande av | -a | -e, -o | -k, -l, -r, -d... (och alla andra bokstäver) |
| Genus | Feminin | Kastrering | Maskulin |
| Exempel | žena (kvinna) | sunce (sol) | metak (kula) |
Grammatiska aspekter
Kroatiska verb har två grammatiska aspekter: perfekt och imperfekt. Den perfektiva aspekten beskriver en handling som redan är avslutad. Den imperfektiva aspekten beskriver en handling som fortfarande pågår. Varje verb i sin infinitivform kan alltså skrivas på två sätt: i sin perfektiva och imperfektiva aspekt. I tabellen nedan visas 5 verb både i deras perfektiva och imperfektiva aspekter.
| Imperfektiv aspekt i infinitiv | Perfektiv aspekt i infinitiv |
| Trčati. (Att springa. oändlig handling) | Odtrčati. (Definitiv handling, det är slut med att springa.) |
| Sjediti. (Att sitta. oändlig handling) | Sjesti. |
| Plivati. (Att simma. oändlig handling) | Odplivati. |
| Graditi. (Att bygga. oändlig handling) | Izgraditi. |
| Popravljati. (Att fixa/reparera/läka. oändlig handling) | Popraviti. |
Grammatiska tider
På kroatiska finns det sju grammatiska tempus. De kan delas in på två sätt: efter den tid de äger rum i och efter deras komplexitet. Enkla tider består av endast ett ord (enkla tider är aorist, imperfekt och presens) medan komplexa tider består av två eller till och med tre ord (komplexa tider är pluperfekt, perfekt, första futurum, andra futurum) eftersom de också består av hjälpverb. Dessutom kan vissa grammatiska tempus inte bildas med båda grammatiska aspekterna, utan de fungerar bara med en aspekt.
| Tension | Beskrivning | Exempel |
| Pluperfekt | En handling som har inträffat före en annan handling (samma som det engelska past perfect). | Mladen je bio ručao. (Mladen hade ätit lunch.) |
| Otillräcklig | Förfluten tid som endast bildas av imperfektiva verb. En oavslutad förfluten tid. | Mladen trčaše. (Mladen sprang.) |
| Aorist | Förfluten tid (används inte så mycket nuförtiden). Det är samma sak som Perfekt. Kan endast bildas med verb i perfektiva tillstånd. | Mladen odtrčaše. (Mladen sprang, men han slutade någon gång i det förflutna.) |
| Perfekt | Huvudförfluten tid. Kan bildas av både imperfektiva och perfektiva verb. | Mladen je trčao. (Mladen sprang). |
| Nuvarande | Nutid. | Mladen ruča. (Mladen äter lunch.) |
| Första framtiden | Framtid. | Mladen će ručati. (Mladen kommer att äta lunch.) |
| Andra framtiden Föreframtid. | Används för att uttrycka en framtida handling som kommer att ske före en annan framtida handling. | Ako bude kiša uskoro pala, suša će prestati. (Om det snart regnar kommer torkan att upphöra.) |
Vanliga fraser
- Grundläggande och vanliga uttryck:
| Kroatiska | Engelska |
| Da | Ja |
| Ne | Ingen |
| Što | Vad |
| I | Och |
| Ili | Eller |
| Bok | Hej, hej |
| Zbogom | Adjö |
| Dobar dan | God dag |
| Dobro jutro | God morgon |
| Dobra večer | God kväll |
| Laku noć | God natt |
| Možda | Kanske |
| Kada | När |
| Gdje | Var |
| Kako | Hur |
| Hvala | Tack |
| Dođi | Kom |
- Färger:
| Kroatiska | Engelska |
| Zlatna | Golden |
| Zelena | Grön |
| Crvena | Röd |
| Žuta | Gul |
| Smeđa | Brun |
| Narančasta | Orange |
| Crna | Svart |
| Plava | Blå |
| Ružičasta | Rosa |
| Ljubičasta | Lila |
| Siva | Grått |
| Bijela | Vit |
| Tirkizna | Turkos |
| Srebrna | Silver |
- Dagar, månader och årstider
Den kroatiska veckan börjar på måndag och slutar på söndag, till skillnad från veckorna i vissa andra länder där söndagen är den första dagen och lördagen den sista.
