Pastell – definition, material och tekniker inom pastellkonst
Pastell: definition, material och tekniker — allt om pigment, bindemedel, verktyg och steg-för-steg metoder för vacker pastellkonst.
En pastell är en konstfärg i form av en pinne. Den är gjord av rent pigment i pulverform och ett bindemedel som håller ihop färgen till en fast pinne. Pastellfärger har använts av konstnärer sedan renässansen, men fick särskild popularitet under 1700‑ och 1800‑talen för porträtt och skisser.
Vad kännetecknar pastell?
Pastell ger ett direkt, pulverigt uttryck där pigmentets egna egenskaper syns tydligt. Ett konstverk gjort med pastell kallas ofta pastell, pastellteckning eller pastellmålning. Ordet pastell används också som adjektiv för att beskriva mjuka, bleka färger.
Material
- Pigment: Samma högkvalitativa pigment som i andra färger, men i pastell är pigmentandelen ofta hög vilket ger intensiva och rena färger.
- Bindemedel: Torrpasteller innehåller en liten mängd bindemedel (till exempel gummin eller modifierade cellulosabindemedel) och ibland fyllnadsmedel som krita för att ge stadga. Oljepasteller använder olja och vax som bindemedel, vilket ger en krämigare, mer täckande yta.
- Verktyg: Pastellpennor, hårda och mjuka pastellstavar, knådgummin, papperstuber för fixativ, blandningsstump (tortillon) och mjuka penslar.
Olika typer av pastell
- Torrpastell (soft pastel): Hög pigmentandel och lite bindemedel. Lätt att blanda och lagerbygga, ger sammetsmatt yta.
- Hårdpastell (hard pastel eller pastelkrayon): Mer bindemedel och ofta används för detaljer och linjer eftersom staven håller formen bättre.
- Oljepastell: Innehåller olja och vax, torkar inte helt. Ger stark färg och kan målas likt olja, även övermålas med pensel.
- Vattenlösliga pasteller: Pasteller med en vattenlöslig bindemedel som kan aktiveras med vatten för akvarelleffekter.
Tekniker
- Lagermålning: Bygg upp färgytor i tunna lager för djup och variation. Ljusare färger läggs ofta sist.
- Blanda: Tonas och mjukas upp med fingrar, stump eller mjuk pensel. Var försiktig med fett på fingrar som kan påverka pigmentet.
- Skrapa och sudda: Knådgummi kan lyfta pigment och skapa högdagrar. Skrapning med kniv eller spetsigt verktyg ger fina linjer på förtorkad färg.
- Scumbling: Ljus, korsande stryk för att skapa textur och optisk blandning.
- Underlag och grund: Vissa arbetar med en färgad grund eller akvarell/tempera som bas för att påverka tonvärde och stämning.
Underlag och papper
Passande underlag är viktigt eftersom pastell fäster i papperets struktur. Populära underlag är:
- Tooth‑papper såsom Canson Mi‑Teintes — har tydligt "tänder" som håller pigment.
- Skrovt papper eller sandpapperliknande underlag (t.ex. UArt, Pastel Premier) — mycket bra för kraftiga lager.
- Velour eller specialpapper för pastell — ger mjukare yta och mindre damm.
Fixativ och bevarande
Pastell är ömtåligt — pigmentet ligger löst ovanpå underlaget. Fixativ kan användas för att stabilisera ytan, men det förändrar ofta färgintensiteten och glansen. Tips:
- Använd fixativ sparsamt och testa på provbit först.
- Rama alltid in pastell med glas och distanslist (matting) så att glaset inte rör konstverket.
- Förvara skyddat från direkt solljus, fukt och smuts.
Historia i korthet
Pastell har använts av konstnärer i flera epoker. Under 1700‑talet blev tekniken särskilt uppskattad för porträtt eftersom den gav mjuka hudtoner och snabbt uttryck. Kända pastellkonstnärer inkluderar bland andra Rosalba Carriera och Maurice Quentin de La Tour. Senare utnyttjade även konstnärer som Edgar Degas pastellens möjligheter till färg och rörelse.
Sammanfattningsvis ger pastell unika uttryck tack vare sin rena pigmentkvalitet och direkta arbetsmetod. Val av typ, papper och teknik avgör slutresultatets karaktär — från transparenta, luftiga ytor till täta, måleriska effekter.
Sök