Selendioxid (SeO2) — egenskaper, användningar och säkerhet
Kortfattad uppslagsartikel om selendioxid (SeO2): kemisk natur, struktur, vanliga användningsområden i kemi och industri samt viktiga säkerhetsaspekter.
Översikt
Selendioxid är en oorganisk förening med kemisk formel SeO2. Den innehåller selen i oxidationstillståndet +4 och klassificeras som en oxid. I ren form förekommer ämnet som en fast, kristallin substans som lätt sublimerar vid uppvärmning. I vattenlösning bildar den selenös syra (H2SeO3) genom hydrolys. Selendioxid fungerar som ett milt oxidationsmedel i många kemiska reaktioner.
Bildgalleri
3 Bilder
Egenskaper och struktur
Fast SeO2 har en polymerisk struktur där selenatomer och syreatomer binds i kedjor; i gasfas förekommer istället monomera, vinklade molekyler som liknar svaveldioxid (SO2) i form. Föreningen är hygroskopisk och löslig i vatten till viss grad. Kemiskt reagerar den med reduktionsmedel till elementärt selen, och den deltar i selektiva oxidationer av organiska substrat.
Användningar
Selendioxid används i laboratorier och industrin främst som reagens och mellanprodukt. Typiska tillämpningar inkluderar:
- Organisk syntes: selektiv allylisk oxidation känd som Riley-oxidationen och andra oxidationer av känsliga funktionella grupper.
- Framställning av andra selenföreningar och som källa till selen i kemiska processer.
- Glas- och keramikindustrin i vissa fall för att påverka färg eller motverka oönskad missfärgning, samt i specialglas.
Mer information om praktisk användning och metodik finns beskriven i kemisk litteratur och datablad (litteraturlänk).
Historia och framställning
Selen och dess föreningar blev kända under 1800-talet efter upptäckten av grundämnet. Selendioxid kan framställas genom kontrollerad oxidation av elementärt selen eller genom oxidation av andra selenföreningar. De exakta tillverkningsmetoderna varierar beroende på vilken renhet och form som efterfrågas.
Säkerhet och miljö
Toxicitet: Selendioxid är giftigt och irriterande för hud, ögon och luftvägar. Inandning eller intag kan ge allvarliga systemiska effekter eftersom selenföreningar påverkar biologiska processer. Hantering kräver personlig skyddsutrustning, god ventilation och spillrutiner. Säkerhetsdata och myndighetsrutiner bör alltid följas.
Sammanfattningsvis är selendioxid ett användbart men potentiellt farligt oxidationsmedel med särskilda roller i organisk kemi och industriella processer. För praktisk användning bör man alltid konsultera aktuella säkerhetsdatablad och facklitteratur.
Egenskaper
Selendioxid är ett vitt fast ämne. Den löser sig i vatten och bildar selenösyra. Den avdunstar lätt. Ångan luktar som pepparrotssås. Den kan bränna näsan. Den reagerar med baser och bildar seleniter.
Beredning
Selendioxid kan framställas genom att bränna selen i luft. Den kan också framställas genom att selen reagerar med salpetersyra eller väteperoxid. Ett annat sätt att framställa den är att värma selenhaltig syra.
Förekomst
Selendioxid är mycket sällsynt som mineral. Den finns endast på platser där kol har fattat eld och seleniderna har oxiderats till selendioxid.
Använder
Selendioxid används vid framställning av organiska föreningar. Selendioxid används som färgämne i glas. Kobolt i glas ger en blå färg. När lite seleniumdioxid tillsätts blir glaset färglöst. När mer seleniumdioxid tillsätts blir glaset rubinrött.
Säkerhet
Selendioxid kan lösas upp i vatten och bilda giftiga selenföreningar. Om man sväljer mer än en mycket liten mängd kan det leda till selenförgiftning. Selendioxid är ett svagt oxidationsmedel och tar inte eld på saker.
Relaterade sidor
- Selen trioxid
- Selensyra
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Selendioxid (SeO2) — egenskaper, användningar och säkerhet Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/88655