Mercalli‑skalan: Så mäts jordbävningars intensitet och skador
Mercalli‑skalan förklarad: hur jordbävningars intensitet och skador bedöms, skillnad mot Richter, nivåer I–XII och vad effekterna betyder för människor och byggnader.
Mercalli‑intensitetsskalan (eller närmare bestämt Modified Mercalli‑intensitetsskalan) är en skala för att beskriva intensiteten hos jordbävningar utifrån deras effekter och de skador de orsakar. Till skillnad från Richterskalan tar Mercalli‑skalan inte direkt hänsyn till den frigjorda energin eller magnituden hos ett skalv. Istället klassificeras händelsen efter vad människor upplevt och vilka byggnader, konstruktioner och naturmiljö som skadats — från svaga känningar till totalt förödande förstörelse. För mindre skakningar anger skalan bland annat hur många som kände skalvet och på vilket sätt det märktes.
Värdena på skalan går från I (nästan instrumentell eller knappt märkbar) till XII (katastrofal). Eftersom bedömningen ofta bygger på iakttagelser och skadebilder används Mercalli‑skalan frekvent av icke‑geologer, räddningstjänst, försäkringsbolag och journalister — det är ofta enklare för vittnen att beskriva skador än att direkt beräkna en magnitud.
Skalan har utvecklats historiskt: Giuseppe Mercalli (1850–1914) utformade ursprungligen en tiogradig skala. År 1902 utökade Adolfo Cancani skalan till tolv nivåer, och senare bearbetade August Heinrich Sieberg beskrivningarna ytterligare. Därför förekommer också beteckningen Mercalli‑Cancani‑Sieberg‑skalan (MCS). En engelskspråkig översättning gjordes av Harry O. Wood och Frank Neumann och publicerades under namnet Mercalli‑Wood‑Neumann‑skalan (MWN). Charles Francis Richter redigerade senare versioner av skalan och utvecklade i sin tur den skala som idag ofta kallas Richterskalan.
Hur en intensitet bestäms
Intensitetsvärden fastställs genom sammanvägning av:
- Vittnesmål från människor (hur det kändes, om folk vaknade, om föremål ramlade)
- Skadebilder på byggnader och infrastruktur (sprickor, kollaps, förskjutningar)
- Observerade effekter i naturen (jordskred, sprickor i marken, förändringar i vattennivåer)
- Registreringar och skattningar från seismiska nätverk, däribland korrelationer mot parametrar som peak ground acceleration (PGA) och peak ground velocity (PGV)
Exempel på Mercalli‑nivåer (I–XII)
- I – Nästan obemärkt: endast registrerat av instrument eller mycket få människor på gynnsamma platser.
- II – Svagt: känd av några få personer i vila, särskilt på höga våningar.
- III – Lätt: många känner skalvet inomhus; föremål iordningställda kan röra sig.
- IV – Måttligt: kännbart för de flesta inomhus; rytmiska rörelser, lösa föremål kan falla.
- V – Starkare: sönderslagna husgeråd; vissa skador i dåligt byggda byggnader.
- VI – Kraftig: skador i dåligt byggda byggnader; svängningar märkbara även utomhus.
- VII – Mycket kraftig: allvarliga skador i dåligt byggda byggnader; mindre sprickor i robusta konstruktioner.
- VIII – Allvarlig: omfattande skador i många byggnader; fundament skadas, murbruk kan falla ur.
- IX – Mycket allvarlig: stora skador i välbyggda konstruktioner; byggnader kan falla ihop.
- X – Kolossal: de flesta konstruktioner förstörda; markytan kan skadas kraftigt.
- XI – Nära total förstörelse: få eller inga byggnader kvar; stora markförflyttningar.
- XII – Fullständig katastrof: total sammanbrott i byggda miljöer; stora landskapsförändringar.
Användningsområden och begränsningar
Mercalli‑skalan är värdefull för att snabbt beskriva vad som hänt på platser där instrumentell data saknas eller är otillräcklig. Den används för intensitetskartering, historiska jordbävningsstudier och som underlag för räddnings- och återuppbyggnadsinsatser. Samtidigt har skalan begränsningar: den är subjektiv, beroende av befolkningstäthet, byggnadsstandard och lokala geologiska förhållanden. Ett skalv kan ge högre intensitetsvärden i ett område med svaga byggnader eller mjuk mark jämfört med ett annat område med starkare konstruktioner, även om magnituden är densamma.
Modern användning
Idag används ofta den modifierade Mercalli‑skalan (MMI) i kombination med instrumentella mätningar. Seismologiska institut publicerar intensitetskartor (shakemaps) som kombinerar vittnesmål, fältobservationer och instrumentdata för att ge en så nyanserad bild som möjligt av hur ett skalv påverkat olika områden. Sådana kartor är viktiga för prioritering av räddningsinsatser, bedömning av byggnaders säkerhet och för försäkringsbedömningar.
Sammanfattningsvis ger Mercalli‑skalan ett mänskligt och skadegörande perspektiv på jordbävningar — det är en kompletterande metod till magnitudskalor som fokuserar på den frigjorda energin.
Modifierad Mercalli Intensitetsskala
De lägre graderna på den modifierade Mercalli intensitetsskalan handlar i allmänhet om hur jordbävningen upplevs av människor. De högre siffrorna på skalan baseras på observerade skador på strukturer.
