Slaget vid Buxar
Slaget vid Buxar utkämpades den 23 oktober 1764 mellan det brittiska Ostindiska kompaniets styrkor under ledning av Hector Munro och mogulhärskarnas samlade armé.
Mogulstyrkorna kom från två furstendömen, vars härskare var Mir Qasim, Nawab av Bengalen, och mogulkungen Shah Alam II.
Slaget vid Buxar, som då låg i Bengalen, en stad vid floden Ganges cirka 130 km väster om Patna, var en avgörande seger för det brittiska Ostindiska kompaniet.
De kombinerade mogulstyrkorna uppgick till cirka 40 000 man och Monroes styrkor till cirka 10 000 man, varav 7 000 var vanliga brittiska armémän som var utlånade till Ostindiska kompaniet. Rapporter om slaget säger att bristande samordning mellan de olika mogulstyrkorna var huvudorsaken till deras nederlag.
Resultat
De tre besegrade mogulledarna fick olika öden. Shah Allam tvingades betala böter på fem miljoner rupier. Efter förhandlingar undertecknades Allahabadfördraget. Alla hans ägodelar från före kriget återlämnades utom distrikten Karra och Allahabad. Han blev pensionär med en månadspension på 450 000 rupier. Kompaniet återlämnade senare Allahabad till honom. Kompaniet fick intäktsbehörighet (Diwani-rättigheter) för nästan 100 000 tunnland mark i de moderna delstaterna Västbengalen, Odisha, Bihar, Jharkhand och Uttar Pradesh samt i Bengalens grannområden. 26 lakh rupees fick mughalkejsaren i gengäld.Kompaniets huvudsyfte var inte att styra Indien, utan att öka sina inkomstresurser och utöka handeln i hela landet. skatterna samlades in åt dem av en av kompaniet utsedd vice-nawab. nawab skulle betala en ersättning på 50 lakh rupier.
Nawab Shuja-ud-Daula återställdes till Oudh med en understödsstyrka och en försvarsgaranti. Mir Qasim, Nawab av Bengalen, blev ruinerad av nederlaget. Han hade varit den främsta drivkraften i kriget, men efteråt avsattes han av kompaniet och förkastades av Shuja-ud-Daula.
Konsekvens
Arrangemangen gjorde det brittiska Ostindiska kompaniet till Bengalens virtuella härskare, eftersom det redan hade en avgörande militär makt. Allt som återstod för Nawab var kontrollen över den rättsliga förvaltningen. Men han tvingades senare att överlämna denna till kompaniet 1793. Därmed var kompaniets kontroll praktiskt taget fullständig.
Trots allt detta stod Ostindiska kompaniet återigen på gränsen till konkurs, vilket fick britterna att göra ett nytt försök till reform. Å ena sidan utsågs Warren Hastings med mandat att genomföra reformer, å andra sidan vädjade man till den brittiska staten om ett lån. Resultatet blev början till en statlig kontroll av kompaniet, och Warren Hastings utsågs till generalguvernör för Bengalen 1772-1785.
Frågor och svar
Fråga: När utkämpades slaget vid Buxar och vilka var de inblandade parterna?
S: Slaget vid Buxar utkämpades den 23 oktober 1764. De inblandade parterna var det brittiska Ostindiska kompaniets styrkor under ledning av Hector Munro och mogulhärskarnas kombinerade armé bestående av styrkorna från Mir Qasim, Nawab av Bengalen, och mogulkonungen Shah Alam II.
Fråga: Var utkämpades slaget vid Buxar?
S: Slaget vid Buxar utkämpades i Buxar, som då låg inom Bengalens territorium, en stad på stranden av Gangesfloden cirka 130 km väster om Patna.
Fråga: Vem vann slaget vid Buxar?
S: Slaget vid Buxar var en avgörande seger för det brittiska Ostindiska kompaniet.
Fråga: Hur många män fanns i de kombinerade mogulstyrkorna och hur många fanns i Monroes styrkor?
Svar: De kombinerade mogulstyrkorna bestod av cirka 40 000 man, medan Monroes styrkor bestod av cirka 10 000 man, varav 7 000 var vanliga män från den brittiska armén som var utlånade till Ostindiska kompaniet.
F: Vad var den viktigaste orsaken till mogulernas nederlag i slaget vid Buxar?
Svar: Rapporter från slaget anger att bristande samordning mellan de olika moguliska styrkorna var huvudorsaken till deras nederlag.
Fråga: Vem var Mir Qasim och vilken roll spelade han i slaget vid Buxar?
Svar: Mir Qasim var Nawab av Bengalen, en av de härskare vars styrkor ingick i de kombinerade mogulstyrkorna. Hans försök att förbättra finanserna i sin region och att bygga upp sin armé enligt moderna principer var en av orsakerna till konflikten med det brittiska Ostindiska kompaniet som ledde till slaget vid Buxar.
F: Vilka var orsakerna till slaget vid Buxar?
S: En av orsakerna till slaget vid Buxar var konflikten med det brittiska Ostindiska kompaniet på grund av Mir Qasims försök att förbättra finanserna i sin region och att ställa upp sin armé på moderna linjer.
