Legislatur – vad är en lagstiftande församling? Definition och typer

Förstå legislatur: vad en lagstiftande församling är, dess roller, typer (enkammar/tvåkammarsystem) och hur de bildas och fungerar i stat, region och kommun.

Författare: Leandro Alegsa

Legislatur är ett ord som kommer från latin och betyder "de som skriver lagarna". En lagstiftande församling är därför en grupp människor som röstar för nya lagar, till exempel i en stat eller ett land. Församlingen beslutar om vilka regler som ska gälla och hur offentlig makt får användas.

Varje person i den lagstiftande församlingen är vanligtvis antingen vald eller utsedd. I den berörda statens eller det berörda landets författning står det vanligtvis hur en lagstiftande församling ska arbeta: hur ledamöter utses, hur lång mandatperioden är, vilka befogenheter församlingen har och vilka majoriteter som krävs för olika beslut.

Vilka uppgifter har en legislatur?

  • Lagstiftning: Förslår, diskuterar och antar nya lagar eller ändrar befintliga.
  • Budget och ekonomi: Godkänner statens eller kommunens budget och kontrollerar hur offentliga medel används.
  • Kontroll av regeringen: Granskar regeringens eller förvaltningens arbete, ställer frågor och kan inrätta undersökningar eller utfrågningar.
  • Representation: Företräder medborgarnas intressen och synpunkter i den politiska beslutsprocessen.
  • Konstitutionella förändringar: I många länder krävs lagstiftarens medverkan för att ändra författningen.
  • Kratshantering: Ibland ratificerar församlingen internationella avtal och kan fatta beslut om krig eller nödlägen beroende på landets regler.

Typer av lagstiftande församlingar

I olika länder används olika namn och uppbyggnader. I många länder kallas den lagstiftande församlingen för parlament, kongress eller nationalförsamling. Viktiga typer är:

  • Enkammarlegislatur (enkammarsystem): Församlingen består av en enda kammare med alla ledamöter. Beslutsvägarna blir ofta snabbare och enklare.
  • Tvåkammarsystem: Ibland finns det två grupper av ledamöter, ofta kallade överhus och underhus. Detta kallas för en tvåkammarmyndighet. Ett tvåkammarsystem kan ge större kontroll och möjlighet till granskning men göra lagstiftningsprocessen mer komplicerad.
  • Parlamentariskt vs. presidentiellt system: I parlamentariska system kan regeringen bestå av förtroendevalda som är beroende av församlingens stöd; i presidentiella system finns ofta en tydligare maktdelning mellan lagstiftande och verkställande makt.
  • Federala och enhetsstater: I federala system (som består av delstater eller provinser) finns ofta både en nationell legislatur och delstats- eller provinsförsamlingar. I enhetsstater är lagstiftningsmakten mer centraliserad.
  • Lokala råd och nämnder: Ett land, ett distrikt, en stad eller ett annat litet område kan också ha något som liknar en lagstiftande församling. Dessa kallas ofta för råd, och de stiftar mindre lagar eller regler för sina områden.

Hur arbetar en legislatur i praktiken?

Arbetet i en lagstiftande församling är ofta organiserat i utskott eller kommittéer som förbereder ärenden innan de behandlas i kammaren. Förslag till lagar (propositioner eller motioner) går igenom flera steg: förberedelse i utskott, debatt i kammaren och omröstning. För att ett beslut ska bli giltigt krävs ofta kvorum (minsta antal närvarande ledamöter) och vissa frågor kräver särskilda majoriteter (till exempel kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar).

Församlingen utövar också kontrollfunktioner: ledamöter kan ställa interpellationer, kalla ministrar till utfrågningar och granska myndigheters verksamhet. I många länder finns dessutom särskilda regler om parlamentarisk immunitet som skyddar ledamöter i samband med deras arbete.

Betydelsen av en oberoende legislatur

En fungerande och oberoende lagstiftande församling är central för demokratisk styrning. Den bidrar till maktdelning, rättsstatens principer och medborgarnas möjligheter att påverka beslutsfattandet. Transparens, fria val och tydliga regler för arbetsordning och ansvar är viktiga för att församlingen ska kunna fylla sin roll effektivt.

  Länder med tvåkammarlagar.   Länder med enkammarlagar.   Nationerna har en lagstiftande församling med en enda kammare och ett rådgivande organ.   Ingen lagstiftare.  Zoom
  Länder med tvåkammarlagar.   Länder med enkammarlagar.   Nationerna har en lagstiftande församling med en enda kammare och ett rådgivande organ.   Ingen lagstiftare.  

