Rosa triangeln: Symbol för homosexuell förföljelse under Förintelsen

Rosa triangeln – symbolen för homosexuell förföljelse under Förintelsen. Historien om Nazitysklands förtryck, paragraf 175 och minnet av de drabbade.

Rosa triangeln är en av de mest kända symbolerna för HBTQ-rörelsen, tillsammans med regnbågsflaggan. I Nazityskland användes den rosa triangeln först i koncentrationslägren för att markera fångar som ansågs vara homosexuella. Samtidigt fanns en svart triangel för dem som klassificerades som asociala — bland dem fanns många kvinnor som idag beskrivs som lesbiska, men inte alla. Judar tvingades bära den gula Davidsstjärnan; en fånge som både var jude och markerades som homosexuell kunde tvingas bära två trianglar som tillsammans bildade en stjärna.

Hur märkningen fungerade i lägren

I de nazistiska koncentrationslägren användes färgade tygmärken för att dela in fångarna i kategorier. Märkningen var ett verktyg för förnedring, isolering och särskild förföljelse; fångar som bar den rosa triangeln utsattes ofta för hårdare behandling än många andra grupper. Symbolernas syfte var både administrativt och psykologiskt — att skilja ut och stigmatisera.

Förföljelse enligt lag och räckvidd

Under Nazityskland kriminaliserades homosexualitet av den tyska lagen, framför allt genom de skärpta tolkningarna av paragraf 175. Tiotusentals män arresterades och dömdes; historiker uppskattar att omkring 100 000 personer förhördes eller arresterades i samband med misstankar om homosexualitet och att ungefär 50 000 dömdes till fängelse. Uppskattningarna av hur många homosexuella män som skickades till koncentrationsläger varierar, men de vanligaste beräkningarna ligger i intervallet cirka 5 000–15 000. Många fler förföljdes genom fängelsestraff, tvångsomhändertaganden eller tvångskastrationer; vissa placerades i mentalsjukhus. Att fastställa exakta siffror försvåras av att arkiv förstördes, att registreringarna kan ha använt andra kategorier (till exempel "asocial") och att många offer identifierades felaktigt.

Vardagen och våldet i fångenskap

Homosexuella fångar utsattes ofta för särskild brutalitet från både vakter och medfångar. Dödligheten var högre i denna grupp än i flera andra kategorier som klassificerades som "antisociala". Ett välkänt vittnesmål är från Pierre Seel, som deporterades till lägret Schirmeck och senare berättade om hur han tvingades bevittna grymheter mot sin 18-årige partner. Sådana personliga berättelser ger en bild av den extrema förnedring och de våldsamma övergrepp som förekom.

Efterkrigstiden och rättslig kvarleva

Efter andra världskriget fortsatte förföljelsen i viss mån eftersom delar av den tyska lagstiftningen mot homosexualitet bestod. I både Västtyskland och Östtyskland fanns fortsatt rättsligt förtryck under flera år, och många män dömdes även efter krigsslutet. Reformarbete påbörjades i Västtyskland under sent 1960‑ och 1970‑tal; paragraf 175 reformerades stegvis och avskaffades slutligen i den förenade tyska lagen först 1994. Konsekvensen blev att många överlevare stannade i tystnad, fick inget erkännande eller kompensation och bar med sig skammen och traumat långt efter kriget.

Återtagandet av symbolen och minnet

Under 1970‑ och 1980‑talen började HBTQ‑aktivister i flera länder återta den rosa triangeln som en symbol för både motstånd och minne — ett sätt att synliggöra de offer som tidigare förtigits. Triangeln användes i protester, minnesaktiviteter och som en påminnelse om att kampen mot homofobi och statlig förföljelse måste fortsätta. Det finns idag flera minnesmärken över homosexuellas förföljelse under Nazitiden, bland annat ett minnesmärke i Berlin som invigdes för att hedra de som förföljdes.

Varför det är viktigt att minnas

Den rosa triangeln är ett minne av de homosexuella människor som dödades eller förföljdes under Förintelsen. Att erkänna denna historia är viktigt för att hedra offren, motverka historieförfalskning och för att lära kommande generationer om hur lagar, fördomar och statsstyrd förföljelse kan leda till systematiskt våld. Många aspekter av denna förföljelse var länge perifera i den allmänna skildringen av Förintelsen — att använda och förklara symbolen med den rosa triangeln hjälper till att föra dessa berättelser in i offentligheten och visar respekt för dem som drabbades.

Att undervisa om och minnas denna del av historien bidrar också till att bekämpa dagens former av diskriminering. Genom att känna till både de juridiska mekanismerna och de mänskliga ödena kan samhället bättre värna om mänskliga rättigheter och förebygga upprepning.

Frågor och svar

F: Vilka är de två stora symbolerna för HBT-gruppen?

F: Hur användes den rosa triangeln för första gången?

F: Vilken annan symbol användes för att markera asociala kvinnor?

Fråga: Vilken lag gjorde homosexualitet till ett brott i Nazityskland?

Fråga: Hur gick det sämre för homosexuella än för andra fångar under andra världskriget?

F: Vilken berättelse illustrerar hur homosexuella behandlades under andra världskriget?

Fråga: Varför är det viktigt att vi inte ignorerar dessa dödsfall i dag?

Sök med bokstav