Fotografisk film: definition, typer, storlekar och framkallning

Allt om fotografisk film — definition, typer, storlekar och steg-för-steg framkallning. Lär dig välja rätt film och framkalla proffsresultat hemma.

Författare: Leandro Alegsa

Fotografisk film är en tunn skiva eller remsa av en belagd bas, ofta kallad plastplatta, som används för att spela in bilder. Basen (filmens "stomme") är vanligtvis gjord av polymer (till exempel polyester) eller tidigare av cellulosaacetat; på den finns ett tunt lager av gelatin med finfördelade ljuskänsliga partiklar (silverhalogenid). När filmen utsätts för ljus skapas en osynlig latenta bild i emulsionen eftersom kristallerna reagerar; emulsionen är alltså känslig för ljus. Filmen levereras skyddad i ljämt förslutna kasetter eller förpackningar så att den inte exponeras av misstag.

Hur många exponeringar rymmer en film?

Antalet bilder per rulle varierar med formatet. För 35 mm-film är de vanligaste alternativen 24 eller 36 exponeringar, men det finns också rullar med 12, 20 eller andra antal. 120/220-rullar för mellanformat (medium format) ger olika antal exponeringar beroende på kamerans bildruta (t.ex. 12, 16 eller 10). Stora arkfilmer (large format) är enstaka ark — en exponering per ark.

Typer av film

  • Svartvit film – registrerar luminans (ljus och skugga) utan färginformation. Enkelt att framkalla i mörkrum med standardkemikalier (utvecklare, stoppbad, fix).
  • Färgnegativ film – vanlig för färgnegativ framkallning (C-41-process). Ger negativ i färger som sedan skrivs ut eller skannas och inverteras digitalt.
  • Färgdia / Positiv film – ger färgpositiver direkt (slides), kräver E-6-process för framkallning.
  • Infraröd film – specialfilm som kan registrera infrarött ljus; används för vetenskapliga och kreativa effekter.
  • Ort- och panchromatisk – termer för svartvit films spektrala känslighet: ortokromatisk känner inte rött, panchromatisk känner det synliga spektret mer fullständigt.
  • Specialfilmer – t.ex. högkänsliga (höga ISO/ASA) för svagt ljus, lågkorniga för hög upplösning, IR-filterfilm, röntgen- eller tekniska filmer för industriellt bruk.

Hastighet, kornighet och dynamik

Filmens ljuskänslighet anges i ISO (tidigare ASA). Lågt ISO (t.ex. 25–100) ger låg kornighet och hög detaljrikedom, medan högt ISO (t.ex. 800–3200+) ger bättre prestanda i svagt ljus men mer synligt korn. Filmens tonomfång (dynamik) påverkar hur mycket detaljer som bevaras i skuggor och högdagrar. Vissa filmer beter sig annorlunda vid långa exponeringstider (reciprocity failure) vilket måste kompenseras vid exponeringsberäkning.

Format och fysiska storlekar

  • 35 mm (24×36 mm) – det vanligaste formatet för stillbildsfilm, levereras i metall- eller plastkassetter.
  • Mellanformat (t.ex. 120/220) – rullar som ger större bildyta (t.ex. 6×4.5, 6×6, 6×7 cm), används i mellanformatskameror.
  • Storformat / arkfilm – ark i standardstorlekar som 4×5", 5×7", 8×10" (mm-omräkning ≈ 102×127 mm osv.), där varje ark ger en exponering.
  • Småformat och äldre format – 110, 126 och APS var konsumentformat som numera är ovanliga.

Filmframkallning och kemiska processer

När exponeringen är klar måste filmen genomgå en kemisk behandling för att göra bilden synlig och ljusstabil. Detta kallas framkallning av en film eller filmframkallning. Grundstegen för svartvit framkallning är:

  • Utvecklare – omvandlar den latenta bilden till synliga svarta/sgrå silverpartiklar.
  • Stoppbad – avbryter utvecklingen (syrabasisk neutralisering) eller sköljs i vatten.
  • Fixer – tar bort återstående ej exponerade silverhalogenider så att filmen inte längre är ljuskänslig.
  • Sköljning och torkning – säkerställer att kemikalier avlägsnas och filmen bevaras.

Färgfilmer kräver specifika, mer komplexa processer: C-41 för färgnegativ och E-6 för diabilder. Färgframkallning inkluderar färgframkallare, blekfix och noggrann temperaturkontroll. Laboratorier och mörkrum erbjuder professionell service; det finns även kit och apparater för hemmabruk.

Efterarbete: skanning och utskrift

Efter framkallning kan negativa skannas med filmskannrar för digital efterbearbetning eller kontakt/optisk printning i mörkrum för papperskopior. Negativets kvalitet (korn, kontrast, skärpa) påverkar slutresultatet oavsett metod.