I den stora tabellen visas intensiteter på Modified Mercalli-skalan som vanligtvis observeras på platser nära jordbävningens epicentrum.
| I. Inte känt | Människor kan inte känna den, men tekniken kan känna den. |
| II. Svaga | Känns bara av några få personer under sömnen, särskilt på de övre våningarna i byggnader. |
| III. Svaga | Känns ganska tydligt av personer inomhus, särskilt på de övre våningarna i byggnader. Många känner inte igen det som en jordbävning. Stående bilar kan gunga något. Vibrationer som liknar när en lastbil passerar. Uppskattad varaktighet. |
| IV. Ljus | Många känner sig inomhus, få känner sig utomhus under dagen. På natten vaknade några. Diskar, fönster, dörrar störda; väggar gör ett knackande ljud. Känsla som om en tung lastbil slår mot en byggnad. Stående bilar gungade märkbart. |
| V. Måttlig | Kändes av nästan alla; många vaknade. En del disk, fönster krossade. Instabila föremål har vält. Pendelklockor kan stanna. |
| VI. Stark | Alla kände det, många var rädda. Några tunga möbler flyttades, några fall av nedfallet gips. Små skador. |
| VII. Mycket stark | Skadorna är försumbara i byggnader med god utformning och konstruktion; små till måttliga i välbyggda vanliga byggnader; betydande skador i dåligt byggda eller dåligt utformade byggnader; några skorstenar har gått sönder. |
| VIII. Svårt | Små skador i särskilt konstruerade byggnader, men betydande skador i vanliga, omfattande byggnader med delvis kollaps. Stora skador i dåligt byggda konstruktioner. Fall av skorstenar, fabriksskorstenar, pelare, monument och murar. Tunga möbler som välts omkull. |
| IX. Våldsamt | Betydande skador i särskilt utformade konstruktioner; väl utformade ramkonstruktioner kastas ur lod. Stora skador i stora byggnader, med partiell kollaps. Byggnader har flyttats från grunden. |
| X. Extremt | Några välbyggda träkonstruktioner förstörda; de flesta murverk och ramkonstruktioner förstörda med grundläggning. Rälsar böjda. |
| XI. Extremt farligt | Få, om ens några, (murade) byggnader står kvar. Broar förstörda. Breda sprickor i marken. Underjordiska rörledningar är helt ur funktion. Jordskred och landskred i mjuk mark. Rälsar böjs kraftigt. |
| XII. Katastrofala | Skador totalt. Vågor på markytor. Siktlinjer och nivå förvrängda. Föremål kastas uppåt i luften. |
Korrelation med storleken
| Magnitud | Typisk maximalModified |
| Under 2.0 | I |
| 2.0 - 2.9 | II - III |
| 3.0 - 3.9 | III - IV |
| 4.0 - 4.9 | IV - V |
| 5.0 - 5.9 | V - VI |
| 6.0 - 6.9 | VI - VII |
| 7.0 - 7.9 | VII - VIII |
| 8.0 eller högre | VIII eller högre |
Det finns ett samband mellan magituden och jordbävningens intensitet. Även om sambandet finns kan det vara svårt att koppla det ena till det andra: Korrelationen beror på flera faktorer, t.ex. jordbävningens djup, terräng, befolkningstäthet och skador. Den 19 maj 2011 klassificerades till exempel en jordbävning med magnitud 0,7 i centrala Kalifornien, USA, på 4 km djup av United States Geological Survey (USGS) som intensitet III över 160 km från epicentrum (och intensitet II nästan 480 km från epicentrum), medan en jordbävning med magnitud 4,5 i Salta, Argentina, på 164 km djup var av intensitet I.
Den lilla tabellen är en grov vägledning om graderna på den modifierade Mercalli-skalan för intensitet. De färger och beskrivande namn som visas här skiljer sig från dem som används på vissa skalvkartor i andra artiklar. Den kommer dock inte att vara 100 procent korrekt.
Frågor och svar
F: Vad används Mercalli-intensitetsskalan till?
S: Mercalli-intensitetsskalan används för att mäta jordbävningars intensitet.
F: Hur skiljer sig Mercalli-skalan från Richterskalan?
S: Till skillnad från Richterskalan mäter Mercalli-skalan inte energin i en jordbävning direkt. Den klassificerar jordbävningar efter de effekter de har och den förstörelse de orsakar.
F: Vad beskriver Mercalli-skalan när skadorna är små?
S: När skadorna är små beskriver Mercalli-skalan hur människor kände av jordbävningen eller hur många människor som kände av den.
F: Varför använder icke-geologer ofta Mercalli-skalan?
S: Icke-geologer använder ofta Mercalli-skalan eftersom det är lättare för människor att beskriva vilka skador en jordbävning orsakade än att utföra beräkningar för Richterskalan.
F: Vem utvecklade ursprungligen Mercalli-skalan och hur många nivåer hade den?
S: Giuseppe Mercalli utvecklade ursprungligen Mercalli-skalan med tio nivåer.
F: Vem utökade Mercalli-skalan till tolv nivåer?
S: Adolfo Cancani utökade Mercalli-skalan till tolv nivåer.
F: Vad är Mercalli-Cancani-Sieberg-skalan och Mercalli-Wood-Neumann-skalan?
S: Mercalli-Cancani-Sieberg-skalan är ett annat namn för Mercalli-intensitetsskalan, medan Mercalli-Wood-Neumann-skalan hänvisar till den engelska översättningen av Mercalli-skalan av Harry O. Wood och Frank Neumann. Charles Francis Richter redigerade också Mercalli-skalan och utvecklade senare Richterskalan.
Sök