Förenta staternas trohetsed (Pledge of Allegiance) – historia, text och betydelse

Upptäck Pledge of Allegiance: dess historia, ursprungliga text, förändringar och betydelse för USA:s identitet och flaggsymbolik.

Förenta staternas trohetsed är ett uttryck för trohet mot Förenta staternas flagga och republiken Amerikas förenta stater. Den skrevs ursprungligen av överste George Balch 1887. Den ändrades av Francis Bellamy 1892. Den antogs formellt av kongressen som löfte 1942.

Historia

Trohetseden har sitt ursprung i slutet av 1800‑talet. Redan 1887 formulerade överste George T. Balch en tidig form av lojalitetsed riktad till skolan och medborgarskapets ideal. Den version som ligger närmast den moderna skrevs 1892 av skriftställaren och läraren Francis Bellamy (1855–1931). Bellamys text publicerades i ungdomstidningen The Youth's Companion i samband med firandet av Columbusdagen och spreds snabbt över skolor i USA.

Under 1900‑talet ändrades texten flera gånger. En viktig förändring skedde 1923–1924 då formuleringen "my Flag" ersattes med "the Flag of the United States of America" för att betona nationstillhörighet framför personlig språkbruk. År 1942 antog den amerikanska kongressen trohetseden officiellt som en nationell text. Samma år infördes också en ändring i hur man skulle ställa sig vid högtidlighållandet: civila skulle ställa sig vända mot flaggan och hålla höger hand över hjärtat (den så kallade "hand over heart"), eftersom Bellamy‑salu­ten (som innebar utsträckt arm) efter hand liknade hälsningar som förknippades med totalitära regimer.

Ytterligare en betydande ändring skedde 1954, under kalla kriget, då orden "under God" lades till i frasen "one nation under God". Tillägget hade stort folkligt och politiskt stöd och signerades in i lagen av president Dwight D. Eisenhower.

Texten

Den nu gällande engelska versionen av trohetseden (efter tillägget 1954) lyder:

"I pledge allegiance to the Flag of the United States of America, and to the Republic for which it stands, one Nation under God, indivisible, with liberty and justice for all."

En vanlig svensk översättning är:

"Jag avlägger trohetsed till Förenta staternas flagga och till republiken som den står för, en nation under Gud, odelbar, med frihet och rättvisa för alla."

Ceremoni och utförande

• Vid offentlig högtid eller skolfirande ska åhörare, enligt sed och delvis regler i federal praxis, stå vända mot flaggan. Civila håller höger hand över hjärtat; män i uniform använder militär salut.
• Trohetseden reciteras ofta vid skoldagar, idrottsevenemang, offentliga ceremonier och federal verksamhet. Den används också i medborgarskapsceremonier när nya invånare svär trohet till USA.
• Det finns också översättningar och varianter på andra språk inom lokalsamhällen med språklig mångfald, men den officiella texten är på engelska.

Rättsliga frågor och kontroverser

Trohetseden har varit föremål för rättsliga prövningar, särskilt i samband med frågor om yttrandefrihet och religionsfrihet. Ett av de viktigaste målen i USA är West Virginia State Board of Education v. Barnette (1943). Högsta domstolen beslutade då att delstater inte kan tvinga skolbarn att recitera ed eller delta i salut, eftersom tvång att yttra trohet kränker första tilläggens skydd för yttrandefrihet.

Tillägget "under God" har också väckt debatt och lett till rättsprocesser där käranden hävdat att formuleringen strider mot konstitutionens krav på religionsneutralitet (Establishment Clause). Högsta domstolen prövade inte alltid dessa fall i sak, och rättsläget innehåller nationell debatt och skilda utfall i lägre domstolar. Frågan berör grundläggande värden som religionsfrihet, symbolisk yttrandefrihet och nationell identitet.

Betydelse och nutida användning

Trohetseden är en symbolisk handling som ofta används för att uttrycka nationell enhet och patriotism. Den är ett kulturarv som speglar amerikanska ideal om republikens kontinuitet, nationell odelbarhet och idealen om frihet och rättvisa. Samtidigt fungerar den som en arena för diskussion om hur pluralism, religion och individuell frihet ska balanseras i ett demokratiskt samhälle.

För många amerikaner är edens recitation ett viktigt inslag i medborgarskap och skolgång; för andra väcker den frågor om tvång, religiöst innehåll eller folklig samstämmighet. Debatten fortsätter och speglar förändringar i amerikansk politik och samhälle.

Sammanfattning

• Ursprung: tidiga versioner av George Balch (1887), bearbetning av Francis Bellamy (1892).
• Officiell antagning: kongressen 1942.
• Väsentliga ändringar: ordval 1923/1924, förbud mot Bellamy‑salu­ten och hand‑over‑heart 1942, tillägg av "under God" 1954.
• Rättspraxis: Barnette (1943) fastslog att tvång att recitera ed strider mot konstitutionen; senare rättsfall har prövat "under God".

Sök med bokstav