Adam Smith – skotsk ekonom, moralfilosof och grundare av modern ekonomi

Upptäck Adam Smiths idéer om marknadsekonomi och moralfilosofi — från The Wealth of Nations till empatiens roll i etiken. Läs om modern ekonomis grundare.

Adam Smith (16 juni 1723 - 17 juli 1790) var en skotsk ekonom som kallas den moderna ekonomins fader.

Hans bok An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, som publicerades 1776, var mycket viktig. Folk kallar boken bara för The Wealth of Nations (Nationernas rikedom). Den innehöll några av de idéer som den moderna ekonomin bygger på, särskilt marknadsekonomi.

I Wealth of Nations frågar Adam Smith "Vad kan en person göra som är bäst för sitt land?" Han kommer fram till att om varje person gör vad som är bäst för sig själv och sin lilla krets av familj och vänner kommer landet att klara sig bättre. Detta beror på att varje person vet mycket om sin egen situation (vad de behöver och vad de vill ha, vad som fungerar och vad som inte fungerar), mycket mer än vad regeringen vet. Denna typ av tänkande kallas "liberal teori", en huvuddel av liberalismen.

Han var också en filosof som ville veta varför människor trodde (kände) att vissa saker är bra och andra dåliga.

Han skrev en tidigare bok 1759, The Theory of Moral Sentiments. Han ansåg att empati var mycket viktigt inom etiken. Empati är när man ser hur någon annan känner, föreställer sig hur det känns och sedan slutar med att känna likadant: för Smith är empati som att "sätta sig in i någon annans situation". Empati får oss till exempel att känna oss glada när vi ser någon annan som är glad, eller att tycka synd om någon som är ledsen. Empati kan till och med få oss att känna smärta när vi ser någon som lider (som om vi själva hade blivit sårade eller påverkade). Både Smith och hans vän David Hume, som var en annan skotsk filosof, skrev om sympatiens betydelse för etiken.

Tidigt liv och utbildning

Adam Smith föddes i staden Kirkcaldy i Fife, Skottland. Han studerade först vid University of Glasgow där han kom under inflytande av läraren Francis Hutcheson. Därefter fortsatte han sina studier vid Balliol College, Oxford. Efter studierna återvände han till Skottland och blev 1751 professor vid universitetet i Glasgow, först i logik och senare i moralfilosofi. Under delar av 1760‑talet tjänstgjorde han även som privatlärare åt en ung adelsman och reste i Europa, där han träffade andra tänkare och ekonomer.

Huvudverk och centrala idéer

The Wealth of Nations (1776) är Smiths mest inflytelserika verk. Några av de viktigaste idéerna i boken är:

• Arbetsdelningens betydelse: Smith visade hur specialisering i produktionen kan öka produktiviteten. Han använder bland annat exemplet med en knappfabrik/pinstillverkning för att illustrera hur delade arbetsmoment gör arbetet mycket effektivare.
• Marknadens samordning: Genom handel och konkurrens kan individer agera i eget intresse och ändå bidra till samhällsnytta — ibland beskrivet med metaforen the invisible hand (den osynliga handen), ett begrepp Smith använder för att visa hur egenintresse ibland leder till allmän nytta.
• Kritik av merkantilism: Smith motsatte sig tidens merkantilistiska politik som betonade statligt kontroll över handel och ackumulering av ädelmetaller; han förespråkade frihandel och att produktion av rikedom sker genom arbete och specialisering.
• Offentliga uppgifter: Smith menade att staten har viktiga uppgifter som försvar, rättsväsen och vissa offentliga arbeten (vägar, hamnar etc.) som marknaden inte sköter effektivt.
• Principer för beskattning: Smith formulerade praktiska grundregler för beskattning: skatter bör vara rättvisa, bestämda (inte godtyckliga), bekväma att betala och insamlandet bör ske kostnadseffektivt.

Moralfilosofi: Empati och den opartiske åskådaren

I The Theory of Moral Sentiments utvecklade Smith en teori om moral baserad på sympati (som i texten kallats empati). Han menade att människor bedömer handlingars moraliska värde genom att föreställa sig hur det skulle vara att stå i någon annans situation. Ett centralt begrepp är den opartiske åskådaren — en inre föreställning om en neutral observatör vars omdöme hjälper oss avgöra vad som är rätt och fel. För Smith hängde ekonomi och moral ihop: marknadens funktion förutsätter tillit, hederlighet och andra sociala normer som har sina rötter i människors moraliska känslor.

Senare liv och tjänst

Efter publiceringen av The Wealth of Nations fick Smith stor uppmärksamhet. 1778 utnämndes han till kommissionär vid tullverket i Skottland (Commisioner of Customs), en post han innehade fram till sin död. Han tillbringade sina sista år i Edinburgh och avled 1790. Han är begravd på Canongate Kirkyard på Royal Mile i Edinburgh.

Betydelse och kritik

Adam Smith räknas som en av ekonomiämnets grundare och hans idéer har haft enormt inflytande på senare ekonomisk teori, politik och offentlig debatt. Begrepp som arbetsdelning, komparativ fördel (utvecklat vidare av David Ricardo) och marknadens koordinationsmekanismer härstammar delvis ur den tankevärld Smith bidrog till.

Samtidigt har hans arbete också kritiserats och utvecklats vidare. Några invändningar är:

• Smiths betoning av egenintresse och marknadens ordning tar inte alltid hänsyn till maktobalanser, monopoler eller negativa följder (externaliteter) som miljöskador.
• Tolkningar av den "osynliga handen" har ibland förenklats eller överanvänts i politisk retorik; Smith själv var mer nyanserad och såg också behov av regler och institutioner.
• Den formella, matematisk-ekonomiska analys som utvecklats sedan 1800‑talet har både byggt på och avvikit från Smiths mer historiska och etiskt inriktade ansats.

Arvet efter Adam Smith

Idag betraktas Adam Smith både som en ekonomisk teoretiker och som moralfilosof. Hans idéer om marknader, arbete och moral fortsätter att diskuteras i ekonomi, samhällsvetenskap och politik. Han påverkar såväl förespråkare för frihandel och marknadslösningar som kritiker som betonar behovet av reglering, sociala skyddsnät och ingripanden för att hantera oönskade konsekvenser.

Sammanfattning: Adam Smith var en mångsidig tänkare som i både The Theory of Moral Sentiments och The Wealth of Nations kombinerade moralfilosofi med ekonomisk analys. Hans arbete lade grunden för många av de idéer som formar modern ekonomi, samtidigt som han erkände att samhällen behöver både marknadens krafter och offentliga institutioner.

Frågor och svar

F: Vem är Adam Smith?

F: När levde han?

F: Vilka är hans två klassiska böcker?

F: Vilka ämnen behandlas i hans böcker?

F: Hur har Adam Smith påverkat den moderna ekonomin?

F: Var skrev han sina verk?

F: Vilket år publicerade han An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations?

Sök med bokstav