Naxos – Grekisk ö i Kykladerna: fakta, geografi och befolkning

Upptäck Naxos — Kykladernas största ö: fakta, geografi, områden och befolkning. Reseguide, sevärdheter och lokalt liv för resenärer och intresserade.

Naxos är en grekisk ö och den största av öarna i Kykladerna. Dess totala yta är 430 kvadratmeter (motsvarande cirka 430 kvadratkilometer, km²). Ön ligger i mitten av Egeiska havet och har en befolkning på cirka 18 188 personer. Den största staden är Naxos stad (ofta kallad Chora), med omkring 6 533 invånare.

Geografi och natur

Naxos är kuperad i norr och centralt med högre berg, medan södra och västra delar består av bördiga slätter och långa sandstränder. Ön domineras av berget Zas (även kallat Zeus), som är högst med 1 004 meter och bjuder på vandringsleder och vidsträckta vyer över Kykladerna. Den varierade naturen gör att både jordbruk och turism kan samexistera.

Historia och kultur

Naxos har en lång historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Ett av öns mest kända landmärken är Portara — den stora marmarporten från ett ofullbordat tempel, synlig på öns lilla hamn-ö Palatia. Under medeltiden var Naxos ett viktigt venetianskt hertigdöme, något som fortfarande syns i öns arv, till exempel i den venetianska fästningen (Kastro) i Chora. Ön har även flera arkeologiska lämningar och ett arkeologiskt museum som visar föremål från olika tidsperioder.

Befolkning och samhälle

Majoriteten av invånarna bor i Naxos stad (Chora) och i mindre byar som Apeiranthos, Halki och Filoti. Befolkningen lever till stor del av turism, jordbruk och hantverk. Traditioner och lokal kultur är starka på ön, med lokala festivaler, musik och mat.

Ekonomi och lokal specialitet

Ekonomin bygger till stor del på turism under sommarhalvåret, men jordbruk är fortfarande viktigt. Naxos är känt för sina potatissorter, oliver, citroner och vin. Ett särskilt lokalt produkt är kitron — en citruslikör som framställs på ön. Marmorn från Naxos användes historiskt till flera monument och byggnader i området.

Sevärdheter och stränder

• Portara — den stora marmarporten vid inloppet till Chora, en av öns mest fotograferade platser.
• Kastro — venetiansk fästning i Naxos stad med smala gränder och utsikt över hamnen.
• Apeiranthos — bergsby med marmorbelagda gator och traditionellt hantverk.
• Halki — tidigare huvudort för oliv- och vinhandel, numera känd för små butiker och distillerier.
• Stränder: Agios Prokopios, Agia Anna och Plaka är långa sandstränder med klart vatten; Mikri Vigla är populärt för vindsurfing och kitesurfing.

Transport och kommunikation

Naxos nås lätt med färja från Piraeus (fastlandet) och från närliggande öar i Kykladerna. Ön har även en mindre flygplats med reguljära förbindelser till Aten och under högsäsong ibland till andra grekiska städer.

Klimat

Naxos har ett typiskt medelhavsklimat: varma, torra somrar och milda, något regnigare vintrar. Sommarturismen är därför som störst mellan juni och september.

Praktisk information

• Språk: grekiska är officiellt, men engelska talas inom turistnäringen.
• Region: Naxos tillhör administrativa regionen Sydliga Egeiska öarna.
• Turistsäsong: Högsäsong under sommarmånaderna; vår och tidig höst är bra för vandring och lugnare besök.

Sammanfattningsvis är Naxos en mångsidig ö med både natursköna vandringsleder, historiska minnesmärken och långsträckta stränder — en av Kykladernas mest betydande öar både till yta och kulturarv.

Historia

I mytologin var Naxos den plats där guden Dionysos förde bort kung Minos dotter Ariadne. Ariadne var på ön tillsammans med den antika hjälten Theseus. Under antiken var Naxos en jonisk koloni. Ön tillhörde en sammanslutning av Deliska förbundet med Aten och andra joniska städer. År 503 f.Kr. förstördes Naxos av en persisk flotta. Senare var Naxos en fattig ö utan elektricitet. Under medeltiden stod Naxos under bysantinskt styre och därefter under venetianskt styre. På sextonhundratalet övergick ön till det ottomanska styret. Naxos blev en del av den grekiska staten 1832.

 
En del av ett gammalt tempel på Naxos  

Sök med bokstav