Sten, papper, sax – regler, strategi och historik

Sten, papper, sax — komplett guide till regler, vinnande strategier och spelets fascinerande historik. Läs hur du bemästrar spelet och slår motståndaren.

Sten, papper, sax (RPS) är ett handspel för två personer. Det används ofta som en urvalsmetod på samma sätt som myntkastning eller dragning av sugrör för att slumpmässigt välja ut en person för ett visst ändamål. Till skillnad från verkligt slumpmässiga val kan det dock spelas med skicklighet om spelet sträcker sig över många sessioner, eftersom en spelare ofta kan känna igen och utnyttja en motståndares icke-slumpmässiga beteende.

Grundregler

Spelet spelas mellan två personer som samtidigt visar en av tre gester med handen:

• Sten: knuten näve
• Papper: öppen hand, fingrarna ihop
• Sax: pek- och långfinger utsträckta som ett "V"

Spelarna räknar ofta högt till tre eller använder en ramsa (t.ex. "En, två, tre" eller "Rock, Paper, Scissors!"), höjer handen i knytnäve och "skjuter" fram den valda gesten på räkningen. Resultatet avgörs enligt följande enkla regler:

• Sten krossar sax – sten vinner.
• Papper täcker sten – papper vinner.
• Sax klipper papper – sax vinner.

Om båda spelarna visar samma gest blir omgången oavgjord och upprepas.

Varianter i ramsor och namn

Det exakta namnet och ramsan kan variera mellan språk och kulturer. I engelska talas det ofta om "rock, paper, scissors" eller kort "RPS". I Japan heter det janken eller jankenpon, i Korea kawi-bawi-bo, i Frankrike pierre-papier-ciseaux och i andra länder finns lokala varianter. Vissa ramsor och räknefraser kan vara lekfulla eller dialektala; var uppmärksam på att vissa uttryck kan uppfattas som nedsättande i andra kulturer.

Strategi och spelteori

Logiskt sett är detta typ av spel intransitivt (A slår B, B slår C, C slår A). En grundläggande insikt från spelteorin är att det finns en blandad (mixed) Nash‑ekvilibrium där varje gest väljs med lika sannolikhet (1/3 vardera). Om båda spelarna verkligen spelar helt slumpmässigt finns ingen fördel att utnyttja.

Praktiskt sett är människor sällan helt slumpmässiga, vilket öppnar möjligheter för skicklighet:

• Observera mönster: många spelare har subtila preferenser eller följer sekvenser (t.ex. "sten, sten, sax").
• Press och modellering: vinnare kan tendera att upprepa sin vinnande gest, förlåtare kan byta till vad som slår det de just förlorade med.
• Psykologiska trick: vissa försöker få motståndaren att tro att de ska spela något annat, eller använder tempo- och kroppsspråkssignaler (t.ex. spänning i handen).
• Meta‑spel: i turneringar tänker spelare ofta flera drag framåt och väljer medvetna sekvenser. Därför tränar många turneringsspelare på förutsägbara tre‑kastsekvenser.

Kort sagt: spela så nära en verklig slump som möjligt mot duktiga motståndare, men mot vanliga spelare kan mönsterigenkänning och psykologiska drag ge fördel.

Vanliga spelstilar och tips

• Randomisera dina val om motståndaren är skicklig och observerbar. Använd t.ex. ett mentalt system eller slumpgenerator för att undvika mönster.
• Studera motståndarens första kast – många människor börjar med sten eller riffar igenom ett mönster.
• Variera tempo och rytm i dina räkningar för att förhindra att motståndaren läser dina avtryck.
• Undvik förutsägbara sekvenser (t.ex. alltid följ upp en vinst med samma kast), om du vill vara svårläst.

Tävlingar och turneringsspel

RPS spelas ofta i formatet "bäst av tre" eller längre matcher i turneringssammanhang. I organiserade tävlingar finns regler för att förhindra fusk (t.ex. att inte röra motståndarens hand, att kasta öppet och synligt) och för att standardisera ramsor och tidsgränser för kasta. Vissa tävlingar använder poängsystem för att avgöra vinnare i eliminationsträd.

Historik och kulturell spridning

Spelet har långa traditioner i flera delar av världen. En form av spelet förekommer i Kina och spreds senare till Japan där det blev känt som janken. Från Japan och genom koloniala och handelskontakter spreds spelet vidare och fick lokala namn och variationer i hela världen. Dess enkelhet — det kräver ingen utrustning och kan spelas omedelbart — har gjort det populärt både som beslutsmetod och som folkspel.

Utökade varianter

Det finns också flerhands‑varianter med fler alternativ än tre. Ett exempel som blivit populärt i modern tid är "Rock–Paper–Scissors–Lizard–Spock" (RPSLS), där två ytterligare alternativ läggs till för att minska antalet oavgjorda resultat i vissa strategiska sammanhang. Sådana varianter förändrar spelets intransitivitet men bevarar grundidén: varje alternativ slår vissa andra och förlorar mot andra.

Etikett och säkerhet

Som enkelt handspel är sten, papper, sax i grunden ofarligt, men i upphettade sammanhang bör man komma överens om regler (t.ex. inga knytnävsslag, inga "osynliga" rörelser, synliga kast). Visa sportsmannaanda: acceptera förlust och undvik fysiskt eller verbalt övertramp.

Sammanfattning

Sten, papper, sax är ett enkelt men taktiskt spel. På ytan är det ett sätt att slumpmässigt avgöra något, men över flera omgångar kan skicklighet, psykologi och kunskap om spelteori ge verkliga fördelar. Oavsett om det används för snabba beslut i vardagen, som lek i skolan eller i organiserade turneringar, är dess popularitet ett bevis på spelets tydlighet och tillgänglighet.

I vissa varianter av spelet "använder" vinnaren i varje omgång vapnet på motståndarens vapen för att visa att han eller hon har vunnit.

RPS spelas ofta i en "bäst två av tre"-match, och turneringsspelare förbereder ofta sekvenser av tre gester i förväg.

Frågor och svar

F: Vad är sten, papper, sax?

F: Hur kan RPS spelas med skicklighet?

F: Vilka är några andra namn på RPS?

F: Hur "kastar" spelarna sina gester?

F: Vilka är de tre gester som används för att spela RPS?

F: Hur vinner man i RPS?

F: Behövs det någon utrustning för att spela RSP?

Sök med bokstav