Mora — Vilhelm Erövrarens flaggskepp vid invasionen 1066

Mora var Vilhelm Erövrarens flaggskepp vid invasionen av England 1066. Fartyget omnämns i flera normandiska krönikor och framhålls där som det största och snabbaste i flottan, vilket gjorde det lämpligt som Vilhelms ledningsfartyg under överfarten över Engelska kanalen. Enligt traditionen var Mora en personlig gåva från hans hustru Matilda av Flandern.

Utseende och egenskaper

Exakta tekniska detaljer om Mora saknas eftersom inga arkeologiska lämningar har identifierats och beskrivningarna i samtida källor är knapphändiga. Enligt senare berättelser ska fartyget ha varit särskilt robust och snabbt för sin tid, och det omnämns ofta som rikt utsmyckat. Sådana uppgifter bör dock tolkas med försiktighet eftersom de bygger på krönikörers skildringar snarare än bevarade ritningar eller rester.

Roll under invasionen

Som flaggskepp tjänade Mora som Vilhelms kommando- och samlingspunkt under överfarten. Från dess däck styrdes flottans rörelser och Vilhelm höll sin baner synligt för att samordna styrkorna. Att ha ett tydligt och imponerande flaggskepp var både praktiskt för ledningen och symboliskt för moral och auktoritet.

Användning efter 1066

Efter erövringen fortsatte Mora att fungera som Vilhelms personliga fartyg vid resor mellan England och Normandie. Den användes för transporter av viktiga personer, brevväxling och förbindelser mellan hans nya kungarike och hans normandiska hemtrakt.

Källor och eftermäle

Vår kunskap om Mora bygger främst på medeltida krönikor och senare historieskrivning. Namnet lever kvar i historieskrivningen som en symbol för Vilhelms sjömakt vid 1066 års invasion, men mycket av detaljerna är omgivet av osäkerhet. Fartyget förekommer i översikter av flottan vid invasionen och i biografier om Vilhelm och Matilda av Flandern, men konkreta tekniska uppgifter saknas i källmaterialet.

Namn: Mora
Roll 1066: Vilhelms flaggskepp vid invasionen av England
Gåva från: Matilda av Flandern (enligt tradition)
Användning efter 1066: Vilhelms personliga fartyg mellan England och Normandie
Källor: Medeltida krönikor och senare historieskrivning; inga kända arkeologiska fynd

Ett långskepp av Drakar-design som liknar Mora.

Fartyget

Mora byggdes i Barfleur i Normandie. Det var en gåva från Matilda av Flandern till hennes make hertig Vilhelm av Normandie. Den stod färdig sommaren 1066. Mora var ett större skepp som kunde transportera tio till tolv riddare med sina följeslagare, vapen och rustningar. Det skulle också ha en besättning för att segla det. Skeppets kapten var Stephen, son till Airard. Stephen var kapten på Mora i över tjugo år. Orderic Vitalis beskrev skeppet: "Det hade som galjonsfigur en bild av ett barn, förgylld, som pekade med sin högra hand mot England och i munnen hade en trumpet av elfenben. Mora bar mångfärgade segel och i toppen av huvudmasten fanns den påvliga fanan (påvens flagga), som invigdes och skickades till Vilhelm från Rom. Banderollen beskrevs som "en fyrkantig vit banderoll laddad med ett guldkors i en blå bård".

Jungfrufärd

Före solnedgången den 27 september, enligt Vilhelm av Poitiers, lämnade hertig Vilhelms invasionsflotta England. Mora ledde flottan. Mora bar en lykta på sin mast så att hon kunde ses i mörkret. Ett horn lät också de andra fartygen veta var Mora befann sig. Mora var mycket snabbare än de andra fartygen. I gryningen befann sig William mitt i kanalen, ensam, utan några andra fartyg i sikte. Medan han väntade serverade hans tjänare honom frukost med vin. När de andra var i sikte fortsatte flottan till Pevensey i Sussex. Enligt Elisabeth van Houts är betydelsen av namnet inte känd även om det har funnits flera förslag. Det kan vara uppkallat efter Morini, gamla invånare i Flandern. Det var från detta område som Matilda kom. Det latinska ordet mora har flera betydelser, varav ingen verkar trolig. De sträcker sig från "fördröjning" eller "paus" till "dåraktig" eller "dåraktig kvinna". Det finns också en möjlighet att Mora var ett anagram av Amor.

Bayeuxtapeten som visar den normandiska invasionsflottan med Mora framför, markerad av den påvliga fanan i masthuvudet.