Mongolernas invasioner av Japan 1274 och 1281 (Genkō)

Mongolernas invasioner av Japan 1274 och 1281 (Genkō) – Kublai Khans misslyckade fälttåg, kraftiga stormar och Japans försvar som formade öarnas historia.

Författare: Leandro Alegsa

Mongolernas invasioner av Japan (元寇, Genkō) 1274 och 1281 var stora militära händelser i Japans historia. Kublai Khan försökte två gånger att erövra de japanska öarna; och hans arméer misslyckades båda gångerna.

De två misslyckade invasionsförsöken är viktiga eftersom de var avgörande händelser i Japans historia. Försöken visar på gränserna för mongolernas (Yuandynastins) förmåga att utvidga det kinesiska imperiet och har lämnat starkt präglade minnen i både japansk och östasiatisk historieskrivning.

Bakgrund

Under 1200-talet hade Mongolväldet vuxit snabbt under ledning av Kublai Khan. Efter att ha lagt mycket av Kina under sig som grund för Yuandynastin riktade han blickarna mot Japan. Planen för invasionerna byggde delvis på stöd och fartyg från det koreanska kungadömet Goryeo och på resurser från södra Kina. Termen Genkō (元寇) betyder bokstavligen "Yuan‑invasionerna".

Första invasionen 1274 (Bun'ei)

Invasionen 1274, ofta kallad slaget vid Bun'ei, landsteg i närheten av Hakata‑viken på norra Kyūshū efter att ha gått iland på öarna Tsushima och Iki. Flottan bestod av mongoler, kineser och koreaner. Moderna uppskattningar av truppstyrkor och skepp varierar kraftigt mellan källor; samtida källor tenderar att överdriva siffror, så exakta tal är osäkra.

Mongolerna använde en kombination av taktiker som var ovanliga i Japan vid den tiden, bland annat organiserade styrkor som kunde samverka i större skala och användning av rörliga artilleriliknande vapen (explosiva projektiler med tidig krutteknik förekommer i vissa källor). Japanska samurajer mötte invasionen med snabb, ofta närstridsfokuserad kamp, och lokal organisering och kämparinsatser stoppade mongolerna från att säkert etablera ett fäste.

Efter striderna drog sig mongolstyrkorna tillbaka till sina fartyg. En storm natten efter evakueringen orsakade stora förluster på flotta och materiel; händelsen bidrog till legenden om ett "gudomligt vind" som skyddade Japan.

Andra invasionen 1281 (Kōan)

1281 var invasionen mycket större och välplanerad. Yuan armén organiserade två huvudstyrkor: en som samlats i Korea och en större styrka från södra Kina. Målet var återigen Kyūshū och Hakata‑viken. Denna gång mötte de mer förberedd japansk motstånd: efter 1274 hade japanska myndigheter byggt försvarsanordningar som bland annat omfattade stenmurar (kända som Genkō Borui) längs vissa stränder för att göra landstigning svårare.

Trots numerärt överläge och blandade trupper lyckades Yuan‑styrkorna inte erövra varaktiga landningsplatser. Efter flera veckors blockad och strider drabbades den mongoliska flottan av en våldsam tyfon som förstörde en stor del av skeppen och dödade många soldater. Denna naturkatastrof sägs ha avgjort invasionens öde; i japansk tradition kallades den återigen kamikaze (gudomlig vind).

Konsekvenser

  • Militärt: Mongolernas misslyckanden satte stopp för deras expansion mot Japan och markerade en av få större gränser för Yuan‑rikets makt.
  • Politiskt och socialt i Japan: Segern stärkte de lokala krigsherrarnas och Kamakura‑shogunatets prestige, men de stora kostnaderna för att mobilisera försvarsmakten ledde också till ekonomisk press. Många samurajer förväntade sig belöningar för sina insatser, och brist på lämpliga belöningar bidrog senare till inre splittring och kritik mot shogunatet.
  • Kulturellt: Händelserna cementerade berättelsen om ett "gudomligt skydd" över Japan, en myt som haft långvarig betydelse i japansk identitet.
  • Historisk forskning: Uppgifterna om styrkors storlek, vapenanvändning och exakta händelseförlopp är föremål för pågående forskning och debatt. Arkeologiska fynd, skeppsvrak och jämförande källstudier har bidragit till ny kunskap men lämnar fortfarande osäkerheter.

Källor och historiografiska aspekter

Vår kunskap bygger på samtida japanska krönikor, kinesiska och koreanska källor samt moderna historiska och arkeologiska studier. Tidiga källor kan innehålla överdrifter och propagandistiska inslag, varför moderna historiker ofta närmar sig siffror och beskrivningar med försiktighet. Arkeologiska fynd vid landstigningsplatserna, studier av skeppsrester och jämförande analys av källmaterial har bidragit till att nyansera bilden.

Sammanfattningsvis är Mongolernas invasioner 1274 och 1281 (Genkō) centrala händelser i Japans medeltid: de visade på både yttrliga sårbarheter och starkt försvarsvilja, och de blev en viktig del av både fakta och mytbildning i östasiatisk historia.

Den mongoliska flottan förstörd i en tyfon, bläck och vatten på papper, av Kikuchi Yōsai, 1847  Zoom
Den mongoliska flottan förstörd i en tyfon, bläck och vatten på papper, av Kikuchi Yōsai, 1847  

Tidslinje

  • 19 november 1274 (Bun'ei 11, 20:e dagen i 10:e månaden): Kublai Khan skickade en flotta och en armé för att invadera Japan. Några militära styrkor landade nära Fukuoka i Kyūshū, men en storm sänkte många av fartygen. Större delen av den invaderande armén drunknar. Invadörerna drar sig tillbaka till Korea. Under de korta striderna bränns Hakozaki-helgedomen ner till grunden. Detta kallas slaget vid Bun'ei (文永の役, Bun'ei no eki) eller "Bun'ei-kriget".
  • 1281 (Kōan 4): Ett andra mongoliskt försök att invadera Japan gjordes. Detta kallas slaget vid Kōan (弘安の役, Kōan no eki) eller "Kōankriget".
 

Konsekvenser

Efter att de mongoliska inkräktarna hade förintats garanterades Japans självständighet. En maktkamp inom Japan ledde till att militärregeringar växte fram och den kejserliga makten minskade.

 

Relaterade sidor

 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3