- Dagar:
| Kroatiska | Engelska |
| Ponedjeljak | Måndag |
| Utorak | Tisdag |
| Srijeda | Onsdag |
| Četvrtak | Torsdag |
| Petak | Fredag |
| Subota | Lördag |
| Nedjelja | Söndag |
- Månader:
| Kroatiska | Engelska |
| Siječanj | Januari |
| Veljača | Februari |
| Ožujak | Mars |
| Travanj | April |
| Svibanj | Maj |
| Lipanj | Juni |
| Srpanj | Juli |
| Kolovoz | augusti |
| Rujan | September |
| Listopad | Oktober |
| Studeni | November |
| Prosinac | December |
| Kroatiska | Engelska |
| Sjever | North |
| Kanna | Syd |
| Istok | Öst |
| Zapad | West |
| Gore | Upp |
| Dolje | Ned |
| Lijevo | Vänster |
| Desno | Höger |
- Prepositioner
| Kroatiska | Engelska |
| Na | På |
| Uz | Genom |
| Ispod/pod | Under, nedanför |
| Iznad/nad/ober | Över |
| U | På |
| Ispred | Framför |
| Iza | Bakom |
- Siffror
| 0 - Nula |
| 1 - Jedan |
| 2 - Dva |
| 3 - Tri |
| 4 - Četiri |
| 5 - Husdjur |
| 6 - Šest |
| 7 - Sedam |
| 8 - Osam |
| 9 - Devet |
| 10 - Deset |
| 11 - Jedanaest |
| 12 - Dvanaest |
| 13 - Trinaest |
| 14 - Četrnaest |
| 15 - Petnaest |
| 16 - Šesnaest |
| 17 - Sedamnaest |
| 18 - Osamnaest |
| 19 - Devetnaest |
| 20 - Dvadeset |
| 30 - Trideset |
| 40 - Četrdeset |
| 50 - Pedeset |
| 60 - Šezdeset |
| 70 - Sedamdeset |
| 80 - Osamdeset |
| 90 - Devedeset |
| 100 - Sto |
| 1 000 - Tisuću |
| 1 000 000 - Milijun |
| 1 000 000 000 000 - Milijarda |
Områden där kroatiska språket talas i centrala sydslaviska dyasistem (2006)
Olika språk
| Kroatiska | Serbiska | |
| Jämför | Usporedba | Поређење (Poređenje) |
| Europa | Europa | Европа (Evropa) |
| Nederländerna | Nizozemska | Холандија (Holandija) |
| Italienare | Talijani | Италијани (Italijani) |
| Universum | Svemir | Васиона (Vasiona) |
| Ryggrad | Kralježnica | Кичма (Kičma) |
| Luft | Zrak | Ваздух (Vazduh) |
| Utbildning | Odgoj | Васпитање (Vaspitanje) |
| Vecka | Tjedan | Седмица (Sedmica) |
| Historia | Povijest | Историја (Istorija) |
| Pantaloons | Hlače | Панталоне (Pantalone) |
| Mage | Trbuh | Стомак (Stomak) |
| Vetenskap | Znanost | Наука (Nauka) |
| Personligen | Osobno | Лично (Lično) |
| Persona | Osoba | Лице (löss) |
| Förenta nationerna | Ujedinjeni Narodi | Уједињене Нације (Ujedinjene Nacije) |
| Bröd | Kruh | Хлеб (Hleb) |
| Konstgjord | Umjetno | Вешштачки (Veštački) |
| Cross | Križ | Крст (Krst) |
| Demokrati | Demokracija | Демократија (Demokratija) |
| Upptäckt | Spoznaja | Сазнање (Saznanje) |
| Ön | Otok | Острво (Ostrvo) |
| Polisman | Časnik | Официр (Oficir) |
| Vägtrafik | Cestovni promet | Друмски саобраћај (Drumski saobraćaj) |
| Autobahn | Autocesta | Аутопут (Autoput) |
| Längd | Duljina | Дужина (Dužina) |
| Föreningen | Udruga | Удружење (Udruženje) |
| Fabrik | Tvornica | Фабрика (Fabrika) |
| Allmänt | Opće | Опште (Opšte) |
| Kristus | Krist | Христoс (Hristos) |
| Jag är ledsen. | Oprosti | Извини (Izvini) |
| Standard för det inhemska språket | Materinski jezićni standard | Матерњи језички стандард |
Frågor och svar
F: I vilka länder talas kroatiska?
S: Kroatiska talas huvudsakligen i länderna Kroatien och Bosnien och Hercegovina samt i omkringliggande europeiska länder.
F: När började kodifieringen av det kroatiska språket?
S: Kodifieringen av det kroatiska språket började i början av 1600-talet med Bartol Kašićs första grammatik skriven på latin 1604.
Fråga: Hur många grammatiker skrevs mellan 1604 och 1836?
Svar: Mellan 1604-1836 skrevs sammanlagt 17 grammatiker.
F: Vilka dialekter ingår i det kroatiska språket?
Svar: De tre dialekter som ingår i det kroatiska språket är kaikavian, kakavian och shtokavian.
Fråga: Vem föreslog nya bokstäver för att skriva kroatiska?
Svar: Ljudevit Gaj föreslog nya bokstäver från tjeckiska (č,ž,š,ľ,ň,ď och ǧ) och polska (ć).
F: Vilka andra fonem accepterades för skrivning i 1800-talets Kroatien?
Svar: Digrafier som ie, lj, nj och dž accepterades också för att skriva vissa fonem.
