Artemis tempel (grekiska: Ἀρτεμίσιον, Artemision, latin: Artemisium), även känt som Artemision, var ett tempel tillägnat gudinnan Artemis (eller Cynthia). Det färdigställdes omkring 350 f.Kr. i Efesos (i nuvarande Turkiet) under den achemenidiska dynastin i det persiska riket. Endast ruiner av templet finns kvar. Det var ett av den antika världens sju underverk.

Historia

Platsen för Artemis’ kult i Efesos användes redan långt före den klassiska perioden och tempelbyggnaden gick genom flera ombyggnader och utvidgningar under århundradena. Den version av templet som antikens författare berömde som ett av de sju underverken hade successivt vuxit fram genom donationer och ambitiös återuppbyggnad.

Ett av de mest kända episoderna i templets historia är den bränning som tillskrivs Herostratus år 356 f.Kr.; han tände på i syfte att bli odödlig genom sitt dåd. Brandens datum sammanfaller enligt källorna med Alexander den stores födelse, vilket ledde till att efesierna enligt samtida berättelser försökte förhindra att Alexander’s namn blev känd i staden.

Arkitektur och kultbild

Artemis i Efesos var inte bara ett enkelt tempel utan en mäktig helgedom och ett centrum för kult och pilgrimsfärd. Templet framställdes i en monumental arkitekturstil och var prytt med rika skulpturer och reliefer. Den kultbild av Artemis som vördnadsfullt fanns i helgedomen avbildades i en stil som skiljde sig från den grekiska idealtypiska gudinneskildringen — den var starkt ornamenterad och tolkats ofta som en symbol för fruktbarhet och naturens överflöd.

Arkeologiska och antika beskrivningar vittnar om en storslagen byggnad i sten och marmor med många pelare och en hög grad av skulptural utsmyckning. Eftersom templet restaurerades flera gånger finns olika byggnadsfaser representerade i materialet som återfunnits.

Nedgång, förstörelse och utgrävningar

Under senantiken förlorade kultplatsen successivt betydelse och byggnadsmaterial plundrades för att användas i andra byggnader. Templet utsattes dessutom för vandalism och plundring vid invasioner och politiska omvälvningar. Slutlig förstörelse skedde gradvis under de första århundradena e.Kr. och endast grundmurar och fragment av reliefskulpturer finns kvar på platsen idag.

Moderna arkeologiska utgrävningar började på 1800‑talet; bland dem är upptäckter av John Turtle Wood ofta omskrivna då han lokaliserade delar av det antika templet och förde fynd till västerländska museer. Många av de återfunna skulpturerna och relieffragmenten finns numera i museisamlingar utanför och i Turkiet.

Betydelse och arv

  • Kulturell betydelse: Artemision i Efesos var ett av antikens viktigaste kultcentra för Artemis-kulten och spelade en viktig roll i religiöst och ekonomiskt liv i regionen.
  • Konstnärligt arv: Templet omnämns ofta i antik litteratur och konsthistorisk forskning som ett praktfullt exempel på grekisk helgedomsarkitektur och skulptur.
  • Arkeologi och turism: Platsen för det forna templet ligger nära dagens Selçuk i västra Turkiet, i närheten av den arkeologiska staden Efesos som är en populär sevärdhet och ingår i regionens kulturarv.

Idag syns främst grundmurar, fragment och enstaka rekonstruerade element på platsen. Föremål och skulpturfragment spridda i museer hjälper forskare och allmänhet att förstå tempelns forna prakt och dess roll i antikens religiösa liv.