Konkurs – definition, process och konsekvenser för privatpersoner och företag
Lär dig allt om konkurs — definition, steg i processen och konsekvenser för privatpersoner och företag. Råd, rättigheter och hur du skyddar din ekonomi.
Konkurs är en rättslig process som inträder när en person eller en organisation inte längre har tillräckliga medel för att betala sina skulder — det vill säga när gäldenären är insolvent. Konkurs syftar till att samla in och fördela kvarvarande värden i ett konkursbo så att borgenärerna får del av tillgångarna i en ordnad process.
Konkursprocessen—steg för steg
- Ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten, oftast av en borgenär som kräver betalning. I vissa fall kan även gäldenären själv begära konkurs.
- Domstolen prövar ansökan och, om villkoren är uppfyllda, förklaras gäldenären i konkurs och en konkursförvaltare eller likvidator utses.
- Konkursförvaltaren/likvidatorn tar kontroll över gäldenärens tillgångar, inventerar fordringar och skulder, säljer värdeföremål och samlar in fordringar.
- Betalningar görs enligt en prioritetsordning där exempelvis panträttsinnehavare, anställdas fordringar och offentliga fordringsägare ofta har företräde.
- När tillgångarna har realiserats och fördelats avvecklas konkursboet. För företag leder det normalt till att bolaget upplöses; för privatpersoner avslutas konkursförfarandet enligt gällande regler.
Konkurs för privatpersoner
Om en privatperson inte kan betala sina skulder kan borgenärerna begära att domstolen utser en konkursförvaltare. Konkursförvaltarens uppgift är att ta hand om den konkursades tillgångar och fastställa vilka fordringar som finns. Vissa tillgångar är skyddade enligt lag — exempelvis nödvändiga kläder, grundläggande hemutrustning och arbetsredskap upp till ett visst värde — medan andra tillgångar kan säljas för att betala borgenärer.
Det är viktigt att skilja mellan konkurs och skuldsanering. Skuldsanering är en särskild ordning som handläggs av Kronofogden och kan innebära att en person efter bedömning får en avbetalningsplan eller avskrivning av delar av sina skulder under en bestämd tid. Konkurs leder inte automatiskt till samma typ av personlig skuldavskrivning som skuldsanering kan göra, och konsekvenserna varierar beroende på omständigheterna. I praktiken blir en privatpersons kreditvärdighet kraftigt försämrad efter en konkurs, vilket gör det svårt att få nya lån eller krediter under lång tid.
Konkurs för företag
För organisationer och företag begärs ofta att domstolen utser en likvidator. Likvidatorn har i huvudsak samma uppgift som en konkursförvaltare: att realisera tillgångar och fördela utbetalningar till borgenärerna. Till skillnad från privatpersoner finns normalt inga särskilt skyddade tillgångar i ett bolags konkurs — allt av värde kan realiseras.
När alla tillgångar har sålts och skulderna hanterats upplöses organisationen och upphör att existera. Ett företag kan ibland undvika konkurs genom att ansöka om företagsrekonstruktion, vilket är en process som ger tid och möjlighet att förhandla med borgenärer för att rädda verksamheten.
Vad händer med skulderna och befrielse?
När konkursprocessen är avslutad har borgenärerna normalt fått utdelning från de sålda tillgångarna i konkursboet. Det innebär att möjligheterna för borgenärerna att driva in de fordringar som täckts av konkursboet i regel upphör. För privatpersoner kan kvarstående osäkra fordringar i vissa fall inte längre drivas in efter konkursförfarandet, men detta beror på vilka skulder det rör sig om och på andra rättsliga förutsättningar. Därför är det viktigt att kontrollera vilken effekt en konkurs får i det enskilda fallet och om skuldsanering är ett bättre alternativ.
Konsekvenser för borgenärer, anställda och företrädare
- Borgenärer får utdelning efter prioritetsordning — panträttsinnehavare och fordringsägare med säkerhet brukar komma först, följt av lönefordringar och skatter.
- Anställda har särskilt skydd och kan få lön genom lönegarantier i vissa fall.