Förteckning över titlar för lagstiftande församlingar

Nationell

Subnationell

  • Lista över delstaters lagstiftande församlingar i USA - USA
    • Generalförsamling / Församling
    • Stora och allmänna domstolen / Allmänna domstolen
    • Delegatshuset
  • Landtag - Tyskland, Österrike
  • Kanada
    • Den lagstiftande församlingen - Alla provinser och territorier utom:
    • Nationalförsamlingen - Quebec
    • House of Assembly - Nova Scotia och Newfoundland och Labrador
  • Australien
    • Den lagstiftande församlingen - Alla stater och territorier utom:
    • Församlingshuset - Sydaustralien och Tasmanien
    • Lagstiftningsrådet - Alla stater utom Queensland
  • Storbritannien

Lag

Grundläggande ämnen

    • Civil
    • Brottmål

Andra ämnen

  • Jordbrukslagstiftning
  • Luftfartslagstiftning
  • Amnestilag
  • Banklagstiftning
  • Konkurs
  • Handelsrätt
  • Konkurrenslagstiftning
  • Lagkonflikter
  • Bygglagstiftning
  • Konsumentskydd
  • Bolagsrätt
  • Cyberlaw
  • Valrätt
  • Energilagstiftning
  • Underhållningsrätt
  • Miljölagstiftning
  • Familjerätt
  • Finansiell lagstiftning
  • Finansiell reglering
  • Hälso- och sjukvårdslagstiftning
  • Juridiska yrkets historia
  • Den amerikanska juristkårens historia
  • Invandringslagstiftning
  • Immateriella rättigheter
  • Internationell straffrätt
  • Internationella mänskliga rättigheter
  • Internationella lagar om slaveri
  • Jurimetrics
  • Arbete
  • Krigsrätt
  • Juridisk arkeologi
  • Juridisk fiktion
  • Sjöfartslagstiftning
  • Medielagstiftning
  • Militärrätt
  • Probate
  • Produktansvar
  • Internationell folkrätt
  • Rymdlagstiftning
  • Idrottsjuridik
  • Skattelagstiftning
  • Transportlagstiftning
  • Trustlagstiftning
  • Otillämpad lag
  • Kvinnor inom juridiken

Rättskällor

    • Gudomlig lag
  • Rättspraxis

Lagstiftning

    • Edikt
    • Verkställighetsförordning
    • Proklamation
    • Konkordat
  • Lagstadgad lagstiftning

Rättsliga system

    • Kanonisk rätt
    • Hinduisk lag
    • Jain-lagstiftningen
    • Judisk lag
    • Sharia
  • Romersk rätt
  • Socialistisk lagstiftning
  • Lagstadgad lagstiftning
  • Xeer
  • Yassa

Juridisk teori

  • Teori om avtal
  • Kritiska juridiska studier
  • Jämförande lagstiftning
  • Feministisk
  • Grundläggande teori om kanonisk rätt
  • Juridik och ekonomi
  • Juridisk formalism
  • Historia
  • Internationell rättsteori
  • Principen om laglighet
  • Rättsstatsprincipen
  • Sociologi

Rättsvetenskap

Rättsliga institutioner

  • Byråkrati
  • Baren
  • Bänken
  • Det civila samhället
  • Domstol
  • Domstolen för rättvisa
  • Valkommissionen
  • Exekutivbyrå
  • Domstolsväsendet
  • Brottsbekämpning
  • Juridisk utbildning
    • Juridiska fakulteten
  • Kategori
  • Index
  • Översikt
  • Portal

Myndighetskontroll: Nationella bibliotek Edit this at Wikidata

  • Frankrike (uppgifter)
  • Ukraina
  • Tyskland
  • Förenta staterna
  • Japan
  • Tjeckien
  • NLK-id KSH1999013301 är inte giltigt.


 

Frågor och svar

F: Vad betyder ordet "lagstiftande församling"?


S: Ordet "lagstiftare" kommer från latin och betyder "de som skriver lagarna".

F: Hur väljs ledamöterna i en lagstiftande församling vanligtvis ut?


S: Ledamöterna i en lagstiftande församling är vanligtvis antingen valda eller utsedda.

F: Vad är en tvåkammarlegislatur?


Svar: En tvåkammarlegislatur är en lagstiftare som har två grupper av ledamöter.

F: Vad är en enkammarlegislatur?


Svar: En enkammarlegislatur är en lagstiftare som har endast en grupp ledamöter.

F: Finns det lagstiftande församlingar för små områden som städer eller distrikt?


S: Ja, dessa lagstiftande församlingar kallas ofta för råd och de stiftar mindre lagar för sina områden.

F: Finns det ett officiellt namn för lagstiftande församlingar i många länder?


S: I många länder kallas den lagstiftande församlingen för parlament, kongress eller nationalförsamling.

F: Säger konstitutionen hur en lagstiftande församling ska arbeta? S: Ja, författningen i den aktuella staten eller det aktuella landet anger vanligtvis hur en lagstiftande församling ska arbeta.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3