Manchukuo yuan
Manchukuo-yuanen var de pengar som användes i Manchukuo-riket från juni 1932 till augusti 1945.
Manchukuo-yuanen kunde köpa 24 gram silver. Yuanen ersatte den kinesiska taelen. Taelen var vanlig och användes i Manchuriet. För en tael kunde man köpa cirka 40 gram silver.
Pengar värda en Matchukuo yuan.
Historia
Manchukuo-yuanen kunde köpa 24 gram silver 1932. Silverpriset ändrades och yuanen kunde inte köpa 24 gram silver. För att visa att yuanen hade ett värde gjordes den likvärdig med japanska pengar. De japanska pengarna kallades yen. År 1940 användes Manchukuo-yuanen för att mäta Manchukuos export och import till Amerika, Tyskland och Japan.
Papperspengarna fanns i fem olika valörer 1932. Varje papperslapp kallas för en sedel. Det fanns en hundra yuan-sedel, en tio yuan-sedel, en fem yuan-sedel, en en yuan-sedel och en sedel med litet värde. En ny 1000-yuan-sedel tillverkades 1944.
Papperspengarna eller sedlarna hade bilder av kinesiska kejsare tryckta på dem. Pengarna tillverkades först i Japan. Senare tillverkades de av banken i Manchukuos huvudstad Hsinking (Hsinking heter nu Changchun).
Yuanen delades upp i 10 chiao, 100 fen eller 1000 li. Det tillverkades mynt som var värda 5 li och större värden. Det största värdet på myntet var 10 fen.
Under 1944 och 1945 tillverkade Manchukuo mynt av röd eller brun kartong. Dessa kan vara unika när det gäller myntmaterial, men de är inte särskilt sällsynta.
I januari 1946 ersattes Manchukuo Yuan. Kineserna tillät folk att byta 1 Manchukuo mot en ny typ av pengar som kallades Nordöstra Yuan. År 1948 kunde dessa nya yuaner bytas mot guldyuaner. En guldyuan kostade 150 000 nordöstra yuaner.
Manchukuo kartongpengar
Sedlar
100 yuan-sedel, 1944 (baksida), med sojabönor i behållare
100-yuan-sedel, 1944 (framsidan) med Konfucius på bilden
10-yuan-sedel, 1937 (baksida), med en bild av Bank of Manchou
10-yuan-sedel, 1937 (framsida) med en kinesisk kejsare
