Parlamentarism
Ett parlamentariskt styrelsesystem innebär att den verkställande makten har parlamentets direkta eller indirekta stöd. Detta stöd visas vanligtvis genom en förtroendeomröstning. Ett balanserat förhållande mellan den verkställande och den lagstiftande makten i ett parlamentariskt system kallas ansvarsfullt styre.
Maktfördelningen mellan den verkställande och den lagstiftande makten är inte lika uppenbar som i ett presidentsystem. Det finns olika sätt att balansera makten mellan de tre grenarna som styr landet (den verkställande makten (eller ministrarna), lagstiftarna och domarna).
Parlamentariska system har vanligtvis en regeringschef och en statschef. De byts ut efter att deras mandatperioder har löpt ut. Regeringschefen är premiärministern, som har den verkliga makten. Statschefen kan vara en vald president eller, i en konstitutionell monarki, ärftlig.
Exempel på länder som tillämpar parlamentariska system är de flesta länder som är demokratier. Parlamentet är olika i varje land.
Stater med parlamentariska system är markerade i rött (konstitutionella monarkier med parlament) och orange (parlamentariska republiker med ett icke-kungligt statsöverhuvud). De gröna staterna har statschefen och regeringschefen i ett och samma ämbete, som tillsätts av parlamentet och väljs separat.
Frågor och svar
F: Vad innebär ett parlamentariskt styrelseskick?
S: Ett parlamentariskt styrelseskick innebär att den verkställande makten har direkt eller indirekt stöd av parlamentet.
F: Hur brukar stödet för den verkställande makten visa sig i ett parlamentariskt system?
S: Stöd för den verkställande makten visas vanligtvis genom en förtroendeomröstning i ett parlamentariskt system.
F: Vilken term används för att beskriva ett balanserat förhållande mellan den verkställande och den lagstiftande makten i ett parlamentariskt system?
S: Ett balanserat förhållande mellan den verkställande och den lagstiftande makten i ett parlamentariskt system kallas ansvarsfull regering.
F: Hur skiljer sig maktfördelningen mellan den verkställande och den lagstiftande makten i ett parlamentariskt system jämfört med ett presidentiellt system?
S: Maktfördelningen mellan den verkställande och den lagstiftande makten är inte lika uppenbar i ett parlamentariskt system som i ett presidentiellt system.
F: Vilka är de tre grenar av regeringen som styr ett land i ett parlamentariskt system?
S: De tre grenar som styr ett land i ett parlamentariskt system är den verkställande makten (eller ministrarna), lagstiftarna och domarna.
F: Vem är regeringschef i ett parlamentariskt system?
S: Regeringschefen i ett parlamentariskt system är premiärministern, som har den verkliga makten.
F: Kan du ge exempel på några länder som tillämpar ett parlamentariskt system?
S: Några exempel på länder som tillämpar ett parlamentariskt system är Indien, Italien, Japan och Lettland. Parlamentet är dock olika i varje land.
