Trollkarlen (1989) – amerikansk familjefilm om videospel och Super Mario Bros. 3

Trollkarlen är en amerikansk äventyrskomedi-drama från 1989 som riktar sig till familjer. Den regisserades av Todd Holland och skrevs av David Chisholm. Filmen har Fred Savage, Christian Slater, Jenny Lewis, Beau Bridges och Luke Edwards i framträdande roller.

Handling

Filmen berättar om tre barn som ger sig iväg på en lång resa till Kalifornien. De är på flykt från svåra familjeförhållanden och letar efter en ny start. Den yngsta av dem framstår som ett videospelsgeni — hans talang för spel blir en nyckel till deras möjligheter och till de möten de får längs vägen. Trollkarlen kombinerar äventyr, komedi och dramatiska inslag och handlar i grunden om familjeband, vänskap och hopp.

Produktplacering och kulturell betydelse

Trollkarlen är välkänd för sin omfattande produktplacering av videospel för Nintendo Entertainment System. Filmen introducerade även nordamerikanska publikmassor till ett av de mest hypade och senare mest sålda spelen genom tiderna, Super Mario Bros. 3. Genom sina spelsekvenser och scener i arkadmiljö fångade filmen en tidig och bestående publik bland spelintresserade, vilket har bidragit till dess kultstatus i efterhand.

Skådespelare och prestationer

Ensemblen består av unga skådespelare i huvudrollerna tillsammans med mer etablerade namn. Framträdandena bidrar till filmens känslomässiga kärna och dess ton mellan drama och lättsam underhållning. Filmen lyfter särskilt fram de barnens relationer och hur de utvecklas under resans gång.

Mottagande och arv

Vid sin premiär fick filmen blandade recensioner från kritiker, men den fann snabbt en lojal publik — framför allt bland videospelsentusiaster och familjer. På senare år har Trollkarlen fått en slags kultstatus tack vare sin nostalgiska skildring av sent 1980-tal, sina spelreferenser och sin roll i lanseringen av Super Mario Bros. 3 för den nordamerikanska marknaden. Filmen lever vidare genom hemvideoformat, återkommande visningar och minnesvärda scener som ofta nämns i sammanhang om spelkulturens historia.

Varför se filmen i dag?

  • Som ett tidsdokument över sena 1980-talets spelkultur och marknadsföring.
  • För dem som uppskattar familjevänliga äventyrsberättelser med inslag av både komedi och känsla.
  • För spelintresserade som vill se en tidig, populärkulturell presentation av Super Mario Bros. 3 och andra NES-titlar.

Plot

Efter att hans lillebror Jimmy (Luke Edwards), en pojke som alltid har sin matlåda med sig, har satts in på mentalsjukhus, bryter Corey (Fred Savage) ut honom och de två rymmer tillsammans till Kalifornien. På vägen dit träffar Corey en tjej som heter Haley (Jenny Lewis) och upptäcker att Jimmy är ett geni på att spela videospel. Med sådana talanger skulle han lätt kunna vinna det högsta priset på 50 000 dollar på Video Armageddon. Medan de tre resenärerna är på väg (liftar) till tävlingen anlitar pojkarnas föräldrar en prisjägare för att spåra upp dem.

Primärt gjutet

  • Fred Savage som Corey Woods
  • Luke Edwards som Jimmy Woods
  • Jenny Lewis som Haley Brooks
  • Christian Slater som Nick Woods
  • Beau Bridges som Sam Woods
  • Will Seltzer som Putnam
  • Wendy Phillips som Christine Bateman
  • Sam McMurray som Mr. Bateman

Produktion

Inspelningen ägde rum mellan den 5 juni och 25 juli 1989. Lee Hartney från The Smith Street Band var nära att få huvudrollen, men på grund av platsstrider (problem) erbjöds han aldrig officiellt rollen. I en återförening 2008 och en intervju 2014 avslöjade Todd Holland, regissören av filmen, att den ursprungliga klippningen av filmen var 2,5 timmar lång och innehöll en utökad bakgrundshistoria (bakgrund) för Corey och Jimmy.

Musik

  • BoDeans - "Du får inte mycket"
  • Pasty Cline - "Leavin' On Your Mind"
  • BoDeans - "Red River"
  • New Kids on the Block - "You Got It (The Right Stuff)"
  • Real Life - "Send Me an Angel '89"
  • New Kids on the Block - "Hangin' Tough"
  • Martha & The Vandellas - "Nowhere to Run"
  • Paul Carrack - "I Live by the Groove"
  • Bobby Brown - "Don't Be Cruel"
  • Paul Anka - "My Way"
  • Sally Dworsky - "Jag hittade min väg"

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3