Nationalkongressen i Brasilien – struktur, mandat och funktioner
Upptäck Brasiliens nationalkongress: dess tvåkammarsystem, mandatperioder, ledamöter och arbetsuppgifter — struktur, funktioner och historik i klartext.
Brasiliens nationalkongress är Brasiliens nationella parlament. Det är en tvåkammarstat. De två kamrarna är deputeradekammaren (Câmaras dos deputados) och senaten (Senado). Senatens ordförande är också ordförande för nationalkongressen. Nationalkongressen inrättades 1825.
Sammansättning och mandat
Deputeradekammaren består av 513 ledamöter (mandatantalet fördelas proportionellt mellan delstaterna med vissa minimi- och maximigränser). Ledamöterna väljs för en fyraårsperiod genom ett proportionellt valsystem baserat på delstatens väljarkår. Kammaren leds av en president (presidente) som väljs av ledamöterna.
Senaten har 81 senatorer — tre per delstat och tre för det federala distriktet. Senatorerna väljs för åtta år och valsystemet är utformat så att valen alternerar: vart fjärde år röstar man antingen om en tredjedel av mandaten (en senator per delstat) eller om två tredjedelar (två senatorer per delstat). Senaten leds av en president (presidente), som också formellt är ordförande för nationalkongressen vid gemensamma sammanträden.
Funktioner och befogenheter
- Lagstiftning: Nationalkongressen stiftar federala lagar. Förslag kan läggas av medlemmar av båda kamrarna, av presidenten, av högre domstolar, av statliga församlingar och, under vissa förutsättningar, genom folkinitiativ.
- Budget och ekonomi: Kongressen godkänner statsbudgeten och följer upp statens finanser. Budgetförslag (inklusive LDO/LOA i brasiliansk praxis) behandlas och måste antas av parlamentet.
- Tillsyn och ansvar: Kongressen utövar kontroll över den verkställande makten, bland annat genom frågor, utfrågningar och inrättande av Comissões Parlamentares de Inquérito (CPI) — parlamentarisk utredningskommitté — för att granska missförhållanden.
- Riksrätt och ansvarsförfarande: Misstankar om presidentbrott går först till deputeradekammaren som beslutar om riksrättsanklagelser; om de godkänns tas fallet upp i senaten som agerar domstol vid riksrättsförfarandet.
- Utnämningar och ratifikationer: Senaten har befogenhet att godkänna vissa presidentutnämningar, bland annat domare till högsta domstolen (Supremo Tribunal Federal), ambassadörer och chefer för vissa federala organ.
- Konstitutionella ändringar: Ändringar i författningen kräver kvalificerad majoritet i båda kamrarna (vanligtvis tre femtedelar i två omröstningsomgångar).
Arbetsformer och organisation
Kongressens arbete organiseras i utskott (comissões) som behandlar särskilda sakområden — ekonomi, försvar, hälsa, utbildning med mera — och förbereder ärenden för plenum. Båda kamrarna kan anta tillfälliga kommittéer för specifika utredningar eller lagstiftningsprojekt. Beslut kan fattas i respektive kammare eller i gemensamma sessioner när konstitutionen så kräver.
Byggnad och historia
Nationalkongressen har sitt säte i huvudstaden Brasília på det så kallade tre makternas torg (praça dos três poderes). Kongressbyggnaden, ritad av arkitekten Oscar Niemeyer, består av två kupoler (en konvex för senaten och en konkav för deputeradekammaren) och två kontorstorn. Byggnaden är ett av Brasiliens mest kända exempel på modernistisk arkitektur.
Genom sin historia har nationalkongressen spelat en central roll i Brasiliens politiska utveckling — från monarkins och republikens tidiga år till dagens federala struktur. Förutom sin lagstiftande funktion står kongressen centralt i frågor om demokratisk kontroll, ansvarstagande och maktdelning i Brasilien.
Sök