Rabbi (på hebreiska klassiskt רִבִּי ribbi; på hebreiska modernt רַבִּי rabbi) betyder inom judendomen "lärare, mästare" eller bokstavligen "stor". Ordet kommer från den hebreiska roten rav, som i den hebreiska bibeln betyder "stor" eller "framstående" (särskilt i kunskap). I vardagligt bruk används titeln för en särskilt lärd medlem av en judisk församling som fungerar som religiös ledare och lärare.

Utbildning och ordination (semikhah)

De flesta rabbiner får sin titel genom långvariga studier i judisk lag, Talmud, bibeltexter, hebreiska språk och ofta pastoral omsorg och liturgi. Studierna sker vid seminarium eller en yeshiva, där man både lär sig teoretiskt och diskuterar praktiska rättsfrågor. Den formella ordinationen kallas semikhah (bokstavligt "läggande av händer") och innebär att en eller flera redan ordinerade rabbiner intygar den nya rabbins kunskaper och befogenheter.

Roller och uppgifter

En rabbins uppgifter kan variera mycket beroende på församlingens inriktning och storlek. Vanliga arbetsområden är:

  • Undervisning i Torah, Talmud och judisk lag för både barn och vuxna.
  • Predikningar och ledning av gudstjänster, ibland tillsammans med en kantorsmusikant.
  • Pastoral vård: samtal, rådgivning och stöd vid personliga kriser, sjukdom och sorgearbete.
  • Rådgivning i frågor om halacha (judisk lag) och utformning av halachiska beslut och responsa.
  • Ledning och officiell närvaro vid livscykelhändelser som bar/bat mitzva, bröllop, begravningar och andra ceremoniella tillfällen — även om en rabbin tekniskt inte alltid är nödvändig för att en sådan ceremoni ska vara giltig enligt judisk tradition.
  • Kommunalt ansvar: representera församlingen i offentliga sammanhang, organisera socialt arbete och utbildningsprogram.
  • Kashrut-övervakning och utfärdande av hechsher i samarbete med sakkunniga (se avsnitt om kashrut).

Olika titlar och specialroller

Inom judendomen finns flera specialiserade rabbiniska titlar och roller, till exempel:

  • Rosh Yeshiva – chef för en yeshiva och ofta huvudlärare.
  • Dayan – medlem av en rabbinisk domstol, specialiserad på halachiska domslut.
  • Mor/Moret eller Hakham – titlar som förekommer i olika traditioner (t.ex. sefardisk bruk).

Rabbiner i olika riktningar

Historiskt kunde endast män bli rabbiner, och detta gäller fortfarande inom stora delar av ortodoxa judendomen. I de flesta icke-ortodoxa riktningar (till exempel konservativ/Masorti, reform och rekonstruktionistisk judendom) har kvinnor länge kunnat ordineras till rabbiner. Exakt när och hur ordination av kvinnor började skiljer sig mellan rörelser och länder, men i dag är kvinnliga rabbiner etablerade i många delar av världen.

Beit din och juridiska funktioner

En rabbinisk domstol, beit din, består ofta av tre rabbiner som dömer i tvister mellan judar utifrån judisk lag. En beit din hanterar bland annat:

  • Tvister om ekonomi och civilrättsliga frågor mellan medlemmar.
  • Konversionsärenden — en beit din prövar och godkänner ofta konvertering till judendomen.
  • Frågor om äktenskap och skilsmässa, inklusive utfärdande av ett religiöst skiljebrev (get).

Kashrut, hechsher och övervakning

Rabbiner kallas ibland in för att övervaka matproduktion och restauranger så att de följer kosher-regler. Den person eller organisation som utför övervakningen kan kallas mashgiach och det kontrollerade livsmedlet kan märkas med en hechsher, en symbol som visar att en viss kashrutmyndighet intygar produktens status. En rabbins närvaro eller intyg gör inte i sig en vara kosher — det är en garanti att reglerna följts under tillagning och hantering.

Praktiska skillnader och begränsningar

En rabbin är inte en präst i samma mening som i vissa andra religioner; de har ingen offerkultsroll utan fungerar framför allt som lärd, rådgivare och gemenskapsledare. Deras auktoritet kan vara formell (genom församlingens styrelse eller halachiska beslut) eller informell (erfarenhet, kunskap och förtroende). I vissa frågor — till exempel krav för vissa ritualer eller vem som får ingå ett giltigt äktenskap enligt olika kommuniteter — kan praxis skilja sig mycket mellan olika judiska riktningar.

Sammanfattningsvis är rabbinen en central figur i många judiska samhällen med både utbildande, rättsliga och pastoral-sociala uppgifter. Exakt vilka uppgifter som ingår beror på församlingens tradition, storlek och rörelsens tolkning av judisk lag.