Fotoredigering: definition, tekniker och retuschering
Lär dig fotoredigeringens grunder, tekniker och retuschering – från Photoshop och airbrushing till bildmanipulation och korrigeringar för proffs och hobbyister.
Fotoredigering är att ändra bilder. Bilderna kan vara digitala fotografier, illustrationer, utskrifter eller fotografier på film. Vissa typer av redigering, t.ex. airbrushing, görs för hand och andra görs med hjälp av fotoredigeringsprogram som Photoshop, Gimp och Microsoft Paint. Fotoredigering görs av många skäl. Många foton av modeller redigeras för att ta bort skönhetsfläckar eller göra modellen "bättre". Detta brukar kallas retuschering, airbrushing eller photoshopping, även om Photoshop eller airbrushes inte används. Andra anledningar till att redigera ett foto är att rätta till fel (röda ögon, kontrast, ljusstyrka osv.), att göra skämt och att lura folk. Fotoredigering används också för att göra helt nya bilder. Fotoredigering kallas ibland för fotomanipulation, vanligtvis när den används för att lura människor.
Vad ingår i fotoredigering?
Fotoredigering täcker ett brett spektrum av arbetssteg från enkla justeringar till avancerad bildkomposition. Vanliga arbetsmoment är:
- Grundläggande korrigeringar: beskära, räta upp, justera ljusstyrka, kontrast och vitbalans.
- Färgkorrigering: ändra färgmättnad, toning, kurvor och nivåer för att få naturliga eller konstnärliga färger.
- Retuschering: ta bort fläckar, bleka tänder, jämna ut hudtoner med verktyg som klona och läka (heal).
- Detaljbehandling: skärpa, brusreducering och korrigering av objektivfel (t.ex. vinjettering, distorsion).
- Selektiva justeringar: arbeta med lager, masker och penslar för att påverka specifika delar av bilden utan att ändra resten.
- Komposition och montage: sammanfoga flera bilder, skapa panoraman eller använda lager för avancerade bildmontage.
- Specialtekniker: HDR-behandling, frekvensseparation för porträttretusch, liquify för formjusteringar, samt innehållsmedvetet ifyllnad (content-aware fill).
Arbetsflöde och god praxis
- Spara alltid originalet: arbeta på kopior så att du kan återgå till den obrutna filen.
- Arbeta icke-destruktivt: använd justeringslager, masker och smarta objekt när programmet stödjer det.
- Kalibrera din skärm: för att färger och kontraster ska bli konsekventa mellan skärm och utskrift.
- Filformat: använd RAW-filer för maximal kontroll, spara arbetsfiler i format som PSD eller TIFF och exportera slutresultat i JPEG eller PNG beroende på användning.
- Organisera och säkerhetskopiera: importera, välj bort dåliga bilder (culling), katalogisera och förvara backupkopior.
Vanliga verktyg och tekniker
- Programvara: professionella program (t.ex. Photoshop), fria alternativ (t.ex. Gimp) samt enklare appar för mobilredigering. Många kameror och redigeringsprogram kan också arbeta direkt med RAW.
- Automatisering: batchbearbetning, presets/filtrering och skript för att effektivisera repetitiva uppgifter.
- AI och maskininlärning: automatiserad urklippsfunktion, förslag på retusch, generering av bildinnehåll och brusreducering som förenklar arbetsflödet men kräver kritisk granskning.
Användningsområden
- Reklam och mode — där bilder ofta retuscheras för att nå estetiska ideal.
- Press och journalistik — där redigering oftast begränsas till tekniska förbättringar utan att förändra bildens inneboende budskap.
- Konst och bildskapande — skapa nya motiv och uttryck genom montage och manipulering.
- Vetenskap och forensik — förbättra synligheten i bilder utan att förlora fakta eller vilseleda.
- Sociala medier — snabb redigering för delning, ofta med filter och presets.
Etik och lag
Fotoredigering kan påverka hur en bild uppfattas. Vissa användningar är oskadliga eller konstnärliga, medan andra kan vara vilseledande eller skadliga.
- Transparens: inom journalistik och vetenskap förväntas man vara tydlig med vilka ändringar som gjorts.
- Kroppsbild och reklam: kraftig retuschering kan skapa orealistiska ideal — många branscher har därför riktlinjer eller märkningskrav.
- Upphovsrätt och personliga rättigheter: du måste ha rätt att publicera och redigera en bild, särskilt om personer eller skyddade motiv förekommer.
Praktiska tips för bättre resultat
- Arbeta i 16-bitars färgdjup när möjligt för att undvika bandning vid stora justeringar.
- Använd lager och masker istället för att måla direkt på bakgrundslagret.
- Zooma ut och kontrollera bilden i verklig storlek innan slutlig export.
- Tänk på användningsområdet: webben kräver ofta sRGB och komprimerad JPEG, medan tryck kan behöva större fil och annan färgrymd.
Sammanfattningsvis är fotoredigering både ett tekniskt hantverk och ett kreativt verktyg. Genom att lära sig tekniker, följa god praxis och ta hänsyn till etiska aspekter kan man förbättra och skapa bilder på ett sätt som är både effektivt och ansvarsfullt.