Praktisk hantering och förvaring

  • Hanteras i mörker eller med rött mörkrumsljus (för ortokromatiska undantagsfall) tills filmen är fixerad.
  • Förvara obruten film svalt och torrt (ideal: kylskåp för längre lagring), och undvik fukt och hög värme.
  • Efter framkallning: lagra negativ i syrefri eller arkivsäker plastficka, borta från direkt solljus.
  • Kemikalier måste tas om hand enligt lokala miljöregler (silveråtervinning rekommenderas).

Moderna användningsområden och kultur

Trots digitalfotografins dominans finns ett starkt intresse för analog film bland entusiaster och konstnärer. Filmens unika kornstruktur, tonomfång och hantering gör den populär för porträtt, landskap och experimentell fotografi. Filmtillverkare fortsätter att erbjuda nya emulsioner och återutgivningar av klassiska filmer.

Sammanfattningsvis: fotografisk film är en ljuskänslig belagd plastplatta som fångar bilder genom kemisk reaktion på sin emulsion. Olika filmer kräver olika mängd ljus, har olika känslighet och finns i flera format. Efter exponering måste filmen undergå kemisk behandling för att göras synlig (framkallning eller filmframkallning), varefter bilderna kan skannas, skrivs ut eller arkiveras. Det finns även specialfilmer som registrerar infrarött ljus.

Outvecklad Arista svartvit film, ISO 125/22°.Zoom
Outvecklad Arista svartvit film, ISO 125/22°.

Använder

Filmen kan bara användas en gång. Därefter kan den inte användas igen (om den av misstag används igen uppstår en artefakt som kallas för flerfaldig exponering). När filmen inte används måste den täckas från ljus, annars registrerar den alla ljus som lyser på den. Detta gör den oanvändbar för att spela in en bild. Film levereras i en burk som kallas för en behållare för att täcka den från ljusstrålar.

Film behöver rätt mängd ljus för att skapa en bild. Om bilden är för ljus eller för mörk kommer den inte att spela in korrekt. Ju längre filmen spelar in, desto mer ljus får den. Om det som fotograferas är ljust kommer det att spelas in snabbare. Om det är mörkare kommer filmen att behöva mer tid för att spela in.

Filmer som behöver mindre tid för att spela in bilden kallas "snabbare" filmer. Olika hastigheter på filmerna markeras med ett ISO-nummer. Ju högre nummer, desto snabbare film. Filmer kan endast göra en bild från fokuserade ljus. Om det inte finns någon lins för att fokusera ljuset blir filmen bara vit av att ta emot bara ljuset. Om en film med ISO-nivå 200 i stället för 100 används behöver den bara hälften så lång tid för att spela in en bild av samma scen.

Exempel på ISO-nummer är ISO 50, ISO 100, IS0 200, ISO 400, ISO 800 och ISO 1600. ISO-numret kallas ibland ASA-nummer eller filmhastighet. När ISO-numret är lågt, till exempel ISO 50, tar filmen lång tid på sig att spela in bilden. Detta kallas för en långsam film. Det innebär att slutaren måste vara öppen länge. När ISO-numret är högt, till exempel ISO 800, tas bilden på mycket kort tid. Detta är en snabbfilm. Det betyder att slutaren måste öppna och stänga snabbt.

Innan fotografisk film uppfanns användes torrplattor av glas för fotografering. På 2000-talet använder de flesta kameror inte längre film.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är fotografisk film?


S: Fotografisk film är ett plastark som är känsligt för ljus och används för att spela in visuella scener.

F: Hur registreras en bild på fotografisk film?


S: En bild registreras på fotografisk film när plasten exponeras för ljus.

F: Hur skyddas fotografisk film från ljus?


S: Fotografisk film förvaras i små kapslar (lådor) som skyddar den från ljus.

F: Vad kallas den process som gör bilderna på en film synliga?


S: Den process som gör bilderna på en film synliga kallas framkallning av film eller filmframkallning.

F: Vad händer med den exponerade filmen under filmframkallningen?


S: Den exponerade filmen är inte längre ljuskänslig efter att ha genomgått filmframkallning.

F: Vilka olika typer av film finns det?


S: Några av de olika typer av filmer som finns är de som kräver mer ljus för att exponeras än andra, de som endast är svartvita och de som kan registrera infrarött ljus.

F: Vad finns det för olika storlekar på fotografiska filmer?


S: Några olika storlekar på fotografiska filmer är 35 mm film (den mest använda storleken), de som kommer i metallburkar eller kapslar, de som kommer i pappersförpackningar eller i enstaka ark.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3