- Företagsledare kan bli föremål för efterforskningar. Om det förekommit ekonomiska oegentligheter eller brott (t.ex. bokföringsbrott, otillåten utdelning eller bedrägeri) kan detta leda till ansvar och i vissa fall personligt betalningsansvar eller åtal.
Alternativ till konkurs
Innan konkursansökan är ett alternativ finns andra vägar att överväga:
- För privatpersoner: skuldsanering via Kronofogden, avbetalningsplaner eller omförhandling av lån.
- För företag: företagsrekonstruktion, frivilliga ackordsuppgörelser med borgenärer eller ny finansiering.
- Kontakt med borgenärer för att förhandla ned skulder eller få anstånd kan ofta vara bättre än att gå i konkurs.
Praktiska råd
- Sök tidigt råd från en jurist, en ekonomisk rådgivare eller Kronofogden för att få klarhet i vilka alternativ som finns.
- Samla dokumentation över inkomster, tillgångar, skulder och avtal — det underlättar både förvaltning och dialog med borgenärer.
- Tänk på att konsekvenserna varierar mellan privatpersoner och företag och att det finns särskilda regler för anställdas fordringar och skattemyndigheter.
- Om du misstänker att det kan finnas brottsmisstanke kring ekonomisk förvaltning, rådgör med advokat innan du agerar.
Regler och procedurer kan vara komplicerade och förändras över tid. För exakt information om hur konkursfrågor hanteras i ditt fall är det bäst att kontakta tingsrätten, Kronofogden eller en kvalificerad jurist.
Insolvens eller konkurs
Folk blandar ofta ihop begreppen konkurs och insolvens, och ibland använder de det ena ordet när de egentligen menar det andra. Insolvens betyder vanligtvis bara att någon inte har tillräckligt med pengar för att betala sina skulder eller (ibland) att det totala beloppet av skulderna är värt mer än det totala beloppet av tillgångarna. Konkurs är ett formellt rättsligt förfarande inför domstol. Även om de två termerna hänger ihop betyder det inte nödvändigtvis att en person kommer att gå i konkurs bara för att han eller hon är insolvent.
Alternativ till konkurs
Många länder har alternativ till konkurs för att försöka ge människor och företag möjlighet att undvika konkursen.
I olika länder kan enskilda personer försöka nå individuella frivilliga överenskommelser (IVA) med sina fordringsägare. Detta innebär att borgenärerna går med på att ta ut mindre pengar för att lösa sina skulder. Det finns liknande förfaranden för företag och andra organisationer, och de har olika namn i olika länder, men i många länder kallas de för ackordsplaner.
Konkursskydd
I många länder kan ett företag eller en verksamhet begära konkursskydd av domstolarna för att försöka skydda verksamheten så att borgenärerna inte kan förstöra allt fysiskt kapital och all goodwill genom att bryta sönder den och flytta bort den. Syftet med detta är att ge företaget mer tid att omorganisera sig självt och utarbeta en ny överenskommelse mellan ägarna och de personer som företaget är skyldigt pengar. I många länder kallas detta för att gå i konkurs.
Det är dock inte alla länder som har lagar om konkursskydd för företag.
Skuldslaveri
I många delar av världen hotar ofta en borgenär en gäldenär med skuldslaveri. I vissa fall vet gäldenären inte att han eller hon har rätt att gå i konkurs. Detta är ett problem med de mänskliga rättigheterna i vissa länder. Dessutom fortsätter vissa fordringsägare att trakassera en gäldenär trots att konkurslagstiftningen säger att de inte får göra det, i hopp om att gäldenären ska betala dem pengar som de inte förtjänar.
Förenta staterna
Konkurs i USA faller huvudsakligen under federal lag, avdelning 11 i United States Code (Bankruptcy Code). De olika typer av konkurser som finns i Förenta staterna har fått sitt namn efter de viktigaste avdelningarna, eller "kapitlen", i denna lag. Den person eller det företag som ansöker om konkurs kallas gäldenär.