En färgad version av ett ursprungligen svartvitt foto, färgat med GIMP.

Originalfoto i svartvitt: Migrant Mother, föreställande Florence Owens Thompson, taget av Dorothea Lange 1936.
Historia
Det första kända exemplet på fotoredigering gjordes på 1860-talet på ett foto av president Abraham Lincoln. Innan datorerna uppfanns var man tvungen att redigera bilder för hand. En del redigering gjordes genom att klistra ihop foton. Människor använde också verktyg som bläck, färg och luftborstar. Förstoringsapparater gjorde bilderna större och möjliggjorde justeringar som att ljusa upp eller mörka olika delar.
På 1980-talet kom dataprogram för fotoredigering för persondatorer. Den första versionen av Adobe Photoshop släpptes 1987. Sedan dess har det blivit ett av de mest populära fotoredigeringsprogrammen. Det är så populärt att många nu använder ordet "photoshop" för att beteckna fotoredigering i allmänhet.
2011 släpptes de första mobilapparna för fotoredigering på App Store. Den första var Fotolr Photo Editor. Andra appar har gjorts för andra mobila operativsystem. Dessa appar gör det möjligt att enkelt redigera och dela foton via smartphone och surfplatta.
Numera finns det gratis webbprogram för fotoredigering på nätet, till exempel Flickr, Vectr och FotoJet.
Under många år har de flesta professionella bildredigerare använt Adobe Photoshop.

Gamla verktyg för fotoredigering.
Frågor och svar
F: Vad är fotoredigering?
S: Fotoredigering är processen att förändra bilder, t.ex. digitala fotografier, illustrationer, utskrifter eller fotografier på film.
F: Vilka program används vanligtvis för fotoredigering?
S: Program som Photoshop, Gimp och Microsoft Paint används ofta för fotoredigering.
F: Varför gör man fotoredigering för modeller?
S: Fotoredigering görs för modeller för att ta bort fläckar eller förbättra deras utseende.
F: Vilka är några anledningar till att redigera ett foto?
S: Några anledningar till att redigera ett foto är att rätta till fel som röda ögon eller justera kontrast och ljusstyrka, skapa praktiska skämt och lura människor.
F: Vad är fotomanipulation?
S: Fotomanipulation är processen att skapa nya bilder genom att redigera befintliga bilder.
F: Har fotomanipulation en negativ klang?
S: Fotomanipulation anses ibland ha en negativ klang, trots att det helt enkelt är en annan form av fotoredigering.
F: Hur utfördes traditionell redigering innan man började använda program?
S: Traditionell redigering, t.ex. airbrush, gjordes för hand.
Sök