Adam Smiths 'Wealth of Nations' – om marknad, arbetsdelning och osynliga handen
Adam Smiths "Wealth of Nations" – upptäck marknadens kraft, arbetsdelning och den osynliga handen som formade modern ekonomi. Historia, idéer och påverkan.
An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations är mer känd som The Wealth of Nations. Den skrevs 1776 av Adam Smith, som var skotte. Den behandlar arbetsfördelning, egenintresse och fri handel.
Boken var inte början på den klassiska ekonomin och marknadsekonomin. Smith menade att om alla gjorde vad som var bäst för dem själva skulle resultatet bli bäst för samhället. Innan dess handlade ekonomin om kungens personliga intressen, och en nations rikedom mättes med kungens skattkammare eller med guld och silver i landet.
Smith menade att det viktiga är vad som är bäst för hela nationen och att rikedom bör mätas genom nationens årsinkomst. Han ville ta reda på hur rikedomen kan växa och hur människor kan göra saker för att stödja denna tillväxt. I Smiths bok stod det att mark, arbete och kapital var de tre "produktionsfaktorerna" och de viktigaste bidragsgivarna till en nations rikedom.
Priserna anpassar sig naturligt till att det finns mer eller mindre av något: utbud och efterfrågan. Om det finns för mycket av något (större utbud) sjunker priserna så att folk har större anledning att köpa det. Om många människor vill ha något (stor efterfrågan) kan det hända att det inte finns tillräckligt mycket av det (brist). Det uppstår en konkurrens mellan de människor som vill köpa det, och vissa kommer att gå med på att betala mer för att få det de vill ha, vilket leder till att priserna stiger.
Smith sade att marknaderna ska vara fria. På den tiden kontrollerades vissa stora företag (t.ex. Ostindiska kompaniet) av regeringen. Ibland stiftade de styrande lagar som var bra för dem själva men inte för arbetarna eller kunderna. I de amerikanska kolonierna fick kolonisterna till exempel odla bomull men inte tillverka kläder av den. De var tvungna att skicka den till England för att göra kläder av den och sedan köpa tillbaka den när den var färdig. Smith menade att detta var dåligt för enskilda individer och för samhället. Han ansåg att det var bättre att pengar flödade fritt och naturligt mellan köpare och säljare utan inblandning utifrån. Pengarna skulle naturligt gå till de säljare som tillverkade den bästa produkten till det bästa priset. Om människor gjorde det som var bäst för dem skulle det på så sätt bli bäst för samhället som helhet, nästan som om en "osynlig hand" styrde allting.
Huvudidéer i boken
Arbetsdelning: Smith visar hur uppdelning av arbetsmoment i specialiserade uppgifter kraftigt ökar produktiviteten. I boken använder han bland annat exempel från storskalig tillverkning (tillverkning av nålar) för att illustrera hur varje arbetare, genom att utföra ett fåtal enkla moment, blir mycket effektivare än en allroundarbetare.
Marknad, priser och konkurrens: Genom prisbildning via utbud och efterfrågan koordineras produktion och konsumtion. Konkurrens pressar företag att förbättra varornas kvalitet och sänka priserna. Smith kritiserade monopolföretag och merkantilistiska handelsregler som gynnade vissa intressen på bekostnad av samhället.
Produktionens faktorer och inkomster: Smith identifierade mark (jord), arbete och kapital som huvudkällor till rikedom. Han analyserade också hur inkomster fördelas mellan löner, vinster och jordränta.
Bokens upplägg och statens roll
Verket är uppdelat i flera delar som behandlar olika aspekter av ekonomi: produktionens orsaker, kapitalets natur, arrende, löner och statens inkomster. Trots att Smith förespråkar fria marknader ansåg han inte att staten skulle dra sig tillbaka helt. Han menade att staten bör ha tre grundläggande uppgifter:
- Försvar (skydd mot yttre hot)
- Rättsväsendet (lag och ordning, skydd av egendom)
- Vissa offentliga arbeten och institutioner som privat sektor inte lönsamt kan ordna, till exempel infrastruktur och utbildning
Osynliga handen och egenintresse
Med uttrycket "osynliga handen" beskrev Smith hur individers strävan efter egen vinning kan leda till samhälleligt gynnsamma resultat när konkurrens och marknadsmekanismer får verka. Han trodde att egenintresse i kombination med ett konkurrensutsatt utbud skulle leda resurser till där de används bäst.
Betydelse och kritik
Inflytande: The Wealth of Nations blev en nyckeltext i utvecklingen av klassisk ekonomisk teori och påverkade politik och idéer om frihandel under 1800-talet och framåt. Många ekonomer byggde vidare på eller debatterade Smiths tankar, bland andra David Ricardo, John Stuart Mill och senare både förespråkare för och kritiker av marknadsekonomi.
Kritik och begränsningar: Smiths analys får ibland kritik för att överskatta marknadens förmåga att lösa alla problem. Några vanliga invändningar är:
- Han underskattar problem med externaliteter (t.ex. föroreningar) där privat egenintresse skapar sociala kostnader.
- Marknader kan leda till ojämlikheter i inkomst och förmögenhet som kräver politiska lösningar.
- Hans idé om den osynliga handen gäller bäst under förutsättningen om konkurrens och full information — förhållanden som inte alltid råder.
- Smith var kritisk mot monopol och statligt gynnade företag, men han föreställde sig inte alla moderna finans- och kartellproblem.
Sammanfattning
The Wealth of Nations är en grundläggande text för förståelsen av hur marknader, arbetsdelning och prisbildning bidrar till ekonomisk tillväxt. Adam Smith kombinerade observationer, historiska exempel och teoretiska resonemang för att argumentera för större ekonomisk frihet, samtidigt som han erkände statens viktiga roller i försvar, rättsväsende och vissa offentliga nyttigheter. Verket har haft stor historisk betydelse, men många av dess slutsatser har senare nyanserats och kompletterats i ljuset av nyare forskning och praktiska erfarenheter.

Adam Smith

Nationernas rikedom
Frågor och svar
F: Vem skrev The Wealth of Nations?
S: The Wealth of Nations skrevs av Adam Smith år 1776.
F: Vad sa Smith om ekonomi före sin bok?
A: Före Smiths bok var ekonomin främst inriktad på kungens personliga intressen och en nations rikedom mättes genom guldet och silvret i landet.
F: Vad ansåg Smith att man borde använda för att mäta en nations rikedom?
S: Enligt Smith borde en nations rikedom mätas med hjälp av dess årsinkomst.
F: Vilka är de tre "produktionsfaktorerna" enligt Smith?
S: Enligt Smith är mark, arbete och kapital de tre "produktionsfaktorerna".
Fråga: Hur påverkar utbud och efterfrågan priserna?
S: Priserna anpassar sig naturligt beroende på hur mycket eller lite det finns av något; om det finns för mycket (större utbud) sjunker priserna så att folk har större anledning att köpa det. Om det finns en stor efterfrågan men inte tillräckligt mycket (knapphet) kommer konkurrensen mellan köparna att driva upp priserna.
Fråga: Vad ansåg Smith om statlig inblandning i marknaderna?
S: Smith ansåg att marknaderna borde vara fria från statlig inblandning. Han ansåg att det var bättre att pengar flödar fritt mellan köpare och säljare utan yttre påverkan, så att människor kunde göra vad som var bäst för dem själva, vilket i slutändan skulle vara bäst för samhället som helhet.
Sök