När ett konkursförfarande inleds utses en förvaltare av domstolen. Konkursförvaltaren har befogenhet över den konkursdrabbade personens eller företagets egendom och kan använda en del av gäldenärens tillgångar för att betala borgenärerna. Efter att en konkurs har lämnats in underrättas borgenärerna om att de ska sluta försöka driva in pengar direkt från gäldenären och att de ska lämna in krav på betalning till konkursdomstolen.
Kapitel 7
Den vanligaste formen av konkurs är kapitel 7-konkurs, som kan ansökas av företag eller privatpersoner. Den kallas också likvidationsbankrutt eftersom en del av gäldenärens egendom kan säljas (likvideras) för att tillfredsställa borgenärerna. När ett företag har skulder som det inte kan betala kan det begära eller tvingas att ansöka om konkurs i domstol enligt kapitel 7. Detta leder vanligtvis till att ett företag slutar bedriva sin verksamhet. Anställda förlorar ofta sina jobb när företaget ansöker om kapitel 7.
Kapitel 11
Kapitel 11-konkurs är en komplicerad typ av konkurs som reorganiserar gäldenärens ekonomi, vanligtvis genom att minska skuldbeloppet och ändra villkoren för återbetalning av skulderna. Ett konkursförfarande enligt kapitel 11 gör det möjligt för ett företag att fortsätta sin verksamhet medan det hittar sätt att minska och ordna betalningen av sina skulder.
Nästan alla konkurser enligt kapitel 11 inleds av företag. Vanliga människor ansöker vanligtvis inte om konkurs enligt kapitel 11, eftersom en konkurs enligt kapitel 13 nästan alltid är billigare och enklare för dem.
Kapitel 13
Kapitel 13 är den mest populära konkursformen i USA för vanliga människor. Vid en konkurs enligt kapitel 13 kan en del av dina skulder efterges (befrias), men du måste betala tillbaka en del av dina skulder. Skuldåterbetalningsplanen övervakas av konkursdomstolen och varar vanligtvis i tre till fem år. Företag kan inte ansöka om konkurs enligt kapitel 13.
Andra konkurskapitel
Mindre vanliga former av konkurs kan lämnas in enligt kapitel 9 och kapitel 12 i konkurslagen.
- Kapitel 9-konkurs gör det möjligt för kommuner, dvs. mindre enheter som städer och kommuner, att omstrukturera sina skulder.
- Konkurs enligt kapitel 12 är en särskild typ av konkurs för familjejordbruk och fiskare. Den kombinerar delar av kapitel 11 och kapitel 13 för att göra det möjligt för mindre gårdar och fiskeföretag att hålla öppet medan de omstrukturerar sina skulder.
Frågor och svar
F: Vad är en konkurs?
S: Konkurs är en rättslig process som äger rum när en person eller en organisation är insolvent och inte kan betala alla sina skulder.
F: Vem kan be domstolen att utse en konkursförvaltare?
S: Borgenärerna till en person som inte kan betala sina skulder kan be domstolen att utse en konkursförvaltare.
F: Vad gör en konkursförvaltare?
Svar: En konkursförvaltare, som är en professionell revisor som utses av domstolen, tar kontroll över en konkursbo persons tillgångar, säljer alla andra tillgångar och använder pengarna för att betala så mycket som möjligt av personens skulder.
F: Är alla tillgångar skyddade enligt lag i en konkurs?
S: Nej, endast vissa tillgångar är skyddade av lagen vid konkurs.
F: Vad händer med en person när konkursförfarandet är avslutat?
S: När konkursförfarandet är avslutat får personen ett fribrev från konkursen och är fri från allt ytterligare ansvar för att betala dessa fordringar. Deras förmåga att återigen låna pengar kommer dock att vara begränsad eftersom deras kreditvärdighet kommer att skadas.
F: Vad händer när en organisation inte kan betala sina skulder?
S: När en organisation inte kan betala sina skulder kan borgenärerna begära att domstolen utser en konkursförvaltare.
F: På vilket sätt skiljer sig en likvidator från en konkursförvaltare?
S: En konkursförvaltares arbete är mycket likt det som en konkursförvaltare gör, förutom att det inte finns några tillgångar som är skyddade, så förvaltaren kan sälja allt. När organisationens alla tillgångar har sålts är organisationen upplöst och existerar inte längre.
Sök